Background In South Africa, hypertensive disorders of pregnancy are the leading cause of maternal mortality. More than 50% of anaesthesia-related deaths are attributed to complications of airway management. We compared the prevalence and risk factors for hypoxaemia (SpO2<90%) during induction of general anaesthesia in parturients with and without hypertensive disorders of pregnancy. We hypothesised that hypertensive disorders of pregnancy are associated with desaturation during tracheal intubation. Methods Data from 402 cases in a multicentre obstetric airway management registry were analysed. The prevalence of peri-induction hypoxaemia (SpO2<90%) was compared in patients with and without hypertensive disorders of pregnancy. Quantile regression of SpO2 nadir was performed to identify confounding variables associated with, and mediators of hypoxaemia.Results In the cohort of 402 cases, hypoxaemia occurred in 19% with and 9% without hypertension (estimated risk difference, 10%; 95% CI 2% to 17%; P=0.005). Quantile regression demonstrated a lower SpO2 nadir associated with hypertensive disorders of pregnancy as body mass index increased. Room-air oxygen saturation, Mallampati grade, and number of intubation attempts were associated with the relationship. Conclusions Clinically significant oxygen desaturation during airway management occurred twice as often in patients with hypertensive disorders of pregnancy, compounded by increasing body mass index. Intermediary factors in the pathway from hypertension to hypoxaemia were also identified.

No description available.

Bakgrund: Årligen dör 1,35 miljoner globalt till följd av trauma. Allvarliga former av traumatiska huvudskador kan medföra en försämrad andning och ge upphov till hotad luftväg.Kunskap och beredskap vid ofri luftväg till följd av skadan är därför livsavgörande för drabbade patienter. Dessa komplexa situationer ställer höga krav på ambulanspersonalens kompetens. Genom att kartlägga vilka faktorer som påverkar valet av avancerad luftvägshantering vid huvudtrauma med hjälp av en litteraturöversikt, kan ambulanspersonalen få en större förståelse för vad som kan försvåra luftvägshanteringen i en redan komplex och tidskritisk situation.  Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka vilka faktorer som är associerade med val av luftvägshantering prehospitalt hos patienter med huvudtrauma. Metod: En litteraturöversikt med en systematisk sökmetod. Bland av urvalskriterierna skulle inkluderade artiklar vara skrivna på engelska, etiskt godkända, ej äldre än 10 år och innehålla studier med primärkällor. Vid databassökning har databaserna PubMed och Cinahl använts.Totalt har 15 kvantitativa artiklar identifierats, dessa artiklar har granskats och analyserats med hjälp av integrerad analysmetod.  Resultat: De centrala resultaten var att organisatoriska faktorer och resurser samt patientkaraktäristiska faktorer är associerat med val av luftvägshantering prehospitalt. Dessa faktorer omfattade närmare: prehospital vårdtid, geografisk variation och avstånd till sjukhus, medicinska behandlingsriktlinjer, medicinsk kompetens och val av utrustning, patienter samt medvetande- och allvarlighetsgrad.  Slutsats: Studien har presenterat faktorer associerade med val av luftvägshantering prehospitalt hos patienter med huvudtrauma. En del av dessa faktorer är prehospitala organisationsrelaterade faktorer och resurser som är tillgängliga på skadeplatsen och andra faktorer är direkt relaterade till den skadade patienten. Kunskapen som erhållits från denna studie visar på behovet av vidare forskning om för- och nackdelar med delegering för intubation hos ambulanssjuksköterskor prehospitalt. / Background: Every year, 1.35 million people die globally because of trauma. Severe forms of traumatic head injuries can cause impaired breathing and cause threatened airways. Knowledge and preparedness in the event of breathing problems because of the injury is therefore vital. These complex situations place high demands on the competence of ambulance personnel. By mapping the factors that affects the choice of advanced airway management in head trauma with the help of a literature review, the ambulance staff can gain a greater understanding of what can complicate airway management in an already complex and time-critical situation. Aim: The purpose of this literature review was to investigate the factors associated with the choice of prehospital airway management in patients with head trauma. Method: A literature review with a systematic search-method. Among the selection criteria included articles would be written in English, ethically approved, maximum 10 years and contain studies with primary sources. In database search PubMed and Cinahl have been used. A total of 15 quantitative articles have been identified, these articles have been reviewed and analyzed using integrated method of analysis. Results: The central results were that organizational factors and resources as well as patientcharacteristic factors were associated with the choice of prehospital airway management. These factors included more closely: prehospital care time, geographical variation and distance to hospital, medical treatment guidelines, medical competence and choice of equipment, patients, and degree of consciousness and severity. Conclusion: The study has presented factors associated with choice of airway management prehospital in patients with head trauma. Some of these factors are prehospital organizational resources available at the site of injury and other factors are united directly with the injured patient. The knowledge gained from this study requires further research on the pros and cons of delegation for intubation in ambulance nurses prehospital.

No description available.

No description available.

Bakgrund: En av anestesisjuksköterskans huvudsakliga uppgift är att kunna säkra patientens luftväg. En svår luftväg kan inte helt uteslutas trots olika bedömningsmetoder inför generell anestesi. Därför har anestesisjuksköterskan ett ansvar att vara förberedd på att hantera situationer där en svår luftväg kan uppstå. Syfte: Syftet var att beskriva anestesisjuksköterskans upplevelser av svår luftvägshantering. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes med en induktiv ansats i enlighet med Graneheim och Lundmans (2004) metod för kvalitativ innehållsanalys. 14 anestesisjuksköterskor intervjuades från två mellanstora sjukhus i södra Sverige.  Resultat: Analysen resulterade i fem huvudkategorier och sex subkategorier. Huvudkategorierna var: Att vara förberedd, En ökad anspänning, Känsla av kompetens och skyldighet, Betydelsen av teamet och Att ställas inför utmaningar. Sammanfattningsvis upplevde anestesisjuksköterskorna en mängd olika känslor. Förberedelser lyftes fram som viktiga och att teamet kunde ha en stor betydelse, att hamna i en mer främmande miljö kunde ses som en utmaning. Slutsats: Studien visar att det vilar ett stort ansvar på anestesisjuksköterskorna vid svår luftvägshantering. Det gäller att ha en bra handlingsplan och vara förberedd för omhändertagandet av patienten. Det väcks känslor som bland annat stress och självtvivel som behöver bearbetas på olika sätt. Att få reflektera och ventilera tankar med sina kollegor anses vara betydande. / Background: One of the anesthesia nurse's main tasks is to be able to secure the patient's airway. A difficult airway cannot be completely ruled out despite different assessment methods before general anaesthesia. Therefore, the nurse anesthetist has a responsibility to be prepared to handle situations where a difficult airway may occur. Aim: The aim was to describe the anesthesia nurse's experiences of difficult airway management. Method: A qualitative interview study was conducted with an inductive approach by Graneheim and Lundman's (2004) method for qualitative content analysis. 14 anesthesia nurses were interviewed from two medium-sized hospitals in southern Sweden.  Results: The analysis resulted in five main categories and six subcategories. The main categories were: Being prepared, Increased tension, A feeling of competence and responsibility, The importance of the team and Facing challenges. In summary, the anesthesia nurses experienced a variety of emotions. Preparation was highlighted as important and the team could be of great importance, ending up in a more foreign environment could be seen as a challenge. Conclusion: The study shows that there is a great responsibility on the anesthesia nurses in difficult airway management. It is important to have a good action plan and be prepared for the care of the patient. It raises feelings such as stress and self-doubt that need to be processed in different ways. Being able to reflect and ventilate thoughts with one’s colleagues is considered significant.

Bakgrund: Information är en viktig del i anestesisjuksköterskans möte med patienten. Information som verktyg, syftar till en bättre omvårdnad och patientsäkerhet. Vid en sövning kontrolleras patienters luftväg och andning varvid halsont och heshet kan upplevas postoperativt. Postoperativt halsont och heshet är vanligt och drabbar flertalet patienter. Att ge preoperativ information om luftvägshantering samt eventuella postoperativa halsbesvär kan därför vara av betydelse för patienters välbefinnande. Syfte: Att undersöka patienters upplevelser av preoperativ information gällande luftvägshantering samt postoperativa halsbesvär. Metod: Kvalitativ intervjustudie. 8 semistrukturerade intervjuer genomfördes på patienter som opererats i generell anestesi. Resultat: Intervjuerna resulterade i tre olika kategorier med respektive underkategorier. Känslor inför operation; i en stressad situation kände patienterna förtroende och tillit samt att lugn och trygghet ingavs. Vikten av att avväga informationsmängd; vissa upplevde för mycket information, andra för lite och det är viktigt med individanpassad information efter vad respektive patient vill veta. Informationssätt; hur, när och var information ges, påverkar patienterna, kontinuerlig och kortfattad information med möjlighet att få ställa frågor upplevs positivt. Slutsats: Patienter är olika och reagerar olika på informationsmängd samt informationssätt. Det är därför viktigt att anpassa informationsmängden och ge individanpassad information format efter patienten. Att få ingående information om luftvägsförfarande upplevs av vissa som obehagligt. Information om postoperativa halsbesvär lugnar. / Background: Information is an important part of the nurse anesthetist’s encounterwith the patient. Information as a tool, aims for a better care and safety for the patient. During an anesthesia, the patients airway and breathing is controlled, wherein sore throat and hoarsness can occur post operative. Post operative sore throat and hoarsness are common and affect many patients. Giving preoperative information regarding airway management and probable postoperative sore throat inconvenience, can be of importance of the patients well-being. Objectives: To analyze patients experiences of preoperative information regarding airway management and postoperative throat inconvenience. Methods: Qualitative interviews study. 8 semi structured interviews, were conducted on patients who had been operated in general anesthesia. Results: The interviews resulted in three different categories with respectively sub categories. Feelings before surgery; in a stressful situation the patients felt confidence and trust, and also that calm and safety were submitted. The importance of estimating amount of information; some experienced too much information, others too little and that it is important with personalized information, fitted for what each and other patient wants to know. Means of information; where, when and how the information is given, affects the patients. Continious and concised information, with opportunity to ask questions, is experienced as positive. Conclusions: Patients are different and reacts different on the amount of information and means of information. It is therefor important to adjust the amount of information and to give personalized information suited for each and other patient. Given thorough information about airway management is experienced by some patients as unpleasant. Given information about postoperative throat inconvenience soothes.Keywords preoperative information; airway management; postoperative throatinconvenience; feelings; amount of information; means of information.

Background: Caustic ingestions are rare but potentially life-threatening events requiring multidisciplinary emergency approaches. Although particularly respiratory functions may be impaired after caustic ingestions, studies involving acute emergency care are scarce. The goal of this study was to explore acute emergency care with respect to airway management and emergency department (ED) infrastructures. Methods: We retrospectively evaluated adult patients after caustic ingestions admitted to our university hospital over a 10-year period (2005–2014). Prognostic analysis included age, morbidity, ingested agent, airway management, interventions (endoscopy findings, computed tomography (CT), surgical procedures), intensive care unit (ICU) admission, length of stay in hospital and hospital mortality. Results: Twenty-eight patients with caustic ingestions were included in the analysis of which 18 (64 %) had suicidal intentions. Ingested agents were caustic alkalis (n = 22; 79 %) and acids (n = 6; 21 %). ICU admission was required in 20 patients (71 %). Fourteen patients (50 %) underwent tracheal intubation and mechanical ventilation, of which 3 (21 %) presented with difficult airways. Seven patients (25 %) underwent tracheotomy including one requiring awake tracheotomy due to progressive upper airway obstruction. Esophagogastroduodenoscopy (EGD) was performed in 21 patients (75 %) and 11 (39 %) underwent CT examination. Five patients (18 %) required emergency surgery with a mortality of 60 %. Overall hospital mortality was 18 % whereas the need for tracheal intubation (P = 0.012), CT-diagnostic (P = 0.001), higher EGD score (P = 0.006), tracheotomy (P = 0.048), and surgical interventions (P = 0.005) were significantly associated with mortality. Conclusions: Caustic ingestions in adult patients require an ED infrastructure providing 24/7-availability of expertise in establishing emergent airway safety, endoscopic examination (EGD and bronchoscopy), and CT diagnostic, intensive care and emergency esophageal surgery. We recommend that - even in patients with apparently stable clinical conditions - careful monitoring of respiratory functions should be considered as long as diagnostic work-up is completed.

Bakgrund Ambulanssjuksköterskans hantering av luftvägen och ventilering vid hjärtstopp är av stor vikt för att en patient ska kunna återupplivas. Många hjälpmedel finns för att underlätta detta arbete, men prehospitalt finns det åtskilliga faktorer att ta hänsyn till som inte existerar på sjukhus och som kan inverka på ambulanssjuksköterskans val av metod för ventilering. Syfte Att undersöka vilka faktorer som påverkar ambulanssjuksköterskans val av metod för ventilering vid hjärtstopp. Metod En kvalitativ design användes med semistrukturerade intervjuer. Åtta intervjuer med specialistsjuksköterskor inom intensivvård och ambulanssjukvård genomfördes. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera materialet.  Resultat Dataanalysen resulterade i fyra kategorier med tillhörande underkategorier. I kategorin Tiden prioriterades snabb ventilering för patienten samtidigt som avståndet till sjukhus också påverkade val av metod. Patienten och dennes förutsättningar är en kategori där bakomliggande orsaker till hjärtstoppet, patientens anatomiska förutsättningar samt om hjärtstoppet avslutades på plats eller inte påverkade ambulanssjuksköterskans metodval. Tredje kategorin var resurser som påverkade metodvalet genom att antalet enheter på plats och deras kompetens och erfarenhet hade en inverkan på metodval. Den fjärde kategorin användarvänlighet handlar om miljöfaktorer som påverkade metodvalet samt transport av patienten där avancerade metoder föredrogs för att underlätta förflyttningen. Slutsats Många av dessa faktorer är sådant som inte är något problem på sjukhus men som ambulanssjuksköterskan behöver vara medveten om. Vissa av faktorerna kan avhjälpas av verksamheten med ökad utbildning och modern utrustning men andra faktorer är sådant som ambulanssjuksköterskan behöver vara redo för att hantera. / Background Airway management is of great importance to the resuscitation in patients with cardiac arrest. There are a lot of tools to alleviate this task, but there are several factors to consider in out-of-hospital cardiac arrest, that doesn't exists within the hospital walls, that may influence the ambulance nurse method for managing the ventilation. Aim To study witch factors that influence the ambulance nurse choice of method to ventilate an out-of-hospital cardiac arrest. Methods A qualitative design was used with semi-structured interviews. Eight interviews were conducted with nursing specialists within intensive- and prehospital care. Qualitative content analysis was used to analyze the collected data. Results Data analysis resulted in four categories with associated under-categories. In the category Time distance to hospital had an effect on the choice of ventilation and fast ventilation was prioritized. The Patient was a category where the cause of the cardiac arrest, the patient anatomy and if the resuscitation was terminated on the spot or not was identified to have an impact on the method of airway management. The third category was Resources that influenced the airway approach was the amount of units on the scene and their competence and experience. The fourth category was ease-of-use where environment had an influence on airway management as well as the transportation of the patient. Conclusion Even though these factors often are a none-issue in the hospital it's vital to the ambulance nurse to be aware of these. Some factors can be alleviated by the agency with increased education and modern equipment but other factors are just something the ambulance nurse needs to be aware of and able to handle.

No description available.