No description available.

I uppsatsen behandlas valet av värderingsmetod i ABL 17:3 1 st. Främst diskuteras värderingsmetoderna utifrån ett rättsekonomiskt perspektiv. Perspektivet har valts i syfte att undersöka vilken metod som är mest ekonomiskt effektiv för de berörda intressegrupperna, då främst aktieägare och borgenärer. Beloppsspärren har i doktrin ansetts vara så väl en aktieägar- som en borgenärsskyddsregel. Det får därför anses vara relevant att ställa dessa två intressen mot varandra inom ramen för en rättsekonomisk analys av bestämmelsen. Det kan konstateras att aktieägarintresset avseende beloppsspärrens värderingsmetod är rakt motsatt borgenärsintresset. Ingen av värderingsmetoderna skapar således Paretoeffektivitet där båda intressegrupperna gynnas samtidigt. Istället nås slutsatsen att tillämpning av bruttometoden i samband med ABL 17:3 1 st. får anses mest ekonomiskt effektiv, eftersom den uppnår Kaldor-Hicks-effektivitet där de gynnade borgenärerna kan kompensera de missgynnade aktieägarna.

Det har under en tid diskuterats huruvida den princip som i amerikansk rätt kallas the business judgment rule även förekommer i svensk rätt. Frågan har varit föremål för diskussion i flertalet artiklar och det är därför relevant att utreda huruvida principen förekommer i svensk rätt samt om en sådan princip kan anses vara förenlig med det skadeståndsansvar som styrelseledamöter har enligt 29 kap. 1 § ABL. Denna framställning syftar därför till att ge ett svar på om en princip likt the business judgment rule som förkommer i amerikansk rätt även förekommer i det svenska rättssystemet och om en sådan princip kan anses vara förenlig med 29 kap. 1 § ABL. För att utreda rättsläget har två metoder använts, den rättsdogmatiska metoden och den komparativa metoden, och den juridiska argumentationen i framställningen bygger på lagstiftning, förarbeten, rättspraxis och doktrin. The business judgment rule förekommer i den amerikanska aktiebolagsrätten och principen är en presumtion om att bolagsledningen vid beslutsfattande agerat utifrån en väl informerade grund, i god tro samt i övertygelsen om att beslutet fattats för aktiebolagets bästa. Principen har kommit att ta sin form genom the Supreme Courts i USA och inte direkt genom skriven lag vilket beror på att USA är ett s.k. common law land där rättstillämparen även är skaparen av rättsreglerna. För att principen ska vara tillämplig krävs att fyra rekvisit uppfylls, dessa är att det ska röra sig om ett beslut som fattats av en styrelseledamot och the triads of fiduciary duties. I svensk rätt regleras styrelseledamöters skadeståndsansvar i 29 kap. 1 § ABL och av paragrafen framkommer att en styrelseledamot som inom sitt uppdrag bringar skada till aktiebolaget, aktieägare eller tredje man genom uppsåt eller av oaktsamhet ska ersätta denna skada. Inom ramen för styrelseledamöters skadeståndsansvar enligt 29 kap. 1 § ABL finns såväl ett externt som ett internt skadeståndsansvar. För att en styrelseledamot ska kunna ställas ansvarig för en skada krävs att styrelseledamoten agerat oaktsamt, eller genom uppsåt, samt att det föreligger adekvat kausalitet mellan handlandet och den uppkomna skadan. Efter en genomgång av lagstiftning, förarbeten, prejudikat och doktrin på såväl det amerikanska som det svenska området kan konstateras att the business judgment rule som presumtion inte förekommer i de svenska regleringarna på området, varken i den allmänna skadeståndsrätten eller i ABL. Vissa rekvisit som förekommer i the business judgment rule kan däremot anses förekomma i såväl 29 kap. 1 § ABL som i rättstillämparens bedömningar. Rekvisitet för duty of care kan liknas med den culpabedömning som sker vid utredningen av om en person varit oaktsam i sitt handlande. Högsta domstolen har även i några rättsfall framfört att om en person fattar ett beslut som varit väl motiverat och med en informerad basis bör inte beslutet ifrågasättas, vilket även detta kan liknas med rekvisitet för duty of care samt det tankesätt som finns gällande the business judgment rule. Det kan även konstateras att om en princip likt the business judgment rule skulle komma att bli allmänt vedertagen i svensk rätt torde detta inte stå i strid med 29 kap. 1 § ABL.

Syftet med min uppsats är att undersöka om det finns ett behov för en ny bolagsform, som är enkel att bilda och administrera för fysiska eller juridiska personer som önskar bedriva näringsverksamhet i liten skala. Om en ny bolagsform skulle införas i svensk associationsrätt, ämnar jag undersöka om det kan bidra till att de mindre näringsverksamheternas administrativa börda minskar. Frågan om en ny bolagsform avslogs senast i utredningen om förenklingar i aktiebolagslagen med hänvisning till att förenklingar i ABL var att föredra framför införandet av en ny bolagsform. Regeringen har under de senaste åren uppsatt målsättningar som syftar till att sänka den administrativa bördan. Bland de åtgärder som genomförts har revisionskravet för mindre näringsverksamheter avskaffats, kapitalkravet för privata aktiebolag har sänkts och ytterligare förenklingsåtgärder avseende ABL planeras. Frågan kvarstår dock ifall en ny bolagsform, likt det tyska GmbH:et eller det amerikanska LLC:et, vore en bättre lösning för de mindre näringsverksamheterna i Sverige. GmbH:et och LLC:et är mycket populära bolagsformer för mindre näringsverksamheter på grund av det begränsade personliga ansvaret och den flexibilitet avtalsfriheten medför.   Jag anser att ABL är alltför omfattande för mindre näringsverksamheter och att adressaten inte är riktigt tydlig. En ny bolagsform med en egen lag, vid sidan av ABL behöver utarbetas. Bolagsformen bör rikta sig till verksamheter med en eller ett fåtal delägare och karakteriseras av ett begränsat ansvar. Dessutom skall bolagsformen ha ett ringare kapitalkrav med större avtalsfrihet för delägarna. Här kan erfarenheter från det tyska GmbH:et och det amerikanska LLC:et implementeras, särskilt gällande bolagets form men även hur missbruk av bolagsformen kan förhindras och motarbetas. De förenklingsåtgärder som riktar sig till mindre näringsverksamheter borde även gälla för den nya bolagsformen och direkt implementeras i den nya lagstiftningen, vilket skulle leda till att den administrativa bördan minskas.

A majority of kinase inhibitors predominantly occupy the highly conserved adenine-binding pocket located in the kinase catalytic cleft, and therefore the target selectivity of these molecules is a major concern. In order to design highly specific next-generation drugs, it is essential to exploit the less-conserved binding pockets, which lie adjacent to the adenine-binding pocket. Small peptides that can function as adenosine triphosphate (ATP) competitive inhibitors would prove useful in identifying and validating new druggable surfaces in the kinase catalytic cleft. These peptides, being larger than small molecules, have the potential to target the ATP binding pocket as well as surfaces that lie adjacent to this pocket. Such peptides recognizing novel binding pockets can assist the drug discovery process in several ways. In this thesis, we describe the isolation and characterization of a novel class of cyclic peptides, referred to as lariats, against Abl kinase, a drug target important in chronic myeloid leukemia and other disorders. Using a yeast two-hybrid approach, we first isolated two related lariats, named A1 and A2, from a pool of five million lariats, which interact with the catalytic domain of Abl kinase. In vitro studies indicated that the synthetic A1 lariat competitively inhibits ATP binding by targeting the catalytic cleft that lies between the N- and C- lobes of the kinase catalytic domain. To obtain tighter-binding variants of the A1 lariat, we developed an affinity maturation protocol consisting of two steps. In the first step, we defined acceptable and tolerable substitutions at each position of the A1 lariat using site-saturation mutagenesis (SSM). In the second step, we designed specific mutations to the A1 lariat based on the SSM results and evolved higher affinity variants. Synthetic and recombinant higher affinity lariats exhibited a strong inhibition of Abl kinase activity in vitro and Bcr-Abl kinase activity in vivo, respectively, illustrating the potential of lariats as chemical genetic tools. Resistance mutation profiling showed that the lariats are not affected by the activating mutations located in the activation loop of kinase, and instead bind preferentially to the kinase active conformation. Selectivity analysis indicated that the lariats do not recognize Src family kinases, which share a high structural similarity with Abl kinase in their active conformation. These findings, coupled with preliminary results from modeling studies, strongly suggest that the lariats have identified novel allosteric drug-binding pockets in the kinase catalytic cleft.

Som följd av revisionsreformen ABL (2010:834) vilken trädde i kraft den 1 november 2010 i Sverige upphävs kravet på revision för approximativt 230 000 aktiebolag. Denna studies syfte är att undersöka attityden gentemot frivillig revision hos företagsledare inom mikroaktiebolag, vilka delvis med kontemporär lagstiftning, och givet det stora initiativet att minska administrationskostnaderna för mindre aktiebolag inom Europeiska unionen, sannolikt helt kommer omfattas av revisionslagstiftningsuppluckringar i framtiden. Genom att göra en serie enkla samt multipla regressionsanalyser mellan företagsledares vilja att behålla respektive avstå från att köpa revisionstjänster studerar vi ifall det finns något samband mellan attityd gentemot revision och ekonomisk storlek, vilken vi mäter genom företagets nettoomsättning, antal anställda och balansomslutning, samt ifall konsumtionen av övriga konsulttjänster tenderar att ha någon inverkan på attityden. Resultaten pekar på att det inte finns något statistiskt urskiljbart samband mellan viljan att fortsätta alternativt avstå från att köpa revisionstjänster i relation till företagets ekonomiska storlek i vårt urval; dock finner vi ett svagt statistiskt signifikant samband mellan konsumtion av övriga konsulttjänster och viljan att fortsätta köpa revisionstjänster.

Under år 2010 valde fyra av fem att starta företag i form av aktiebolag. En stark anled-ning till att man föredrar aktiebolagsformen är på grund av det begränsade ansvaret som utmärker denna bolagsform. För att motverka att vissa nogräknade styrelse utnyttjar an-svarssystemet har lagstiftaren infört flera aktiebolagsrättsliga regler som ska vara till skydd för bolagets intressenter, främst borgenärer. En av reglerna är att se till att bolaget har kapital vid början av verksamhetens gång. För att hålla aktiekapitalet intakt under verksamhetens gång tillkom bland annat regeln om personligt betalningsansvar vid kapi-talbrist, 25 kap. 18 § ABL. Båda reglerna har till syfte att skydda borgenärerna. Syftet med denna framställning är att utreda om lagregeln om personligt betalningsansvar är i behov av reform, särskilt för aktiebolag som omfattas av frivillig revisionsplikt.Styrelsen är tvungen att aktivt handla efter ett handlingsmönster i 25 kap. 13 – 16 §§ ABL. Underlåter styrelsen att agera när skyldigheten har uppstått blir styrelsen personlig betalningsansvarig för därefter uppkomna förpliktelser. Ledamöterna ska svara solida-riskt. Ansvaret uppstår när det finns ”skäl att anta” att aktiekapitalet understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet och styrelsen underlåter att upprätta en kontrollbalans-räkning som ska vara revisorgranskad. Syftet med revisorgranskningen är att kunna motverka manipulation och efterhandskonstruktion av kontrollbalansräkning. Eftersom kontrollbalansräkningen utgör bevis för att kapitalbrist föreligger kan styrelsen i ett bo-lag, som saknar revisionsplikt, få ett frikort till att manipulera eller efterhandskonstruera ”kontrollbalansräkningen” till sin fördel. Därför finns det behov av att reformera an-svarssystemet i 25 kap. 18 § ABL allteftersom regeln inte är ändamålsenlig. / In 2010, four out of five chose to establish limited companies. A strong reason for the preference for limited company is due to the limited responsibility that distinguishes the corporate form. The shareholders will not be personally liable for anything than the cap-ital invested in the company. To counter that some unscrupulous people exploiting the system, the legislation provides a number of company law rules to protect its stakehold-ers, particularly creditors. One of the rules is to ensure that the company has capital at the beginning of the activity. Furthermore, the legislation provides rules that are intend-ed to keep capital intact, hence the rule of compulsory liquidation of capital shortage. The aim of this thesis is to investigate whether the rule in 25:18 ABL is adapted to its purpose, especially when small limited companies has optional audit requirement. The Board is required to actively follow a pattern in Chapter 25 ABL. Failure by the Board to follow the pattern, the board may be personally liable for obligations incurred thereafter. The responsibility arises when there is "a reason to believe" that the share capital is less than half of the registered share capital and the board fails to establish a balance sheet that shall be audited. The purpose of the audit review is to discourage tampering and subsequent construction of a balance sheet. A balance sheet is evidence that proves a capital shortages exist, the board of a company, which has no mandatory auditing, get a free pass to manipulate or retrospectively construct "control balance sheet" to their advantage. Therefore, there is a need to reform the liability system in 25:18 ABL as the rule is not practicable or adapted to its purpose.

Huvudsyftet med föreliggande uppsats är att utreda huruvida dagens minoritetsregler i ABL medför en risk för minoritetsmissbruk samt vilka lösningar som kan finnas på detta problem. Även det generella syftet och funktionaliteten hos minoritetsskyddsreglerna skall undersökas. Inom ramen för uppsatsens problemformulering skall även utredas huruvida någon annan reglering än lagstiftning är tänkbar på detta område. I ett aktiebolag ligger bestämmanderätten på bolagsstämman hos majoriteten. I och med denna majoritetsprincip behövs ett skyddsregelverk för minoritetsaktieägarna för att undvika att dessa blir överkörda av majoriteten. Detta skyddsregelverk får dock inte vara alltför långtgående eftersom det då riskerar att leda till ineffektivitet och skadliga låsningar i bolagsstyrningen. Att hitta en balans som tillvaratar båda dessa gruppers intressen är ett stort problem och minoritetsskyddet har tidigare beskrivits som ett av aktiebolagsrättens ömtåligaste problem. På grund av minoritetsreglernas nuvarande utformning ges dock en möjlighet för minoriteten att utnyttja dessa för egen vinnings skull. Vissa av reglerna kan även beskrivas som onödiga såtillvida att de inte resulterar i någonting konkret för minoritetsaktieägaren och enbart medför kostnader och andra olägenheter för bolaget. En tanke viktig att beakta är om det kan finnas någon annan lämplig lösning för reglering av minoritetsskyddsreglerna. Tänkbara plattformar för detta skulle kunna vara exempelvis bolagsordningen eller aktieägaravtalet. I ett aktieägaravtal är möjligheterna till inskränkande bestämmelser större, då avtalsfriheten är stor. Nackdelen med aktieägaravtal är emellertid att det inte binder bolaget eller tredje man, utan endast de parter som ingått avtalet. I mindre bolag torde det dock inte vara någon omöjlighet att kunna samla alla aktieägare som parter och på så vis få till stånd funktionella minoritetsregler som är framförhandlade av båda aktieägargrupperna. Den slutsats som kan dras av det ovan anförda är således att dagens minoritetsregler i vissa fall riskerar att missbrukas av minoritetsaktieägarna och att vissa av reglerna i praktiken inte har någon betydelse alls för minoriteten. Därmed behövs en reformering av lagregleringen, eller ett helt nytt regelsystem som tillåter aktieägarna att till viss del själva utforma minoritetsskyddet, exempelvis genom ett aktieägaravtal.

<p>Adherens junctions are calcium-dependent cell-cell contacts formed during epithelial morphogenesis that link neighboring cells via cadherin receptors. Coordinated regulation of the actin cytoskeleton by the Rho GTPases is required for the formation and dissolution of adherens junctions, however the pathways that link cadherin signaling to cytoskeletal regulation remain poorly defined. The Abl family of tyrosine kinases have been shown to modulate cytoskeletal reorganization downstream of various extracellular signals including growth factor receptors and integrins.</p><p>Here we use pharmacological inhibition and RNA interference to identify the Abl family kinases as critical mediators of cadherin-mediated adhesion. Endogenous Abl family kinases, Abl and Arg, are activated and are required for Rac activation following cadherin engagement, and regulate the formation and maintenance of adherens junctions in mammalian cells. Significantly, we show that Abl-dependent regulation of the Rho-ROCK-myosin signaling pathway is critical for the maintenance of adherens junctions. Inhibition of the Abl kinases in epithelial sheets results in activation of Rho and its downstream target ROCK, leading to enhanced phosphorylation of the myosin regulatory light chain. These signaling events result in enhanced stress fiber formation and increased acto-myosin contractility, thereby disrupting adherens junctions. Conversely, Arg gain-of-function promotes adherens junction formation through a Crk-dependent pathway in cells with weak junctions. These data identify the Abl kinases as a novel regulatory link between the cadherin/catenin adhesion complex and the actin cytoskeleton through regulation of Rac and Rho during adherens junction formation.</p><p>Unexpectedly, we identified a requirement for Abl and Crk downstream of Rac in the regulation of adherens junctions. Therefore, Abl functions both upstream and downstream of Rac in regulating adherens junctions, which suggests the possibility of a positive feedback loop consisting of Abl-Crk-Rac.</p><p>Finally, we identified the Abl kinases as critical mediators of epithelial cell response to HGF. Pharmacological inhibition of Abl kinase activity resulted in impaired dissolution of adherens junctions downstream of HGF stimulation of the Met receptor. Additionally, we observed decreased phosphorylation of the Met receptor itself, along with Gab1 and Crk, downstream effectors of Met signaling. Taken together, these data suggest a requirement for Abl kinases in both adherens junctions formation and turnover.</p> / Dissertation

Studien undersöker, ur ett kvalitativt perspektiv, hur reglerna om anmälningsskyldighet i aktiebolagslagen har påverkat revisorsyrkets oberoende. Studiens problematik grundar sig i att revisorns oberoende tycks ha påverkats av att en ogrundad anmälan enligt reglerna om anmälningsskyldighet kan få långtgående juridiska och yrkesmässiga konsekvenser för en revisor. En revisor som underlåter att anmäla till åklagare kan emellertid inte bli skadeståndsskyldig, utan kan endast bli föremål för disciplinära åtgärder. Detta i kombination med att lagen föreskriver att revisorn ska anmäla vid en låg misstankegrad försätter revisorn i en svår situation. Studiens empiriska material består av sekundärdata i form av offentlig statistik, myndighetsrapporter, lagtext och Revisorsnämndens praxis. Det empiriska materialet analyseras med utgångspunkt i Goldman &amp; Barlevs (1974) "Behavioral Model of Independence". En analys av lagens syfte och utformning, samt verkningar av anmälningsskyldigheten, visar att lagändringen borde ha inneburit en förstärkning av revisorns oberoende, men tycks ha urholkats av att reglerna inte efterlevs i den utsträckning som lagstiftaren åsyftade. Studiens resultat är följaktligen att reglerna om anmälnings-skyldighet minskar revisorsyrkets oberoende. / This thesis analyzes how the independence of Swedish external auditors have been affected by their duty to report economic crime in joint stock companies. The problematization of the study is based on how the auditors’ duty to report crime seems to have had a negative effect on the auditor profession’s independence. It seems like the consequences to report crime according to the duty has no clear benefit to the auditor. It might even look like omitting to report crime involves lesser risk compared to the risk associated with reporting according to the duty. The empirical data consists of secondary data from The Supervisory Board of Public Accountants, The Swedish Economic Crime Authority and The Swedish National Council for Crime Prevention. The analysis is based on the "Behavioral Model of Independence" developed by Goldman &amp; Barlev (1974) and indicates that, from a theoretical point of view, the legislation should have increased the auditors’ independence. However, the positive effect seems to have been eroded by non-compliance of the regulation by the auditors. Therefore, this thesis suggests that the auditors’ duty to report crime have had a negative impact on auditors’ independence.