The master’s thesis deals with the design of DRM (Digital Radio Mondiale) receiver. The block diagram of receiver was chosen and particular blocks were theoretically analyzed. After that followed design and production of each block. The synthesizer was programmed and the receiver properties were verified. The last part of thesis deals with real receiving of DRM broadcast.

To date electric pianos and samplers tend to concentrate on authenticity in terms of temporal and spectral aspects of sound. However, they barely recreate the original sound radiation characteristics, which contribute to the perception of width and depth, vividness and voice separation, especially for instrumentalists, who are located near the instrument. To achieve this, a number of sound field measurement and synthesis techniques need to be applied and adequately combined. In this paper we present the theoretic foundation to combine so far isolated and fragmented sound field analysis and synthesis methods to realize a radiation keyboard, an electric harpsichord that approximates the sound of a real harpsichord precisely in time, frequency, and space domain. Potential applications for such a radiation keyboard are conservation of historic musical instruments, music performance, and psychoacoustic measurements for instrument and synthesizer building and for studies of music perception, cognition, and embodiment.

A new architecture for a frequency synthesizer with adjustable output frequency range and channel spacing is introduced. It is intended for the generation of closely spaced frequency channels in the GHz range while producing minimal spurious phase noise components. The architecture employs two independent phase-locked loops that are driven in cascade by a single reference oscillator. The approach provides fine resolution and wide bandwidth as well as low phase noise and should find application in many contemporary communication systems. The synthesizer can be operated in either of two different modes: nonfractional and mini-denominator fractional modes. The architecture produces no fractional spurs in the first mode and relatively small phase spurs when operated in the second mode. For example, in an application to a P-GSM 900 system, it is capable of tuning from 890 – 915 MHz with a channel spacing of 200 kHz and shows worst case phase spurs of -100 dBc at an offset frequency of 833 kHz. Because of the low magnitude and location of the worst case spurs, the phase-locked loop filters can be designed with a wide bandwidth which in turn results in a fast settling time. A linear frequency-switching settling time (to 0.01% of frequency increments) of 128 μs is typical in the P-GSM 900 application.

Som en romantisk pianist med nyfunnet intresse för både Bachs musik och synthesizer ville jag nu undersöka och sammanföra dessa skilda världar. Att spela Bachs musik på synthesizer är i sig inget nytt, men ofta är då musiken förprogrammerad eller att de olika stämmorna är inspelade separat. Jag ville utforska synthesizern som ett klaverinstrument bland alla andra där musiken av Bach istället framförs, och valde som musikaliskt material Det vältempererade klaveret. Syftet med det här arbetet är att få en fördjupad förståelse för olika klaverinstruments uttrycksmöjligheter genom att studera och framföra Johann Sebastian Bachs Det vältempererade klaveret på synthesizer, cembalo och piano. I arbetet har jag spelat igenom verket på dessa tre klaverinstrument och studerat det genom litteratur. De två för mig främmande klaverinstrumenten cembalo och synthesizer har jag inom arbetet också lärt mig grunderna i att spela. Jag valde ut tre stycken och en samling övriga passager från verket att instudera mer noggrant på samtliga tre instrument, som jag sedan också spelade in på dessa. Med hjälp av inspelningarna gjorde jag en jämförande analys av möjligheter och motstånd hos instrumenten i att framföra musiken. Slutsatsen från arbetet är att synthesizern är ett mycket kvalificerat klaverinstrument för att framföra hela Det vältempererade klaveret, med motsvarigheter till de flesta av de andra två klaverinstrumentens specifika speltekniker och ytterligare effekter att erbjuda därtill.

Tänk vad mycket vi missar. Så många människors konstnärskap, historier, kunskap, ljudbilder som inte ges utrymme i vår värld. I Sverige är två av tio låtskrivare (Sveriges Radio 2022) och tre av tio av de anställda inom techbranschen (Statistiska Centralbyrån 2020) kvinnor. Hur låter de ljud vi ännu inte hört? Unheard Sound vill göra de ohörda ljuden hörda. Jag har i detta projekt, med personlig erfarenhet av musicerande, undersökt hur kvinnor, ickebinära och transpersoner kan bjudas in att delta i den elektroniska musikscenen för att göra musik- och techbranschen mer jämställda. Projektet har resulterat i en hårdvarusynth som vill utmana dagens normer kring hur en synth ska vara utformad. Ett fokus på tekniken gör att makten över hur ljudet ska låta tilldelas användaren. Designprocessen har styrts av intervjuer med kvinnor verksamma i musikbranschen samt workshops med en grundskola och en HBTQ+-ungdomsgård. / Imagine how much we are missing. So many people's artistry, stories, knowledge, soundscapes that are not given space in our world. In Sweden, two out of ten songwriters (Sveriges Radio 2022) and three out of ten employees in the tech industry (Statistiska Centralbyrån 2020) are women. What do the sounds we haven't yet heard sound like? Unheard Sound wants to let the unheard sounds be heard. In this project, I have explored how women, non-binary and trans people can be invited to participate in the electronic music scene to make the music and tech industry more equal. The project has resulted in a hardware synth that aims to challenge current norms about how a synth should be designed. A focus on technology places the power of the sound in the hands of the user.  The design process has been driven by interviews with women working in the music industry and workshops with a primary school and an LGBTQ+ youth center.

Växtsonifiering är processen av att översätta elektrisk aktivitet i växter till ljud och ingår huvudsakligen i två discipliner, ljudkonst och botanik. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur växtsonifiering kan användas i både konstnärliga och naturvetenskapliga syften. I studien undersöks konstnärliga möjligheter genom tre musikaliska verk som är skapade via växtsonifiering samt genom analys av konventioner inom modern växtmusik. Naturvetenskapliga användningsområden för växtsonifiering undersöks i studien genom standardiserade experiment på tre olika växter, en monstera [Monstera deliciosa] och två separata rosengeranier [Pelargonium graveolens]. Genom att utsätta växterna för olika typer av beröring samtidigt som de är uppkopplade till en synthesizer via två elektroder undersöks det ifall reaktioner från växterna uppenbarar sig i de data som genereras. Studien visar på att växtsonifiering kan vara ett användbart verktyg till att bland annat skapa ambienta ljudlandskap och musik, men att det även finns fler konstnärliga möjligheter. Det övergripande resultatet av experimenten visar på att växtsonifiering kan vara ett användbart komplement till analys av visuella data, men att det enskilt inte är den bästa metoden för studerandet av växters fysiologi. Studien visar även på hur växtsonifiering kan brukas i syfte att förstå saker om naturen som inte är synligt för blotta ögat

Traditional and commercial speech synthesizers are incapable of synthesizing speech with proper emotion or prosody. Conveying prosody in artificially synthesized speech is difficult because of extreme variability in human speech. An arbitrary natural language sentence can have different meanings, depending upon the speaker, speaking style, context, and many other factors. Most concatenated speech synthesizers use phonemes, which are phonetic units defined by the International Phonetic Alphabet (IPA). The 50 phonemes in English are standardized and unique units of sound, but not expression. An earlier work proposed the analogy between speech and music ? ?speech is music, music is speech.? The speech data obtained from the master practitioners, who are trained in kinesensic voice, is marked on a five level intonation scale, which is similar to the music scale. From this speech data, 1324 unique expressive units, called expressemes®, are identified. The expressemes consist of melody and rhythm, which, in digital signal processing, is analogous to pitch, duration and energy of the signal. The expressemes have less acoustic and phonetic variability than phonemes, so they better convey the prosody. The goal is to develop a speech synthesizer which exploits the prosodic content of expressemes in order to synthesize expressive speech, with a small speech database. To create a reasonably small database that captures multiple expressions is a challenge because there may not be a complete set of speech segments available to create an emotion. Methods are suggested whereby acoustic mathematical modeling is used to create missing prosodic speech segments from the base prosody unit. New concatenatedormant hybrid speech synthesizer architecture is developed for this purpose. A pitch-synchronous time-varying frequency-warped wavelet transform based prosody manipulation algorithm is developed for transformation between prosodies. A time-varying frequency-warping transform is developed to smoothly concatenate the temporal and spectral parameters of adjacent expressemes to create intelligible speech. Additionally, issues specific to expressive speech synthesis using expressemes are resolved for example, Ergodic Hidden Markov Model based expresseme segmentation, model creation for F0 and segment duration, and target and join cost calculation. The performance of the hybrid synthesizer is measured against a commercially available synthesizer using objective and perceptual evaluations. Subjects consistently rated the hybrid synthesizer better in five different perceptual tests. 70% of speakers rated the hybrid synthesis as more expressive, and 72% preferred it over the commercial synthesizer. The hybrid synthesizer also got a comparable mean opinion score.

No description available.

No description available.

The synthesizer is a highly complex artefact. It is frequently employed in the music industry and renowned for its varied sound qualities. It employs rudimentary components such as buttons and knobs and is thus not equally renowned for its rich interactive possibilities. Through explorative research, the thesis identifies that interaction on synthesizers has stagnated and explores, through a lens of interaction design, how designers might utilize interactions such as gestures to control sound parameters for musical expression and how these interactions can affect this expression. Through design activities such as prototyping, this thesis reveals that gestures and hand movements feel natural and easy to grasp for musicians, and that it can change their way of playing.