<p>Studiens utgångspunkt var den makt som medier besitter i framställningen av nyheter, det vill säga den symboliska makt som förmedlas genom språket, bildar opinion, samt påverkar hur dess läsare uppfattar och formar sina bilder av verkligheten samt attityder gentemot den. Det övergripande syftet var att kritiskt granska medierapporteringen av svenska insatser i Afghanistan genom att söka svara på följande frågor; Hur behovet av svenska insatser i Afghanistan framställdes?, vilka diskurser som dominerade framställningarna, definitionerna och beskrivningarna av Sverige/Svenskar och Afghanistan/Afghaner, samt vilka konsekvenser definitionerna får för människors attityder, förhållningssätt och sociala relationer. Uppsatsens teoretiska ram utgjordes av ett postkolonialt perspektiv samt medieteorier, och den metodologiska ansatsen av kritisk diskursanalys, vilken bidrog med verktyg som hjälpt oss att se bakom nyhetstexternas ord och dess innebörd. Diskurserna som framträdde i analysen var; militär/säkerhetspolitisk, antiislamistisk/rasistisk, nationalistisk och globaliseringsdiskurser. Den militära/säkerhetspolitiska diskursen var dominerande och använde sig av övriga diskurser för att legitimera militär närvaro och förstärka Afghanistans behov av fortsatta interventioner, där hot och säkerhet utgjorde de främsta argumenten. Slutsatsen blev således att den militära/säkerhetspolitiska diskursen reglerade behoven, samt med hjälp av övriga diskurser definierade Svenskar/Sverige och Afghaner/Afghanistan, där skillnader drogs mellan ”vi svenskar” och ”dom andra afghanerna” vilka tillskrevs olika mycket värde. Analysmaterialet reproducerade därmed ojämlika bilder av makt- och levnadsförhållanden vilket diskuterats i förhållande till socialt arbete, där ett kritiskt förhållningssätt till mediers rapportering ansågs som fundamentalt för ett framtida solidariskt socialt arbete.</p>

<p>Författare: Magnus Gustafsson Niclas Hagel</p><p>Handledare: Thomas Knoll</p><p>Examinator: Martin Danielsson</p><p>Titel: Al-Jazeera och CNN - En jämförande fallstudie i krigsjournalistik</p><p>Typ av rapport: C - uppsats</p><p>Ämne: Medie- och Kommunikationsvetenskap</p><p>År: Höstterminen 2008</p><p>Sektion: Sektionen för Hälsa och Samhälle</p><p>Syfte: Vårt syfte är att studera och jämföra al-Jazeeras och CNN:s</p><p>bevakning av en händelse i Afghanistankonflikten för att kunna</p><p>redogöra för eventuella skillnader. Vi vill se hur olika faktorer</p><p>påverkar journalistiken. En analys ur ett genusperspektiv</p><p>kommer också att göras.</p><p>Metod: Fallstudie har tillämpats som huvudsaklig metod och vid analys</p><p>av material har innehållsanalys och kritisk diskursanalys använts.</p><p>Slutsatser: Efter att ha jämfört de två nyhetskanalerna kan vi tydligt se att</p><p>det finns stora skillnader i rapporteringen av ett amerikanskt</p><p>flyganfall mot en afghansk by. CNN som amerikansk</p><p>nyhetskanal visar att deras rapportering påverkas av det</p><p>amerikanska medieklimatet där en neutral krigsrapportering kan</p><p>ses som stötande och journalister ständigt utsätts för</p><p>påtryckningar. Ur ett genusperspektiv ser vi dock tydliga</p><p>likheter mellan kanalerna.</p>

<p>Huvudsyftet med denna uppsats är att finna de huvudsakliga orsakerna bakom uppkomsten och framväxten av den moderna islamiska fundamentalismen i länderna Iran och Afghanistan. Jag kommer att arbeta utifrån tesen att denna extrema form av religiositet främst är ett politiskt och socialt fenomen snarare än ett religiöst.</p>

<p> </p><p> </p><p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p></p><p><p><strong><strong><p> </p></strong><p> </p></strong></p></p>

<p>Föreliggande arbete undersöker metodmässig interoperabilitet genom att jämföra de kommande svenska reglementena <em>Reglemente för Markoperationer</em> och <em>Markstridsreglemente 6 – Bataljon</em> och deras överensstämmelse med den doktrin som nyttjas av International Security Assistance Force (ISAF) i Afghanistan. Undersökningen syftar till att lämna ett bidrag till den svenska reglementsutvecklingen.</p><p>Arbetet visar att det finns en överensstämmelse avseende grundbudskapet att lokalbefolkningen behöver skyddas och att man måste förstå deras situation. Det föreligger en låg grad av överensstämmelse avseende metoder för att skydda befolkningen.</p><p>Författaren lämnar tre rekommendationer:1. Omarbeta beskrivningen av stabiliserande metoder2. Inkludera begreppet ”Clear-Hold-Build”3. Inarbeta verktyg för att analysera den mänskliga terrängen</p>

Föreliggande arbete undersöker metodmässig interoperabilitet genom att jämföra de kommande svenska reglementena Reglemente för Markoperationer och Markstridsreglemente 6 – Bataljon och deras överensstämmelse med den doktrin som nyttjas av International Security Assistance Force (ISAF) i Afghanistan. Undersökningen syftar till att lämna ett bidrag till den svenska reglementsutvecklingen. Arbetet visar att det finns en överensstämmelse avseende grundbudskapet att lokalbefolkningen behöver skyddas och att man måste förstå deras situation. Det föreligger en låg grad av överensstämmelse avseende metoder för att skydda befolkningen. Författaren lämnar tre rekommendationer:1. Omarbeta beskrivningen av stabiliserande metoder2. Inkludera begreppet ”Clear-Hold-Build”3. Inarbeta verktyg för att analysera den mänskliga terrängen

Författare: Magnus Gustafsson Niclas Hagel Handledare: Thomas Knoll Examinator: Martin Danielsson Titel: Al-Jazeera och CNN - En jämförande fallstudie i krigsjournalistik Typ av rapport: C - uppsats Ämne: Medie- och Kommunikationsvetenskap År: Höstterminen 2008 Sektion: Sektionen för Hälsa och Samhälle Syfte: Vårt syfte är att studera och jämföra al-Jazeeras och CNN:s bevakning av en händelse i Afghanistankonflikten för att kunna redogöra för eventuella skillnader. Vi vill se hur olika faktorer påverkar journalistiken. En analys ur ett genusperspektiv kommer också att göras. Metod: Fallstudie har tillämpats som huvudsaklig metod och vid analys av material har innehållsanalys och kritisk diskursanalys använts. Slutsatser: Efter att ha jämfört de två nyhetskanalerna kan vi tydligt se att det finns stora skillnader i rapporteringen av ett amerikanskt flyganfall mot en afghansk by. CNN som amerikansk nyhetskanal visar att deras rapportering påverkas av det amerikanska medieklimatet där en neutral krigsrapportering kan ses som stötande och journalister ständigt utsätts för påtryckningar. Ur ett genusperspektiv ser vi dock tydliga likheter mellan kanalerna.

Cette thèse s’intéresse à l’agentivité des femmes et à la participation de ces dernières aux efforts visant la cessation des hostilités et la consolidation de la paix suite à un conflit armé. Ce travail porte une attention particulière aux obstacles rencontrés par celles désirant participer aux négociations formelles ainsi qu’aux stratégies qu’elles emploient pour les surmonter alors qu’elles sont exclues des modes traditionnels du pouvoir. Trois processus de paix tenus à la suite des conflits en Bosnie, au Burundi et en Afghanistan seront analysés afin d’identifier les divers obstacles auxquelles elles sont confrontées et d’illustrer les stratégies mises en œuvre par celles-ci afin de faire valoir leurs objectifs pour la paix. Ce travail souligne l’apport indéniable des femmes aux efforts de paix et argumente en faveur d’une inclusion systématique de ces dernières dans l’ensemble des initiatives de stabilisation et de reconstruction post-conflictuelles.

This thesis considers Michael Ignatieff’s theory regarding ethnic conflict and applies Afghanistan as a case study. Ignatieff correlates the outbreak of ethnic violence to the breakdown of state government which creates societal anarchy and war. Ignatieff argues that ethnic relations can improve through the creation of democratic institutions. Afghanistan represents a model empirical case study to explore the central tenets of the Ignatieff thesis. Ignatieff’s argument is critically analyzed by assessing the viability of transplanting democratic institutions into Afghanistan. According to democratic theory a successful democracy requires a strong economy, a vibrant civil society, an advantageous institutional history and a positive security and geopolitical environment. Based on these five key variables it is reasonable to conclude that Afghanistan is not predisposed to pluralistic governance. Such analysis highlights the limitations of Ignatieff’s thesis as his theory is only relevant to those post-conflict societies that possess the requisite preconditions for democracy. / February 2007

Ce mémoire interroge l'identité nationale au coeur du processus de définition de la sécurité nationale canadienne. Il s'agit plus précisément de déterminer si cette identité peut encore être appréhendée en termes d'internationalisme. Pour ce faire, la présente étude se penche sur les termes et les circonstances dans lesquels le gouvernement canadien a construit et légitimé, d'octobre 2001 à mars 2007, la politique de sécurité du Canada en Afghanistan. Deux approches théoriques des Relations internationales sont mobilisées: l'approche postmoderne et l'approche constructiviste critique. Il s'agit de deux approches qui, au tournant du XXle siècle, ont démontré un intérêt croissant pour l'étude du rôle de l'identité nationale dans la mise en vigueur des politiques de sécurité nationale. Dans un premier temps, l'approche postmoderne vise la problématisation des stratégies discursives par lesquelles l'identité canadienne est constituée, protégée et reproduite à travers les discours des représentants de l'État sur la sécurité nationale. Dans un deuxième temps, l'approche constructiviste interroge le contexte politique et les conditions d'énonciation de ces discours, de manière à offrir une vue globale des intérêts du Canada dans le monde et à voir comment ces intérêts influencent le processus de définition de la sécurité. Appliquées côte-à-côte, ces approches font apparaître que la politique de sécurité canadienne se fonde sur une définition de l'identité nationale participant d'un imaginaire sécuritaire particulier, marqué par un internationalisme en évolution. ______________________________________________________________________________ MOTS-CLÉS DE L’AUTEUR : Sécurité, Identité, Canada, Afghanistan.