Denna studie handlar om hur artificiell intelligens (AI) används vid beslutsfattandet i ettföretag. Det görs en fallstudie som analyserar ett industriellt företag i Sverige och hur deanvänder AI vid beslutsfattande för att besvara frågeställningen: “Hur kan ett företag dranytta av AI vid beslutsfattande och vilken inverkan får användandet av AI påbeslutsprocessen?". Teorier om beslutsfattande används tillsammans med teorier om AI vidbeslutsfattande för att analysera fallet. Studien finner att de utmaningar som företag kan stötapå vid implementering av AI beror delvis på bristande tillit till AI samt bristande kunskap omAI. Det kan även bero på en företagskultur som inte värdesätter data och beslutsprocessersom präglas av att mänskliga insikter, antagande och sociala relationer formarbeslutsfattandet. För att ett företag ska dra nytta av AI vid beslutsfattande är det viktigt attdet finns en kunskap i organisationen om vad AI innebär.

Artificial Intelligence (AI) is used in many games and quite often the Non-Player Character(NPC)s simulate humans. To make the human NPCs believable and feel alive they need to be as human-like as possible in their behaviour. Three features commonly used to make an NPC human-like are needs, like eating or sleeping, social relationships and personalities. The objective of this thesis was to create an AI with different personalities that the NPCs may have in the game Future Happiness Challenge (FHC) and compare these personalities as well as try to find out whether personalities enhance the game experience. Three different personalities are implemented; Selfish, Selfless and Balanced. These are used as FHC presents the option to play either selfish or selfless. It can be played as a team or as an individualist that does not care about the others. This thesis tries to answer the question whether a player prefers a selfless NPC to a selfish in a game where this option is available. These extremes are also compared to a balanced NPC. When implementing the AI and the personalities, a Behaviour Tree (BT) was used and the main features of this implementation is presented to give an example of how personalities can be implemented in a game like FHC. The results suggest that personalities enhance the game experience and an interesting correlation can be seen between the players preference of an NPC and their own personality when playing the game. Rather than always preferring a selfish or a selfless NPC, the players seem to prefer the NPC which has a personality closely related to their own within the game. / Artificiell intelligens (AI) används i många spel och det är vanligt att datorstyrda karaktärer (Non-Player Characters) föreställer människor. För att göra dessa karaktärer trovärdiga och ge känslan av att leva så behöver deras beteenden göras så mänskliga som möjligt. Tre egenskaper som ofta används för att göra karaktärerna mänskliga är behov, såsom att äta eller sova, sociala relationer och personligheter. Målet med det här arbetet var att skapa en AI med olika personligheter som karaktärerna kan ha i spelet Future Happiness Challenge (FHC) och jämföra dessa personligheter samt försöka ta reda på om personligheter ökar spelupplevelsen. Tre olika personligheter implementerades; självisk, osjälvisk och balanserad. Dessa valdes då FHC ger spelaren möjligheten att spela antingen själviskt eller osjälviskt. Det kan spelas som ett lag eller som en egoist som inte bryr sig om de andra. Denna rapport försöker svara på frågan om spelaren föredrar en osjälvisk karaktär över en självisk i ett spel där denna möjlighet finns. Dessa extrema personligheter jämförs också med en balanserad. Under utvecklingen av AIn och personligheterna användes tekniken Behaviour Tree (BT) och större delen av implementationen är presenterad i detta arbete för att ge ett exempel på hur personligheter kan implementeras i ett spel som FHC. Resultaten föreslår att personligheter ökar spelupplevelsen och ett intressant samband kan ses mellan spelarnas preferens av NPC och spelarnas personligheter i FHC. Istället för att alltid föredra en självisk eller osjälvisk NPC, verkar spelarna föredra den NPC som har en personlighet lik sin egen i spelet.

Det ökade antalet mejlanvändare idag har lett till en upptrappning och ytterligare problem som är relaterade till phishing. Phishing är ett stort samhällsproblem idag som drabbar både individer och organisationer. Sedan den första attacken kom 1996, verkar phishing vara ett olöst mysterium än idag. Utvecklingen av artificiell intelligens (AI) och maskininlärning (ML) har pågått länge, men i samband med introduceringen av djupinlärning (DL) 2010 så har nya innovativa lösningar tillämpats inom flera problemområden. Det här arbetet undersöker ett av dessa, nämligen automatisk detektering av phishing baserad på AI. Arbetet presenterar en överblick av AI-utveckling men också lyfter fram viktiga aspekter som är av betydelse för framtida forskning. Arbetet ger bidrag i termer av nya idéer och ny kunskap till ett nystartat projekt vid högskolan i Skövde där målet är att utveckla ett verktyg som kan varna användaren när den befinner sig i en phishing situation. Vidare har olika lösningar identifierats och presenterats med avseende på skydd åt organisationer mot phishing. Det är dock fortfarande oklart om utmaningen med phishing är löst, eftersom merparten av lösningarna inte har implementerats i verkliga miljöer. Baserat på nuvarande forskning pekar de framstegen som har gjorts inom AI att en lösning av utmaningen kan komma inom en snar framtid. / The increased number of email users today has led to an escalation and additional problems related to phishing. Phishing is a major problem for society affecting both individuals and organizations. Since the first attack came in 1996, phishing still seems to be an unsolved challenge to this day. The development of artificial intelligence (AI) and machine learning (ML) has been going on for a long time, but in connection with the introduction of deep learning (DL) in 2010, new innovative solutions have been applied in several problem areas. This thesis examines one of these, namely automatic detection of phishing based on AI. The thesis presents an overview of the developments in this area, but also highlights important aspects that are of importance for future research. The work contributes in terms of new ideas and knowledge to a newly started project at the University of Skövde where the goal is to develop a tool that can alert the user when in a phishing situation. In addition, various solutions have been identified and presented with regard to protection for organizations against phishing. However, it is still unclear if the challenge of phishing has been solved, since most of these solutions have not been implemented in realworld environments. Based on current research, advances made in the area of AI indicates that a solution to the challenge of phishing may come in the near future.

Det finansiella systemet har påverkats starkt av den digitala utveckling som sker. Till följd av digitaliseringen så har digitala transaktioner inom banker ökat kraftigt och arbetet mot penningtvätt och finansiering av terrorism spelar en allt större roll. Det har utforskats i teorin att automatisera processer och manuellt tidskrävande uppgifter med hjälp av artificiell intelligens men bankerna är försiktiga och avvaktande. Syftet med studien är därför att undersöka en storbank och dess medarbetares acceptans av en ny AI-baserad AML-prototyp och vilka faktorer som påverkar införandet. Uppsatsens data är inhämtad från semistrukturerade intervjuer med fem olika experter inom en bank. Den insamlade empiriska data analyseras sedan utifrån en analysmodell baserad på Unified Theory of Acceptance and Use of Technology och tidigare forskning. Uppsatsens slutsatser är att egenskaper hos artificiell intelligens har en oklar inverkan, förväntad prestanda har en svagare positiv inverkan, förväntad ansträngning har en starkare positiv inverkan, sociala influenser har en oklar inverkan, underlättande förhållanden har en svagare positiv inverkan och beteendeintentionen har en svagare positiv inverkan.

Introduktion: Datortomografi är en effektiv och snabb undersökningsmetod och skapar en detaljrik bild. Antal datortomografi undersökningar ökar varje år och relativt högstråldoser som kan bli skadligt är oroväckande. Det finns metoder som kan sänka och/eller förebygga joniserande strålning. Artificiell intelligens kan uppfylla uppgifter som kräver mänsklig intelligens. I dagsläget pågår forskningar gällande stråldosreduktion med hjälp av artificiell intelligens. Syfte: Syftet med studien är att undersöka om det är möjligt att reducera stråldosen med hjälp av AI vid DT-undersökningar. Metod: Studiens metod är en litteraturstudie. Efter en litteratursökning i Pubmed, Cinahl och Web of science valdes 13 artiklar. Artiklar kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat: Resultatet baserades på analys av 13 vetenskapliga artiklar. I analysen av artiklarna framkom två kategorier: Patientförberedelser (innan undersökningen) och Bildbehandling (efter undersökningen). Bildbehandling består av två under kategorier: Fantom- och patientstudier. Enligt resultaten visade automatisk patientplacering (AP) mer noggrann patient placering än manuell patientplacering (MP) och AP reducerade stråldosen redan innan undersökningen genom rätt val av vertikal placering och scanlängd. Djupinlärning bildrekonstruktion algoritmen (DLIR) reducerade stråldosen cirka 72% och gav jämförbart bildkvalitet till standarddosbilder. Slutsatser: Stråldosen kunde reduceras både genom att använda AI vid patientplacering och med hjälp av olika rekonstruktionstekniker efter att bilderna har tagits. I dagsläget finns det begränsat antal studier utförda inom området och det behövs vidare studier.

Världen är under ständig utveckling och digitaliseringen av världen har en hastighet som många organisationer har svårt att hänga med i. Syftet med denna studie är att få en djupare förståelse för samverkan mellan människa och artificiell intelligens. Frågan som studien undersöker är ”Hur förändrar AI arbetet i tillverkande företag och hur uppfattas detta av den enskilde arbetaren?”. Studien har gått igenom en kvalitativ metod bestående av nio intervjuer med personer som arbetar med artificiell intelligens inom tillverkningsindustrin eller som leverantör för att samla in nyanserad och djupgående data. Studien resulterade i en generellt positiv förändring för individen. Det syns i förskjutningen av arbetsuppgifter där det ger möjlighet att få mer tid till värdeskapande uppgifter. Dessutom kan den proaktiva arbetsprocessen erbjuda ett effektivt sätt att utföra arbete på med artificiell intelligens som stöd, och beslut kan fattas tidigare samtidigt som människan är väl förankrad i processen. Förändringen uppfattades positiv utifrån Technology Acceptance Model. Trots detta finns dock fortfarande utmaningar som måste hanteras innan AI kan uppnå denna fulla potential den besitter. Studien bidrar med kunskap om hur förändringen som AI medför kan förstås. / The world is under constant development and the digitalization of the world has a velocity a lot of organizations have a hard time keeping up with. This study has a purpose of obtaining a deeper understanding regarding human-artificial intelligence co-working. The question this paper aims to answer is “How is AI changing work in manufacturing and how is this perceived by the individual?” The study has gone through a qualitative method consisting of nine interviews with people working with artificial intelligence within the manufacturing industry or delivering AI, to collect nuanced and profound data. The study resulted in a generally positive alteration for the individual. It’s visible in the displacement of work tasks where it provides the opportunity to have more time for value-creating tasks. Additionally, the proactive work process offers a way to efficiently carry out the work with artificial intelligence as a support and decisions can be made earlier with the human involved. From Technology Acceptance Model, a positive perception of AI was discovered. Although, there are still challenges to overcome in order for AI to reach its full potential. This study offers a way of understanding the change that AI brings for employees working with it.

Användningen av Artificiell Intelligens (AI) har ökat de senaste åren och blivit en del av vardagen, men när det kommer till automatiserade mjukvarutester har AI inte varit aktuellt. Produkten är den viktigaste tillgången för ett företag, av den anledningen bör de garantera att produkten är bra. För att göra detta används kvalitetssäkringar med hjälp av mjukvarutester. Denna process är tidskrävande, kostsam och det är omöjligt att testa produkten i helhet. Om AI kan komplettera automatiserade mjukvarutester kommer företag ha möjligheten att producera bättre och billigare produkter under en kortare tidsperiod. I denna studie undersöktes ämnet AI inom automatiserade mjukvarutester. Syftet med detta var att studera om AI kan förbättra automatiserade mjukvarutester inom svenska företag. För att undersöka detta utfördes intervjuer, denna information jämfördes sedan med den valda litteraturen. Informationen användes sedan för att besvara frågorna: kommer AI förbättra dagens mjukvarutester? Vilka hinder finns till implementering av AI? Vilka algoritmer är bäst anpassade för detta ändamål? Arbetet fördjupar sig i algoritmerna Genetic algorithm (GA), Natural Language Processing(NLP) samt Artificial Neural Network (ANN). Beslutet att använda dessa algoritmer togs för att de var prevalenta i litteraturen. Intervjuerna genomfördes med olika experter inom områdena AI och mjukvarutestning. Detta var för att skapa en kontrast och ge en större bild på användnings-/problemområden. Denna information jämfördes sedan med den tidigare forskningen för att se om några lösningar har tillkommit. I nuläget finns det problem med att införa AI inom mjukvarutestning och några av dessa problem är saknaden av ett optimalt test oracle, träningsdata och testmodeller. Alla algoritmer som undersöktes i detta arbete hade områden de excellerade i. Dock fanns det en algoritm som hade mer användningsområden och det är NLP. Den fungerar bäst i kombination med en djupinlärningsalgoritm som till exempel ANN.

Artificial Intelligence is one of many technologies that is rapidly growing. There aremany different kinds of AI-tools, such as transcription programs that can convert anaudio or video recording to a transcripted text. One of the most familiar AI-toolsamong people are chatbots, where the idea is for a person to have conversations with achatbot and be able to get a response as if it were a person having the conversation.This has become increasingly common among various companies, where the chatbotcan provide customers with answers to common questions and do it very quickly andinformatively. Most recently, the chatbot Chat Generative Pre-trained Transformer (ChatGPT) wasreleased to the public at the end of november, 2022, which has affected society invarious ways. Users can now ask the chatbot almost anything. From how to solve different tangible problems at home, mathematical equations or to writing an assignment. It is fair to say that you can ask ChatGPT almost anything. But this has raised a lot of questions, especially academically. ChatGPT has raised concerns for Swedish universities, among them are examination forms and if students are writing their own papers or not. In this study, the aim is to gain knowledge about what Swedish university teachers think about ChatGPT and in which way that could affectthe universities. The starting point of this study has been to collect prior literature and research toconduct a qualitative research. The literature study has been the base for both the theoretical framework and the semistructured interview guide. The interviews were conducted via digital Zoom-meetings. Based on the empirical data and collected material, a result has been presented and an analysis has been made. The findings of the study showed that university teachers in Sweden can see both possibilities and concerns with the students' usage of ChatGPT in universities. Thepossibilities that were brought up were that students can understand tasks that areunclear to them and that ChatGPT can work as a handler. Another possibility that was presented was that ChatGPT can provide feedback on exercises and quiz the student.The concerns that were shown in the empirical findings included the risk of increased plagiarism, that critical thinking amongst students might decrease and that bias mightoccur. / Teknologin har utvecklats snabbt och människor blir allt mer bekanta med olika typer av tekniker. Artificiell intelligens (AI) är en av flera tekniker som växer snabbt och därför har allt fler blivit bekanta med det. Det finns många olika typer av AI-verktyg. Ett exempel är transkriptionsprogram som konverterar ljud- eller videoinspelningar till en transkriberad text. Ett välbekant AI-verktyg är chattbotar. Syftet är att en personska kunna hålla konversationer med en chattbot och få så mänskliga svar som möjligt. Användningen av chattbotar har även blivit vanligare bland företag, eftersom chattbotar kan tillföra snabba och informativa svar till kunder som har allmännafrågor. Lanseringen av chattboten Chat Generative Pre-trained Transformer (ChatGPT), som släpptes för allmänheten i slutet av november 2022, har påverkat samhället på många sätt. Användare kan exempelvis ställa frågor till chattboten om allt från konkreta problem om matematiska ekvationer, till att skriva en uppsats. Enkelt sagt kan en användare fråga ChatGPT om nästan vad som helst. Emellertid har detta verktygväckt många frågor, särskilt akademiska. Verktyget har höjt många varningsklockor för de svenska universiteten. Bland dem ställs frågor om huruvida examinationsformer fungerar bra samt om studenter faktiskt skriver sina egnauppsatser eller inte. Syftet med denna studie är att införskaffa kunskap om vad svenska universitetslärare tycker om ChatGPT och hur det kan komma att påverka de svenska universiteten. I syfte att besvara frågeställningen har en kvalitativ undersökning genomförts därtidigare litteratur och forskning samlats in. Litteraturstudien har legat till grund förbåde det teoretiska ramverket och den semistrukturerade intervjuguiden. Intervjuerna har genomförts digitalt via Zoom. Utifrån empirin och det insamlade materialet har ett resultat presenterats och en analys har utförts. Resultatet av studien visade att universitetslärare i Sverige kan se både möjligheter och risker med studenters användning av ChatGPT inom universiteten. Möjligheterna som togs upp var att elever kan förstå uppgifter som är otydliga för dem och att ChatGPT kan fungera som en handledare. Vidare har det lyfts fram att ChatGPT kange feedback på övningar och förhöra elever. En avsaknad av självreflektion och riskför ökad plagiering var bland annat de risker som visades i den empiriska datan. Kritiskt tänkande bland elever kan även minska samt att partiskhet kan uppstå, vilketberörs i det empiriska materialet.

Under historien har HR formats efter kontextuella förändringar som tvingat rollen att anta nya formationer. Ny teknologi i form av Artificiell Intelligens är för dagens HR ingen annat än en genomsyrande faktor med betydande påverkan. Frågan författarna ställde sig inför denna studien var i vilken mån Artificiell Intelligens kommer påverkan HR och vad det kommer att medföra för påtryckningar. Den kvalitativa studiens övergripande syfte var att skapa en förståelse om Artificiell Intelligensens påverkan på framtidens HR. Inför studien intervjuades nio HR-utövare som geografiskt befinner sig på olika platser i Sverige där samtliga är seniora i ämnet och följer samt arbetar med utvecklingen av Artificiell Intelligens och påverkan påHR. Resultatet i studien besvaras utifrån de specifika respondenternas bild av verkligheten och det är respondenternas förståelse som ligger till grund för studien. Respondenternas bild av verkligheten visar att Artificiell Intelligens kommer påverka HR som profession samt att det som beskrivits med framtidens förändringar inte är framtida skeenden utan verklighet i dagens läge. Slutsatserna av studien visar att utvecklingen av HR har formats av förändringar som påverkat rollen i olika riktningar under flertal decennier tillbaka enligt tidigare forskning. Det respondenterna nu vill lyfta är att dagens utveckling av Artificiell Intelligens ökar i en accelererande fart och går allt snabbare än vad HR som profession kunnat planera för. Artificiell Intelligens är en del av den förändringen som pågår idag, och det är därför viktigt att HR håller sig ajour och är villig att reformera sin roll för att fortsätta vara relevant i framtiden. / Throughout history, HR has adapted to contextual changes that have forced the role to assume new formations. New technology in the form of Artificial Intelligence is, for today's HR, nothing but a pervasive factor with significant impact. The question we, as authors, faced in this study was to what extent Artificial Intelligence will influence HR and what pressures it will bring. The overall purpose of the qualitative study was to gain an understanding of the impact of artificial intelligence on the future of HR. Prior to the study, nine HR practitioners were interviewed, geographically located in different parts of Sweden, all of whom are senior experts in the field and involved in the development of artificial intelligence and its impact on HR. The study's results are based on the specific respondents' perception of reality, and it is their perception that forms the basis of the study. The respondents' perception of reality indicates that Artificial Intelligence will affect HR as a profession and that what has been described as future changes is not something that will happen in the future but is already a reality in the present. The conclusions of the study show that the development of HR has been shaped by changes that have influenced the role in various directions for several decades, according to previous research. What the respondents now want to emphasize is that the current development of artificial intelligence is increasing at an accelerating pace and progressing faster than HR as a profession has been able to plan for. Artificial Intelligence is part of the ongoing change, and it is therefore important for HR to stay up-to-date and be willing to reform its role to remain relevant in the future.

Datum: 29 Maj, 2023 Nivå: Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 hp Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet Författare: Alan Touma (98/01/12), Shalaw Salih (00/04/03) Titel: Från traditionella arbetsuppgifter till en allt mer rådgivande roll - En kvalitativ undersökning om redovisningskonsulter kompetenskrav i den rådgivande rollen och deras upplevelse av eventuella förväntningsgap Handledare: Dariusz Osowski Nyckelord: Redovisning, rådgivning, automatisering, artificiell intelligens, kompetenser, förväntningsgap Forskningsfråga/or:  • På vilket sätt upplever redovisningskonsulter att deras yrkesroll har påverkats av automatisering och artificiell intelligens? • Vilka kompetenser efterfrågas i den rådgivande rollen och hur skiljer sig dessa från de kompetenser som tidigare har identifierats? • Upplever redovisningskonsulter eventuella förväntansgap som rådgivande redovisningskonsulter och vilka eventuella strategier kan det innebära för att möta kundens behov? Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur automatisering och artificiell intelligens påverkar redovisningskonsulternas yrkesroll, vilka kompetenser som eftersöks i den rådgivande rollen och hur dessa skiljer sig från tidigare identifierade kompetenser. Dessutom kommer studien att undersöka om redovisningskonsulterna upplever eventuellt förväntningsgap i den rådgivande rollen. Metod: Studien har tillämpat en kvalitativ forskningsmetod med ett abduktiv tillvägagångssätt. Primärdata samlades via semistrukturerade intervjuer med sex utvalda redovisningskonsulter. Den insamlade empirin har sedan analyserats genom tillämpning av tematisk analys. Slutsats: Studien visar att automatisering och artificiell intelligens har effektiviserat redovisningskonsulters arbetsuppgifter. Detta frigör tid för redovisningskonsulter att fokusera på mer analytiska och rådgivande uppgifter. För att framgångsrikt tillfredsställa kundernas behov i denna rådgivande roll behövs kompetenser som social kompetens, analytisk kompetens, teknisk kompetens, specialiserad kunskap samt grundläggande kunskaper. Vidare indikerar studien att förväntningsgapet mellan kunder och redovisningskonsulter inte är betydande. Detta beror på de effektiva strategier som konsulterna använder för att minska detta gap såsom tydlig kommunikation och transparens. / Date: May 29th, 2023 Level: Master thesis in Business Administration, 15 ECTS Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors: Alan Touma (98/01/12), Shalaw Salih (00/04/03) Title: From traditional tasks to an increasingly advisory role - A qualitative study on the competence requirements of accounting consultants in the advisory role and their experience of potential expectation gap Supervisor: Dariusz Osowski Keywords: Accounting, advisory, automation, artificial intelligence,  competencies, expectation gap Research questions:  • In what ways do accounting consultants feel that their professional role has been impacted by automation and artificial intelligence? • What competencies are in demand in the advisory role and how do these differ from the competencies that have been previously identified? • Do accounting consultants experience any expectation gaps as advisory accounting consultants and what possible strategies might this entail to meet customer needs? Purpose: The purpose of this study is to examine how automation and artificial intelligence affect the role of accounting consultants, what competencies are sought in the advisory role, and how these differ from previously identified competencies. In addition, the study will investigate whether accounting consultants perceive a possible expectation gap in the advisory role. Method: The study has applied a qualitative research method with an abductive approach. Primary data were collected through semi structured interviews with six selected accounting consultants. The collected empirical data was then analyzed using thematic analysis. Conclusion: The study shows that automation and artificial intelligence have made accounting consultants' tasks more efficient. This frees up time for accounting consultants to focus on more analytical and advisory tasks. In order to successfully satisfy the customers' needs in this advisory role, competencies such as social competence, analytical competence, technical competence, specialist knowledge and basic knowledge are needed. Furthermore, the study indicates that the expectation gap between customers and accounting consultants is not significant. This is due to the effective strategies that the consultants use to reduce this gap, such as clear communication and transparency.