Made available in DSpace on 2014-08-20T13:46:44Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Sandro_Miranda_Dissertacao.pdf: 1000011 bytes, checksum: 29649a529d4e5ef697a03e07aeb13d98 (MD5) Previous issue date: 2009-10-13 / Globalization is a process of intensification of relations on a global scale that related to the ecological crisis, causing major social, environmental and economic issues, calling into question the current development model. As a counterpart of this situation, several alternatives are being built locally, with particular reference to Agenda 21, participatory mechanism, arising from an agreement signed by 179 countries at the National Conference of the United Nations for Sustainable Development 1992 in Rio de Janeiro . The present study had as its central theme the construction of sustainable alternative development, based on participatory democratic processes in cities located in peripheral region, within the context of economic, social and political globalization. In the specific case, Southern São Lourenço do Sul and São José do Norte. The practical reality of the cities studied, it was found that all cases had the initiative of the municipality, and the results point to the political marginalization of Agenda 21 within the municipal administrative structure, the same spot with a share of the population in their development, being limited to environment policy. This marginalization is reinforced by the discontinuity government. In all cases, we found a relatively organized civil society and participatory, composing an emerging public sphere, but that did not prevent the emptying of the projects. / A globalização é um processo de intensificação de relações em escala mundial que associada à crise ecológica, provoca grandes problemas sociais, ambientais e econômicos, colocando em xeque o atual modelo de desenvolvimento. Como forma de contrapor esta situação, várias alternativas estão sendo construídas em âmbito local, com destaque para a Agenda 21, mecanismo participativo, oriundo de acordo assinado por 179 países na Conferência das Nacionais Unidas para o Desenvolvimento Sustentável, de 1992, no Rio de Janeiro. O presente estudo teve como tema central a construção de alternativas sustentáveis de desenvolvimento, a partir de processos democráticos participativos, em cidades situadas em região periférica, dentro do contexto econômico, social e político da globalização. No caso específico, Pelotas, São Lourenço do Sul, e São José do Norte. No plano prático da realidade das cidades estudadas, foi constatado que todos os processos tiveram iniciativa da municipalidade, e os resultados obtidos apontam para a marginalização política da Agenda 21 dentro da estrutura administrativa municipal, mesmo contado com uma participação significativa da população na sua elaboração, ficando limitadas às políticas ambientais. Esta marginalização é reforçada pela descontinuidade governamental. Em todos os casos, foi possível encontrar uma sociedade civil relativamente organizada e participativa, compondo uma esfera pública emergente, mas que não impediu o esvaziamento dos projetos.

Calabuig Tormo, C. (2008). Agenda 21 local y gobernanza democrática para el desarrollo humano sostenible: bases para una gestión orientada al proceso [Tesis doctoral no publicada]. Universitat Politècnica de València. https://doi.org/10.4995/Thesis/10251/2503 / Palancia

Cette thèse invite, au travers de six chapitres, à se familiariser avec les situations de travail de praticiens d'une organisation non gouvernementale qui se sont fixés comme objectif de protéger les écosystèmes de montagne les plus représentatifs du globe ainsi que valoriser les modes de vie des populations qui y vivent. En retraçant des trajectoires de vie d'un collectif renommé l'Institution Internationale des Sommets, de Huaraz au Pérou à Franklin en Virginie Occidentale, cette ethnographie tente d'éclairer les modalités d'organisation et d'intervention d'un collectif d'une ONG américaine qui interagit avec d'autres collectifs qui administrent et exploitent les ressources renouvelables et non renouvelables d'un territoire qualifié, par l'Etat péruvien et l'UNESCO, de Réserve de Biosphère Huascaran en région Ancash au Pérou. Il s'agit ici de décrire la routine organisationnelle et évaluer les impacts produits par les interventions mises en oeuvre. Mais aussi, à travers la sociologie des agents qui composent le collectif de l'Institution Internationale des Sommets, essayer de déterminer le statut et le rôle de l'individu dans la création de réseaux qui facilitent l'obtention de financements et la réussite ou l'échec d'un projet. Tandis que les sciences sociales ont eu tendance à critiquer l'insuffisance des approches et des instruments d'intervention adoptés par les ONG ; ce travail opte pour l'analyse des relations qui unissent à la fois les approches conceptuelles au dispositif de régulation organisationnelle ainsi qu'aux logiques individuelles du personnel de l'Institution Internationale des Sommets.

Municipalities have traditionally played key roles in the Swedish energy system as suppliers of gas, electricity and district heating to the public sector and end-use consumers. Sweden has a tradition of strong local self-government, and the municipalities are expected to play important roles in implementing national energy strategies and formulating municipal ones. The purpose of this thesis is to study how power was exercised in the policy processes of two municipal energy systems between 1977 to 2001. The specific research questions were as follows: How did actors exercise power in the policy process? What sort of power resources did policy coalitions have access to? How did policy coalitions act to enforce their demands? What obstacles did actors encounter when attempting to influence energy policy? To answer these questions I integrate theories about large technical systems with theories about power and public policy. The case studies are based on multiple sources of data from two municipalities, Linköping and Norrköping. It is drawn from written primary sources (such as minutes, notes and documents) and from interviews. I have focused on four categories of actors, namely elected politicians who are members of the municipal council; representatives of the local energy companies; officials of the municipal housing companies; and municipal officials, such as those at the town planning office and environment office. In the case studies I analyse circumstances during the 1980s and 1990s that affected the energy systems. These circumstances were: 1) new energy investments and fuel choices; 2) work on local energy plans; 3) local Agenda 21 plans; 4) measurements taken for efficient energy use and a greater level of energy conservation: and 5) power relations between politicians and representatives of the local energy company. In the municipalities studied, the energy system was divided into three independent policy areas, one dealing with supply, one with conservation and one environmental questions related to the Agenda 21 vision of an ecologically sustainable energy system. These three policy areas were handled separately because they were separated organisationally, based on different knowledge foundations and had different objectives and time perspectives, different system limits, and different visions of how to build an ecological energy system. / I Sverige har kommunerna av tradition en viktig position vad det gäller att hantera energifrågor. Sedan de svenska kommunerna under 1860-talet byggde upp både gas-, vatten- och avloppsverk i egen regi har det kommunaltekniska verksamhetsområdet vuxit mycket snabbt och kommunerna är tillsammans landets största förvaltare av ledningsbundna försörjningssystem. Kommunen är som geografisk arena spännande eftersom många aktörer med olika intressen ofta möts där. I kommunerna möts och förhandlar förtroendevalda politiker och tjänstemän från både förvaltning och bolag ständigt, vilket aktualiserar frågeställningar om hur olika aktörer utövar makt i dessa ständigt pågående förhandlingar. I min avhandling Makten över energin - policyprocesser i två kommuner 1977-2001 analyserar jag hur dessa aktörer utövar makt i policyprocesser kring två kommunala energisystem. Som empiriskt underlag för analysen har jag material från intervjuer och dokument från energiarbetet i två kommuner (Linköping och Norrköping) från perioden 1977-2001. Detta material är knutet till specifika praktiker, såsom olika former av kommunalt beslutsfattande eller till energibolags, energirådgivares eller Agenda 21:s faktiska energiarbete. De aktörer som jag intervjuade var förtroendevalda politiker, förvaltningstjänstemän, företrädare för de kommunalägda energibolagen och tjänstemän på de kommunalägda bostadsbolagen. Det visade sig i mina fallstudier att energisystemen i kommunerna var uppdelade i tre olika områden som styrdes av olika policyer och delvis engagerade olika aktörer. Energisystemen var uppdelade i tre från varandra relativt fristående och oberoende policyområden, där ett policyområde hanterade energitillförseln, ett område energihushållning och ett område hanterade miljöfrågor och var kopplade till Agenda 21 och Agenda 21-planens visioner om ett ekologiskt uthålligt energisystem. De tre policyområdena hanterades ofta var och en för sig eftersom de var organisatoriskt åtskilda, byggde på olika kunskapsbaser, hade delvis olika målsättningar och olika tidsperspektiv, samt hade olika systemgränser och olika visioner om energisystemets inriktning. Energisystemets uppdelning i tre policyområden i de studerade kommunerna medförde att det uppstod tre parallella policyer för energisystemet som hanterades i olika processer, snarare än att en och samma policy hanterades i olika processer. På tillförselområdet skapades policy kring hur el och fjärrvärme skulle produceras och distribueras. Målet var att kommuninvånarna (och senare kunderna) skulle erbjudas en säker energitillförsel till låga priser. I botten fanns ett resonemang om att energianvändningen ständigt skulle öka. I båda kommunerna framhävdes fjärrvärme vanligtvis som det bästa värmesystemet ur både miljö- och kostnadssynpunkt. Fjärrvärmesystemets förespråkades dessutom eftersom fjärrvärme producerades i kraftvärmeverk och därmed blev underlag för egenproducerad el i kommunerna. Hushållningsområdets policy kom främst till uttryck genom antagna mål för energirådgivningen när sådan verksamhet fanns i kommunerna och om att energiförbrukningen i de av kommunen använda fastigheterna skulle minska. Energi-rådgivningens mål formulerades vanligtvis utifrån nationellt satta mål och handlade om att effektivisera och minska energianvändningen hos främst hushållen. Verktygen för att minska energianvändning var att tillämpa olika tekniska lösningar såsom att justera in pannor för en effektivare funktion och isolera fönster. Under 1990-talet kom användarnas beteende att uppmärksammas mer och mer, vilket bl.a. märktes genom att energirådgivarna på 1990-talet gav större utrymme åt beteendefrågor i informationsmaterial som gick ut till allmänheten än vad som var fallet på 1980-talet. Fortfarande bestod emellertid huvuddelen av informationen av vilka tekniska lösningar som kunde effektivisera energianvändningen. De kommunalägda bostadsbolagen antog under främst 1990-talet egna mål för energianvändningen i sina fastigheter. Båda bostadsbolagen problematiserade under 1990-talet även hyresgästernas energianvändning och tog fram informationsbroschyrer, ordnade informationsträffar och påbörjade tester med individuell mätning av värmeanvändning för varje lägenhet. När Agenda 21-samordnarna påbörjade arbetet med att ta fram lokala Agenda 21-planer med visioner och målsättning för energiområdet bidrog dessa till att ytterligare ett policyområde för energi uppkom, nämligen miljöns policyområde. Målen för energisystemet i miljöns policyområde var att utveckla ett ekologiskt uthålligt energisystem. Agenda 21-verksamheten var ett försök att ta ett helhetsgrepp på bland annat energisystemet med utgångspunkt i vad som kunde göras lokalt i ett längre tidsperspektiv för att skapa ett uthålligt energisystem. Den uttalade energipolicyns innehåll utgjordes av mål för både energitillförsel och energianvändning. Målen som rörde energianvändning fokuserade både betydelsen av att energianvändarna ändrade sitt beteende och olika tekniska lösningar som minskade energianvändningen. I framtiden skulle dessutom främst förnyelsebara energikällor användas. Avfallsförbränning ansågs enbart vara en lösning för brännbara fraktioner där återanvändning och återvinning inte var möjlig. I princip ansågs fjärrvärme vara en del av ett ekologiskt uthålligt energisystem även om olika alternativa närvärmelösningar ansågs intressanta att utveckla. Dessa tre policyområden existerade parallellt i kommunerna. Det visade sig bland annat genom att de beslut och målsättningar som fattades inom ett policyområde inte var beroende av andra policyområdens beslut. Det medförde till exempel att de miljömål som fanns för tillförselområdet inte påverkades utav de mål som fanns i vare sig hushållnings- eller miljöområdet. Miljömålen för tillförselområdet handlade främst om att hålla sig inom statligt uppställda utsläppsvärden. Bränslevalet skedde utifrån att billigaste bränslealternativ skulle väljas givet att rådande utsläppsnormer inte överskreds. De mål om att använda biobränsle och bygga nya vindkraftverk som återfanns på miljöns policyområde påverkade inte målsättningarna för tillförselområdet. De övergripande målsättningarna i både hushållningens och miljöns policyområde handlade om att minska energianvändningen. Under hela den studerade perioden ökade samtidigt produktionen av el och fjärrvärme i båda kommunerna. Det som bidrog till en parallell hanteringen av de olika policyområdena var att olika institutionella regelverk styrde de olika policyområdena. Tillförseln område styrdes av hur energimarknaden utformades, där bl.a. avregleringen av elmarknaden bidrog till att priskonkurrens och upparbetande av kundrelationer hamnade i fokus. Verksamheterna för energiproduktion och distribution var även taxefinansierad. Energibolagen skulle också tillämpa aktiebolagslagen och de förtroendevalda politikerna var tvungna att använda till exempel ägardirektiv för att styra bolagen. Ägaren, d.v.s. kommunen, ställde dessutom avkastningskrav på bolagen. Miljö- och hushållningsområdenas verksamheter fanns vanligtvis i den kommunala förvaltningen. Det var ofta ett förvaltningskontor som ansvarade för t.ex. Agenda 21 eller energirådgivning och de tillämpade då kommunallagen. De förtroendevalda styrde dessa verksamheter via beslut i kommunfullmäktige och i kommunala nämnder. Dessa verksamheter saknade vinstintresse, var ofta inte avgiftsfinansierade utan tilldelades medel från den kommunala budgeten samt erhöll tidvis statsbidrag.

This study sought to explore the interface between environmental education (EE) and school geography with a view to understanding a process of curriculum reform in the context of Lesotho. The research was based on the curriculum reform process that was initiated by a Danish donor-funded project, known as the Lesotho Environmental Education Support Project (LEESP), which operated from 2001 to 2004. Driven by a sustainable development imperative, the project was intended to assist Lesotho in the implementation of local action for Agenda 21 by introducing environmental education into the formal education system. Deviating slightly from much published research on geographical and environmental education, which focuses on how geography contributes to environmental education, this study explored how the latter has shaped the former in terms of content and pedagogy. Using the lens of critical curriculum theory, I sought to understand the political nature of the curriculum and of curriculum change, focusing on the LEESP curriculum policy development, dissemination and implementation at classroom level. The study employed Bernstein's concepts of classification and framing to illuminate issues of power and control between discourses, and between teachers and learners. Operating within an interpretive qualitative research orientation, the study used a case study method focusing on five secondary/high schools in Lesotho. The data was generated through document analysis, interviews and classroom observations. The study examined the assumptions, values and ideologies underpinning environmental education curriculum intentions as reflected in LEESP documents. It also investigated the social process of conceptualising and disseminating environmental education to understand the challenges faced as education practitioners made sense of environmental education innovations in the specific contexts of Lesotho, and how these could possibly influence what happens at the classroom level. The analysis of the LEESP documents revealed that while there are many areas of synergy between the LEESP environmental education policy guidelines and the national education ideals in Lesotho, achievement of the transformational visions of action competence, which was the overarching concept in the reform process, would require major structural changes. The study also highlights issues of participation, contestations, tensions and contradictions associated with the conceptualisation and dissemination of environmental education. At implementation level, there is a disjuncture between environmental education policy intentions and practice. Geography teachers in the research schools generally understood the existence of environmental education in their schools in terms of environmental management. The findings also revealed that while there is generally a strong environmental dimension in geography content, as reflected in both curriculum materials and classroom practice, the subject still retains its disciplinary boundaries and makes little use of knowledge from other subjects or the everyday knowledge of the learners. Finally, it emerged that while the geography teachers in their rhetoric espoused learner-centred methods, in practice they generally employed traditional teacher-centred and book-centred methods. The study concludes that a lack of change in school geography in Lesotho, of the sort envisaged in LEESP, may be attributed to contextual and structural factors such as an overemphasis on examinations, and certain perceptions on the part of teachers and learners embedded in the history and culture of their society. A model of teacher professional development capable of supporting curriculum change is therefore proposed.

Submitted by Fabiana da Silva Bento (fabianabento@hotmail.com) on 2012-03-22T22:00:39Z No. of bitstreams: 1 Dissertação_Final_Corrigida.pdf: 701948 bytes, checksum: d5f56dcf83850e377f527c4a469c7e6a (MD5) / Approved for entry into archive by Gisele Isaura Hannickel (gisele.hannickel@fgv.br) on 2012-03-23T12:01:30Z (GMT) No. of bitstreams: 1 Dissertação_Final_Corrigida.pdf: 701948 bytes, checksum: d5f56dcf83850e377f527c4a469c7e6a (MD5) / Made available in DSpace on 2012-03-23T12:05:27Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Dissertação_Final_Corrigida.pdf: 701948 bytes, checksum: d5f56dcf83850e377f527c4a469c7e6a (MD5) Previous issue date: 2012-02-23 / This thesis discusses the popular engagement issue in public policies and it is supported by the analysis of the local Agenda 21 in Barueri. It is based on the theoretical review about this participation, since the existence of the subject among social movements in Europe until it has been discussed in Brazil. From this review it is possible to broach theoretical aspects of the political bargaining with a view to offset the existing and legitimated political practices towards the dilemma originated from the implementation of participatory actions. The study has been conducted under the perspective of field-subject and it has been supported by readings. It has been observed the difficulty in promoting changes into the way policies have been addressed in Barueri, which demonstrates the government’s inability to mobilize the population and emphasizes how important and reliable participative practices are. This work intends to point out the failures and dilemmas found in this process and it suggests ways to evaluate and discuss the implementation of popular participation as a new political practice. / Esta dissertação discute a questão da participação popular em políticas públicas tendo como base a análise do caso da Agenda 21 local em Barueri. Parte- se da revisão teórica sobre a participação, desde a emergência do tema entre os movimentos sociais na Europa, até a chegada da discussão ao Brasil. A partir desta revisão são tratados aspectos teóricos do clientelismo político, visando contrapor a prática política existente e legitimada com os dilemas da implantação de ações participativas. A investigação foi realizada sob a perspectiva de campo-tema, sendo construída a partir da leitura de narrativas. O que se observa é uma dificuldade em promover mudanças no formato de condução das políticas em Barueri oriunda da incapacidade do governo em mobilizar a população e demonstrar a importância e confiabilidade de práticas participativas. Este trabalho busca demonstrar quais foram as falhas e dilemas deste processo e propõe formas de se avaliar e discutir a implantação da participação popular como nova prática política.

Made available in DSpace on 2014-06-11T19:27:50Z (GMT). No. of bitstreams: 0 Previous issue date: 2004-06-17Bitstream added on 2014-06-13T19:56:40Z : No. of bitstreams: 1 domingos_ae_me_rcla.pdf: 1639791 bytes, checksum: a249debbb305144a8b224c16d43ca2b0 (MD5) / Conselho Nacional de Desenvolvimento Científico e Tecnológico (CNPq) / O presente trabalho esclarece alguns conceitos de estratégias sustentáveis em cidades, ao mesmo tempo em que analisa como os princípios de sustentabilidade estão sendo tratados em estratégias de planejamento elaboradas e aplicadas no mundo e nas Agendas 21 Locais Brasileiras. Com o objetivo de demonstrar como estas ações estão produzindo mudanças sociais, econômicas e ambientais nas localidades onde estão sendo aplicadas, são apresentados exemplos dessas ações em alguns países e também em cidades próximas à área de estudo. Como objetivo principal, dá-se ênfase à análise dos aspectos ambientais urbanos da cidade de Santa Gertrudes - SP, e, buscando fazer um diagnóstico local, trabalham-se os resultados dos questionários aplicados junto à população urbana da cidade. Com o diagnóstico em mãos, são propostas estratégias sustentáveis para o alcance da qualidade ambiental urbana de Santa Gertrudes, enfatizando-se a necessidade de sensibilizar e capacitar a sociedade para, futuramente, elaborar a Agenda 21 Local do município. / The present work illuminates some concepts of maintainable strategies in cities, at the same time in that analyzes as the beginnings of maintainable they are being treated in elaborated planning strategies and applied in the world and in the Brazilian Calendars 21 Places. With the objective of demonstrating as these actions are producing social, economic changes and you set at the places where they are being applied, examples of those actions they are presented in some countries and also in close cities to the study area. As main objective, gives him emphasis to the analysis of the urban environmental aspects of Santa Gertrudes's city - SP, and, looking for to do a local diagnosis, they are worked the results of the applied questionnaires close to the urban population of the city. With the diagnosis in hands, maintainable strategies are proposed for the reach of Santa Gertrudes's urban environmental quality, being emphasized the need to sensitize and to qualify the society for, to elaborate the Local Calendar 21 of the municipal district.

Denna studie är en undersökning av vilka grunder som den lokala Agenda 21-handlingsplanen för Linköpings kommun vilar på och hur genomförandet av mål ser ut. Jag har i min undersökning utgått från en kvalitativ textanalys. Syftet med studien var att granska energisektorns målformuleringar och målgenomförande samt att se om dessa kunde kopplas till nationella och internationella utgångspunkter. Studien syftar även till att utreda hur framtagandet av handlingsplanen fortskridit och vilka nationella och internationella mål som kan kopplas till detta arbete. Det som framkom avmin undersökning är att kommunens arbete med att identifiera handlingsplanens olika sektorsområden och visioner till stor del utgått från kommunens tidigare miljöarbete. Det största inflytandet från högre nivå kommer framförallt från det nationella planet. De fyra av" Det Naturliga Steget" utformade systemvillkoren tillsammans med övergripande mål från propositionen 1990/91:90 är de som framstår mest. Resultat av genomförande av de mål som ingår i denna studie är av olika karaktär. För målen"Produktion av el och värme i Linköping ska ske med minst 75 % förnyelsebara energikällor", och "Kretsloppsanpassade fjärr- och närvärmesystem ska ha börjat byggas ut i större orter som Linghem, Vikingstad och Sturefors. Fjärrvärmenätet i staden och dess ytterområden ska ha kompletterats", har åtgärderna lett till att fjärrvärmekunderna ökat kraftigt samtidigt som produktionen av energi som sker med förnyelsebara energikällor ökat. Resultaten från de åtgärder som satts in för målet "Ytterligare tio vindkraftverk ska har uppförts i Linköpings kommun", går inte att påvisa. Detta beror på att inga insatser i form av uppbyggnad av fler vindkraftverk skett då Linköping inte har tillräckliga vindförhållanden. För det sista målet som utreds under energiområdet, "Elförbrukningen per invånare ska ha minskat med 15 % jämfört med 1996", finns inte heller några direkta resultat att påvisa. De åtgärder som emellertid genomförts för detta mål har visat sig vara bristfälliga och för få och leder inte till att målet kommer att uppnås. Dessa åtgärder är inte enligt min undersökning ett steg mot en hållbar utveckling. För att nå upp till målet inom avsatt tid bör nya åtgärder planeras. Tre av de fyra målens insatser i form av åtgärder kan som ett första steg sägas i leda mot en långsiktigt hållbar utveckling.

Anecdotal evidence in the media and from personal conversations suggests that inflammatory rhetoric in the collaborative governance setting is increasing, especially during public meetings about sustainable development projects. Planners, mediators, facilitators, and government officials are facing a shutting down of public deliberation by "new activists" who are engaging in public forums in very emotional and uncompromising ways. This dissertation is a direct examination of actions by new activists. It includes two case studies in Roanoke, Virginia, as well as a broader look at the inflammatory rhetoric and disruptions in local public meetings now occurring across the country. / Ph. D.

Le milieu urbain est à l'origine de processus radiatifs, thermiques, dynamiques et hydriques qui modifient le climat de la ville. La couche superficielle du sol, avec la présence plus ou moins importante de surfaces végétales ou d’eau, les activités humaines qui induisent des rejets de chaleur et de polluants, et la structure urbaine, avec des matériaux de construction et une certaine morphologie du cadre bâti, sont les principaux facteurs de cette modification. Le bilan d'énergie thermique permet d'appréhender la majorité des perturbations générées par la ville. A l'aide du schéma Town Energy Balance, développé par Météo-France pour paramétrer les échanges en énergie et en eau entre les surfaces bâties et l'atmosphère, nous avons effectué des tests de sensibilité du bilan d'énergie à différents facteurs. Ces facteurs appartiennent à cinq domaines d'actions : le bâtiment, l'espace public, l'organisation urbaine, les activités industrielles et les transports. Nos différentes simulations ont permis de confirmer le rôle prédominant des paramètres radiatifs dans le bilan d'énergie de la ville en été. Durant l'hiver, ce sont d’autres paramètres thermiques (isolation) qui ont la plus grande influence. Les collectivités territoriales françaises ont à leur disposition plusieurs outils et moyens pour agir en faveur de leur environnement climatique et intégrer des facteurs influant sur le climat urbain : leurs domaines de compétence directe (voirie, bâtiments communaux, espaces verts, etc.), les documents stratégiques d'orientation (SCOT et PLU), les procédures d'aménagement (ZAC et lotissement), l'incitation et l'information de leurs citoyens et de leurs services (Agenda 21 local, Plan Climat Territorial, Approche Environnementale de l'Urbanisme). Elles ne peuvent cependant pas agir avec une liberté suffisante, compte tenu des limites contraignantes entre droit de l’urbanisme et droit de la construction et de l’habitat / Urbanization, with artificial surfaces replacing natural land, more anthropogenic heat and urban geometry, modifies the micro and meso scale climate. Such modifications do alter the radiative, thermal, moisture and aerodynamics properties of the urban environment. The study of energy balance could help understanding most of these changes. In this thesis, we used the urban surface exchange parameterization of Météo-France: Town Energy Balance, which computes water and energy exchanges between urban surfaces and atmosphere. In order to study the significance of different factors, we made a sensivity study. Factors are filed in five fields: building, public space, land use, industrial activities and transports. Our simulations showed that radiative parameters are the most influential during the summer. During winter, other thermal parameters (insulation) are the most influential. French local authorities could use several tools and means to act in favor of their climatic environment: their fields of direct jurisdiction (roads, parks, buildings which are owned by the community, etc.), guidance documents (SCOT and PLU), development procedures (urban development zone and building plotting), and incitement and pieces of information for their citizens and their agencies (local Agenda 21, Plan Climat, Approche Environnementale de l'Urbanisme). They can not work completely freely because of the boundary between urban planning law and building and dwelling law