Syftet med denna uppsats var att se hur Aftonbladets förmedling av risken för ett utbrott av fågelinfluensan har skildrats. Vi var intresserade av att undersöka om risken har förändrats genom de fyra första upptäckterna i Sverige. I vår undersökning har vi kommit fram till att Aftonbladet använder sig av de diskurser som råder i samhället tex. sjukdomsdiskursen, expertdiskursen och nationsdiskursen. Detta anser vi att de gör för att appellera till läsare och skapa ett intresse för tidningen. En annan intressant aspekt som vi har kunnat utläsa var att Aftonbladet har byggt upp och breddat risken för fågelinfluensan, genom att identifiera nya riskgrupper i artikelserien. Detta trotts att myndigheter och experter har försökt att tona ner risken för att smittan skall kunna nå nya riskgrupper.

Malmö har under de senaste åren varit hårt bevakat av media, detta på grund av olika händelser som betraktats som gänguppgörelser, skjutningar, mord och vapenbrott. Detta har väckt opinion, från medborgare och medier där det diskuterats flitigt hur problematiken ska lösas. Sydsvenskan, som är den största dagstidningen i Malmö, har varit en informationskälla för sina medborgare under denna mediedefinierade kris. Jag har undersökt hur publiken i allmänhet har känt och resonerat kring denna rapportering, begränsad under tidsperioden december 2011 och januari 2012. Under dessa två månader har jag kategoriserat det nyhetsmaterial som Sydsvenskan publicerat på deras nätbaserade upplaga under rubriken ”Malmö” under nämnd period. Vidare har jag presenterat ett urval av artiklar för tio respondenter där fem har läst artiklar fokuserade på trygghet och resterande har läst artiklar fokuserade på otrygghet.Med hjälp av teorier som skildrar mediers utveckling där marknaden och de ekonomiska intressena blivit viktigare än själva produkten vill jag förklara varför Sydsvenskans rapportering domineras av kriminalreportage och brottsjournalistik. Jag vill också påvisa genom framing och agenda-setting teorier varför respondenterna jag intervjuat tenderar och inte tenderar att följa det resonemang som förs i de artiklar jag presenterat. Jag vill också belysa det engagemang och den kritik som respondenterna riktar mot medier i allmänhet och Sydsvenskan i synnerhet när det kommer till deras rapportering om Malmö.Uppsatsen består av en mindre kvantitativ undersökning där jag sorterat de nyhetstexter som Sydsvenskan publicerat under december 2011 och januari 2012 under rubriken ”Malmö”. Artiklarna är nedbrutna i olika kategorier utefter brottstyp och övriga nyheter. Materialet visar att Sydsvenskans kriminalreportage, det vill säga uppföljningsartiklar på brott, ökar markant efter årsskiftet. Materialet påvisar också i vilken utsträckning Sydsvenskan rapporterar om brott. Uppsatsen består också av intervjuer med tio respondenter med olika geografiska tillhörigheter och deras reflektioner kring två teman; känsla och den journalistiska texten. Där har de fritt fått diskutera kring den betydelse rapporteringen har haft för deras uppfattning om Malmö.

I den här uppsatsen har vi undersökt den svenska bilden av USA i svensk press hösten 2011 mot bakgrund av den amerikanska ekonomiska krisen. Vi menar att den svenska amerikabilden starkt är knuten till svensk självförståelse och att den, som Agenda-setting-teorin visar, i hög grad formas av svenska medier. Genom att använda narrativ metod har vi studerat de fyra svenska dagstidningarna Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Dala-Demokraten och Aftonbladet för att ge en bild av USA, så som landet ser ut från svensk mediehorisont. Vad vi funnit är att de svenska tidningarnas bild av demokrater som "goda" och republikaner som "onda" som etablerades redan på 40-talet i stort sett inte förändrats alls. Sedan 60-talet har svenska medier lagt stort fokus på amerikansk inrikespolitik, något som inte har förändrats. Emellertid har det skett en förskjutning av den svenska synen på den amerikanska staten som hösten 2011 ses som betydligt svagare än på 1960-talet. Inte desto mindre har undersökningen visat att Sverige är ytterligt amerikaniserat och att svenskar känner sig delaktiga i det amerikanska kulturlivet men samtidigt lite främmande inför den amerikanska politiken.

Denna kvantitativa och kvalitativa studie undersöker vilken information om de sju vanligaste hjärt- och kärlsjukdomarna i Sverige, som når allmänheten respektive sjukvården. Syftet är att undersöka och diskutera hur stor täckning varje sjukdom får i Svenska Dagbladet och Dagens Medicin samt möjliga faktorer som kan bidra till att sätta dagordningen inom området hjärt- och kärlsjukdomar. Studiens centrala forskningsfrågor är därför hur ofta varje hjärt- och kärlsjukdom förekommer som artiklar i respektive tidning, samt vilka skillnader och likheter som finns avseende artiklarnas innehåll och utformning. Den kvantitativa undersökningen omfattar totalt 3 719 artiklar om hjärt- och kärlsjukdomar under tioårsperioden 2002-10-31 till 2012-10-31. Av dessa har 132 artiklar valts ut för en kvantitativ innehållsanalys. Genom att jämföra 66 artiklar i Svenska Dagbladet med 66 artiklar i Dagens Medicin, har vi undersökt hur frekvent artiklar om de olika sjukdomarna förekommer samt vilka källor, perspektiv och vinklar artiklarna har. Genom en kompletterande intervjustudie har vi även velat få journalisters syn på nyhetsvärdering, nyhetsurval och utformning av nyheterna, samt vilka möjligheter de anser sig ha att kunna påverka dagordningar och vilka yttre faktorer som i sin tur kan påverka journalisternas dagordning. Analysen tar teoretiskt avstamp i agenda-settingteorin som menar att de ämnen som får störst utrymme i medierna också blir de mest centrala i publikens medvetanden, men också att publikens vilja och behov återverkar på mediernas val av ämnen. Studiens resultat visar stora likheter mellan tidningarna, vilket vi inte hade förväntat oss. Resultaten från både den kvantitativa och kvalitativa studien visar att både Svenska Dagbladet och Dagens Medicin främst använder forskare och forskningsresultat som källor. Användning av case, det vill säga drabbade individer, var mindre förekommande i Svenska Dagbladet än förväntat, dock något vanligare än i Dagens Medicin vilket däremot stämde med vår hypotes. Det mest anmärkningsvärda resultatet visar att en del hjärt- och kärlsjukdomar får väsentligt mycket mer utrymme än andra, i båda tidningarna. Exempelvis stroke med sammanlagt 1 368 artiklar medan hjärtflimmer endast förekommer med 44 artiklar. Detta trots att omkring 220 000 svenskar lider av hjärtflimmer och att det är en vanlig orsak till stroke. Vår förhoppning är att resultatet av denna studie ska inspirera till vidare forskning om vad en obalanserad medietäckning inom detta område kan få för konsekvenser.

On November 8, 2001, the Government of Manitoba announced that the number of school divisions and districts in the province would be reduced from 54 to 37. With that policy announcement, Manitoba embarked upon the most significant restructuring of school board governance arrangements since the late 1950s. The purpose of the research was to examine the school division amalgamation initiative as a case study in policy-making by the Government of Manitoba. The study investigated the nature of this initiative, including its origin, development, eventual conclusion and implementation. The fundamental question addressed by the study was this: Why was school division amalgamation an idea whose time had come in Manitoba? Discussion of amalgamation had been active within the Progressive Conservative administration of Gary Filmon since the early 1990s, but despite the recommendation in 1995 of a provincially established Boundaries Review Commission to move forward with government directed amalgamation, the idea languished until a newly-elected provincial government under Gary Doer, leader of the New Democratic Party, assumed power in 1999. The theoretical framework used in addressing the question posed relied primarily upon the work of John Kingdon (Agendas, Alternatives and Public Policies) who contends that there must be a timely convergence of three key aspects of policy formation: problems, solutions and politics. Therefore, the study examined the key role of elected officials in promoting certain policy ideas and their impact on the decisions of government at specific times. It also compared and contrasted the differing policy approaches taken by the Filmon and Doer regimes on this question, and assesses the opportunities and constraints which explain the differences found. The study relied on extant public documents and other primary sources, and especially the expressed view or position of certain elected officials and supporting staff gained through one-on-one in-depth interviews. The focus of the analysis was an attempt to assess the interplay of problem, solution, and politics, and whether or not it reveals what Kingdon has called a “window of opportunity” for decisive action by government. The study showed that, indeed, the window of opportunity for amalgamation occurred with the convergence of three forces by 2001: pervasive indicators of a problem; promotion of amalgamation as a policy solution previously tried in Manitoba and elsewhere; and the election of a new government in 1999 which was receptive to pursuing some degree of change with respect to school division governance and organization. / May 2008

La presente tesis doctoral realiza un estudio sobre la acción de la opinión pública en el proceso de construcción de políticas criminales (penal policy-making). Concretamente, analiza el impacto, en el proceso legislativo penal, de los discursos en circulación en algunas de las manifestaciones de la opinión pública, especialmente en la prensa, tanto en la activación de la agenda política como en la adopción de determinadas soluciones políticas. Para tal, analiza cuatro casos concretos de reformas penales realizadas en España durante la VII Legislatura (2000-2004), periodo con mayor actividad legislativa en materia penal. Tomando por base tanto las teorías sobre el agenda-setting como los estudios de policy making, a partir del análisis tanto de la relación entre las agendas de los medios de comunicación, pública y política como también de la deconstrucción de los discursos presentes en cada una de ellas, se verifica el papel de la opinión pública (de algunos de los actores que la da forma) en la construcción de un proceso de populismo punitivo. Palabras-clavesAgenda-setting, opinión pública, política criminal, populismo punitivo / The present thesis aims to research the public opinion's action on the penal policy-making process. In fact, we analyze the effects off several discourses in circulations on some public opinion manifestations - with special interest in the press - on the legislative process, both setting the political agenda as in the acceptance of some policy alternatives as well. For that, it has been analyzed four specific cases of penal reforms passed during the 7th Spanish Legislature, the period with the highest legislative activity concerning penal issues. Appling the agenda-setting theory as well the policy-making research studies, from the analysis of the relationship between the media, the public, and the political agendas and the deconstruction of some discourses presents in each agenda, we had verified the role of public opinion - specific, the role of some social actors that shape it - in the construction of a penal populism process. Keywords Agenda-setting, public opinion, criminal policy, penal populism.

Environmental challenges do not exist around by themselves. They are constructed andput in our mind by the key stakeholders, who draw public attention to certain issues. People experience the world through the words of others. Construction of environmental concerns is an ever ongoing process, and we need to be aware about things that can change. In the 60s the world was concerned about limited number of issues, whilst today the planet seems to shout from pain, though in fact amount of problems have hardly raised. It is environmental organizations’ desert that people managed to raise their awareness about the world. This study exposes social constructs of environmental challenges created and narrated through social media by two leading environmental organizations, Greenpeace and the World Wide Fund for Nature. For this purpose, theories of social constructionism and agenda setting serve as the main theoretical framework. Therefore, most actively social media used by ENGOs was identified to be Facebook. The insight to the topic was provided by the content analysis of status updates from both organizations’ fan pages for the period from September 2009 to May 2012. It showed that social constructs of environmental challenges are not equally distributed in the world and number of concerns is disregarded. ENGOs do hope that regular citizens can contribute to sustainability, by giving real support to the projects which aim to have impact on policy makers. Our awareness let changes on the governmental level happen, as ‘when ENGOs speak, people debate, and policy makershear’. Thereby, through media construction of challenges solutions to them are articulated as well.

What attribute affects salience on a political agenda? How come some reforms are implemented while others are not? These are essential and central questions for our society. Our society, our democracy and our everyday life are dependent of these factors; communication is the condition. In the 2011 budget from the Swedish conservative government, the question of lowering the VAT on restaurant- and catering services was the single most debated reform. This was occasioned from 2009 when the European Union allowed, for the first time since Swedish entry in 2005, a lower VAT on restaurant services. Since then Finland, Belgium and France had lowered their VAT on restaurant services and now Sweden had decided to follow suit. On January 2012 the Swedish government halved the VAT on restaurant services from 25 per cent to 12 per cent. This essay deals with the processes that lead up to the implementation earlier this year, from a media- and communications perspective. For this purpose, central players of the VAT reform have been interviewed as well as a comprehensive study of the relevant documents on this subject. Agenda setting theory derived from John W. Kingdon and Maxwell McCombs makes up the theoretical framework for this essay in its endeavour to seek out answers to who, why and what lead up to the lowering of the Swedish VAT on restaurant services in 2012. In the beginning of the 1990s the question of a lowered VAT on restaurant service was raised when the VAT on groceries was lowered which created an unfair competition between restaurants and supermarkets. The restaurant enterprises have since lobbied for a lowering of the restaurant VAT. With the new conservative government coming to power in 2006 a change of political agenda followed which resulted in a new approach towards the issue. With regards to Kingdons agenda setting theory this essay conclude that the single most important issue for the reduction of VAT on restaurant services was to tackle the high levels of unemployment. In particular for those with a weak position in the labour market, such as adolescents, immigrants and uneducated citizens. While among the most important actors in the issue where the conservative coalition government as well as the socialist opposition, the restaurant enterprise organization SHR and the restaurant union HRF.

Syfte: Vårt syfte är att undersöka vad som sagts, skrivits och debatterats kring nyhetsvärdering och framförallt vad som utgör en nyhets värde. Genom vår egen kvantitativa undersökning av Dagens Nyheter och Expressens artiklar från år 2009 vill vi söka svaret om vad som utgör en stor respektive liten nyhet i dagspressen. Slutligen har vi med hjälp av vår matematiska formel baserat de orsaker som vår teoridel tar upp på variabler som gör det möjligt att räkna ut/förutse en nyhets värde på förhand. Formeln skall ses som ett alternativt sätt att hantera diskursen för nyhetsvärdering.   Metod: kvantitativa metoder som stöd för kvalitativa metoder Material: Studentlitteratur samt ett urval för Expressens respektive Dagens Nyheter upplagor under 2009.   Resultat: Vi har konstruerat samt testat en matematisk formel för nyhetsvärdering som tycks fungera med gott resultat över det vi avsåg att undersöka. Försök till en ny diskurs kring begreppet Nyhetsvärdering har även gjorts.

I dagens samhälle går det inte att undvika alla de medier som omger oss och de budskap som de sänder till oss. Vem eller vad det är som har makten att bestämma vad som kommer i medierna har även delvis makt över oss. Det är viktigt att vi är medvetna om vem eller vad det är som besitter den här makten. Det är på det sättet vi kan bestämma hur vi ska närma oss medierna och vi kan ha ett mer kritiskt förhållningssätt till vår omvärld. I den här studien tittar jag närmare på vad det är som påverkar hur en fråga framställs i medierna. Jag analyserar de två ledande dagstidningarna i Sverige och Danmark för att se vad det är som påverkar hur dessa två tidningar skrev om Irakkonflikten under första halvåret av 2004. Mina huvudsakliga frågeställningar är: • Framställs Irakkonflikten från 1 januari 2004 till 30 juni 2004 positivt, negativt eller neutralt i Dagens Nyheter och Jyllandsposten? • Vilka eventuella skillnader och likheter finns mellan de två tidningarnas framställningar? • Vad kan, i så fall, dessa skillnader och likheter bero på? Den här studien visar att både Dagens Nyheter och Jyllandsposten skrev om Irakkonflikten på ett negativt sätt när det handlar om huruvida kriget var rättfärdigt. Även om det finns vissa ordval som jag anser är värderande och partiska är det i första hand att vad man har valt att skriva om som avslöjar ståndpunkten. I både Jyllandsposten och Dagens Nyheter handlar fler artiklar om demonstrationer och individer som uttalar sig negativt om konflikten, än vad det förekommer artiklar som beskriver åsikter som är positiva till den. Den här studien visar att tidningarnas täckning av Irak påverkas av fyra anledningar; landets utrikespolitiska ställning, den folkliga opinionen, journalistens stationering och användningen av nyhetsbyråer. Den utrikespolitiska ställningen är viktig och sammanfaller ofta med tidningens synpunkter. Det här är fallet med Dagens Nyheter men Jyllandsposten har visat att den folkliga opinionen väger tyngre. Tidningar vill inte gå emot folkets åsikt eftersom de då skulle riskera att förlora läsare och därmed intäkter. Journalistens stationering har också visat sig vara viktig då den innebär att tidningen får tillgång till fler källor om den finns på plats i landet. Den skriver fler personliga berättelser om Irakier om de finns i Irak. Stationeringen är också nära sammankopplad med hur många artiklar man köper in från nyhetsbyråer. Studien har visat att tidningarna köper in väldigt många artiklar från nyhetsbyråer och förlitar sig även på andra medier för att skriva sina artiklar. Detta innebär att det egentligen inte alltid är den egna tidningen som sätter agendan utan en tredje och ofta gemensam källa för både Dagens Nyheter och Jyllandsposten. Denna gemensamma källa utgörs av en liten grupp sammanvävda aktörer genom sin storlek och makt i medievärlden är de som egentligen har den verkliga makten över dagordningen.