Introduction: The study investigates how family treatment done under coercion affects the ability of family therapists to create therapeutic alliance with families, and if this affects the therapist’s feelings of the possibility of creating changes. Questions: How family therapists are affected in their work to create a therapeutic alliance when the family is under / threatening care of young persons act (LVU)? Are there important relational elements in treatment that contribute to change when there is LVU or threat of LVU? Method: Qualitative interview investigation and thematic analysis. Results: The results of the study show that therapists feel it is of the utmost importance that they prove to be a "normal person", are given the opportunity to co-operate with the family and that they raise strengths rather than weaknesses, to reach an alliance. The result also shows that respondents experience it as aggravating when it comes to the creation of alliance, as collaboration with social services is sometimes complicated. They find it easier to create alliance when the family themselves ask for treatment. They believe that change is possible, albeit more difficult, when coercion exists. Discussion: The outcome of the study is discussed, partly from an intersubjective and systemic perspective. / Inledning: Studien undersöker hur familjebehandling som sker under tvång påverkar möjligheten för familjebehandlare att skapa terapeutisk arbetsallians med familjens medlemmar samt om detta i så fall påverkar familjebehandlarnas känsla för möjligheten att skapa förändring i familjer som fått insatsen via socialtjänsten. Frågeställningar:  Hur påverkas familjebehandlarna i sitt arbete med att skapa en terapeutisk allians när familjen är under/eller hot om LVU? Finns speciellt viktiga relationella inslag i familjebehandlingen, som bidrar till förändring då det föreligger LVU eller hot om LVU? Metod: Kvalitativ intervju-undersökning och tematisk analys. Resultat: Resultatet av studien visar att familjebehandlarna för att nå en terapeutisk allians. upplever det som av stor vikt att de visar sig vara en ”vanlig människa”, att de får ges möjligheten att samgå med familjen samt att de lyfter styrkor snarare än svagheter. Resultatet pekar på att familjebehandlarna som tillfrågats upplever det som försvårande när det kommer till skapande av allians, vid de tillfällen då samarbetet med socialtjänsten är komplicerat. De upplever det lättare att skapa allians då familjen själva efterfrågar behandling, än när insatsen är tvingande. De menar att förändring är möjlig, om än svårare, då tvång föreligger. Diskussion: Studiens resultat diskuteras, delvis ur ett intersubjektivt och systemiskt perspektiv.

Inledning: Uppsatsen syftar till att undersöka familjeterapeuters erfarenheter av processer och faktorer bakom hur allians byggs upp med ungdomar i familjeterapi. Studien visar på att ungdomars utvecklingspsykologiska position gör att terapeuter måste närma sig ungdomarna med en väl tilltagen dos respekt och lyhördhet, samt i det odla en medvetenhet om att ungdomarna är extra känsliga och observanta på hur familjeterapeuterna agerar i relation till dem och föräldrarna. Frågeställningar: Hur ser och beskriver ett antal familjeterapeuter alliansprocessen med ungdomar i familjeterapi? Finns det särskilt viktiga komponenter i ett förhållningssätt som är allians-befrämjande? Finns det särskilda hinder eller fallgropar att beakta i relation till ovanstående? Metod: Kvalitativ intervjuundersökning. Resultat: Studien visar på vikten av att familjeterapeuterna visar respekt, nyfikenhet och kan hantera balansen mellan föräldrar och ungdomar. Att fokusera på diagnoser eller inta en dömande attityd verkar försvåra allians med ungdomar i familjeterapi. Diskussion: Resultaten diskuteras och analyseras bland annat ur ett utvecklingspsykologiskt och intersubjektivt perspektiv. / This paper discusses and examines how a number of family therapists look at the processes and factors related to how to build alliance with adolescents in family therapy. The current state of knowledge on this issue raises the important thing to get right alliance with adolescents in family therapy in terms of how successful and Goal Completions therapy becomes. The study shows that therapists have to consider that youth are in a development psychological position when they approach the young people with a generous dose of respect and sensitivity, as well as the growing awareness that young people are particularly sensitive and observant of how family therapists act in relation to them and their parents.

Kronisk smärta utgör ett folkhälsoproblem, där psykologiska faktorer är betydelsefulla. Psykologiska behandlingar har god effekt, och det finns ett växande intresse för den terapeutiska alliansen i smärtbehandling. Syftet med denna studie var att undersöka relationen mellan patientkaraktäristiska, allians och utfall, i två behandlingar för smärta; KBT och exponering. Ljudinspelningar av behandlingssessioner har skattats avseende allians med instrumentet Working Alliance Inventory. Ångest före behandling hade ett positivt samband med alliansen i båda behandlingarna. Det fanns inga statistiskt signifikanta samband mellan allians och utfall. Regressionsanalyser visade att ångest, behandlingens trovärdighet, depression och katatstroftankar predicerade utfall. Detta visar att specifika patientkaraktäristika har särskild betydelse för behandlingsutfall och att alliansen är mindre betydelsefull, möjligen på grund av att alla observerade allianser var "good enough".

Vi har i denna studie använt oss sig av en kvalitativ litteraturstudie för att besvara syfte och frågeställningar. Syftet med denna studie var att undersöka humors betydelse i socialarbetares professionella samtal. Studien har inspirerats av narrativ metod och analyserades enligt Evans systematiska tillvägagångssätt. Antalet artiklar som bearbetades efter urval var 16 till antalet. Den teoretiska utgångspunkten inspireras av modellen KAIMeR. Resultatet synliggjorde dessa teman och subteman (inom parantes): Känsla för humor (Känna gemenskap och mellanmänskliga möten), Coping (Isbrytare, Stressreducerande och Återhämtning) och Risktagande (Magkänsla och Tajming). Dessa resultat visar hur viktigt det är att humor används med fingertoppskänsla och i rätt kontext. Humor använt på rätt sätt kan resultera i en god grund i arbetet mot en lyckad klientallians. / For this paper we have used a qualitative literature study to answer purpose and problem statements. The purpose of this study is to exam the importance of humor in social workers meeting with clients. The study has been inspired of a narrative method and analysed according to Evans systematic approach. The number of research articles used after sample was 16 in number. The theoretical point of view was inspired by the KAIMeR model. The result revealed these themes and subthemes (in parentheses): The sense of humor (the sense of connection and interpersonal interactions), Coping (Icebreaker, Stress reduction and Recovery) and Risktaking (Gutfeeling and Timing). These results show how important it is that humor is used with sensitivity and in the right context. Humor used properly can result in a good start towards successful client alliances.

Bakgrund: Den terapeutiska alliansen är den relation som uppstår mellan den professionella och patienten i behandlingskontexten. Tidigare forskning, som vanligtvis vinklas från den professionellas perspektiv, har visat att en terapeutisk allians gynnar patientens återhämtning och tillfrisknande. Detta är något som både de professionella och patienter anser vara en positiv grund för ett återhämtningsinriktat arbete och därför har vi i denna studie valt att ha vinkeln från ett patientperspektiv. Den form av självskadebeteende som tas upp i denna uppsats är den som inte är av intentionen att ta sitt liv. Vanliga orsaker för självskadebeteende är för att slippa uppleva tomhetskänsla, straffa sig själv eller för att hantera jobbiga känslor. Teorierna som använts vid analysen av den insamlade datan är objektrelationsteorin och anknytningsteorin, då dessa teorier tar upp erfarenheter från tidigare relationer som kan komma att påverka nutida och framtida relationer och kan påverka individernas tillfrisknande. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka betydelsen av den terapeutiska alliansen, vid behandling av självskadebeteende och eventuell bakomliggande problematik hos unga kvinnor mellan 20–29 år. Vi ville ta reda på om patienter med erfarenhet av behandling vid självskadebeteende anser att den terapeutiska alliansen hade en gynnande effekt vid behandlingen. Metod: Denna studie är en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer både fysiskt och online. Vi valde att intervjua fyra tidigare patienter då vi anser att deras egenlevda erfarenhet och deras infallsvinkel av den terapeutiska alliansen är viktig att både lyfta och synliggöra då deras röst sällan har blivit hörd i tidigare forskning.Resultat: Resultatet i denna studie har visat sig i fyra olika teman. Dessa teman är ”problematik kopplat till självskadebeteende”, ”önskvärda egenskaper hos professionella”, ”icke önskvärda egenskaper hos professionella” och ”hjälpande relationer utanför vården”. Genomgående för alla teman är att den terapeutiska alliansen är en viktig grund för patientens tillfrisknande, och att den professionellas bemötande är av stor vikt vid detta relationsskapande. Detta då grunden för att en behandling ska ha ett positivt utfall då relationen mellan professionell och patient är av betydelse för att patienten ska känna trygghet och förtroende för den professionella. Grunden för en fungerande relation, vilket skapar den terapeutiska alliansen, är att patienten känner en trygghet i att möta den professionella i varje enskilt möte. Konklusion: Det vi kom fram till i denna studie var att den terapeutiska alliansen har en stor betydelse och inverkan för hur patienterna upplever behandling, och därmed hur utfallet av behandlingen blir. Intervjupersonerna föredrog professionella som mötte dem med trygghet, lugn, värme, omsorg och vid behov vågade gå utanför ramarna. Behovet är stort för att möta varje enskild individs individuella behov och den terapeutiska alliansen behövs för att varje patient ska känna sig sedd och hör och bli mött precis där den befinner sig – i varje enskilt möte. Nyckelord: Terapeutisk allians, självskadebeteende, relationer. / Background: The therapeutic alliance is the relationship that arises when the professional and the patient meets during treatment. Previous research, which often is from the professional’s perspective, has shown that the therapeutic alliance promotes a positive outcome for the treatment. This is something that both professionals and patients consider to be a positive basis for the recovery-oriented practice. That is why we have decided to have the patients perspective in this study. The form of self-harm we are writing about in this study is the non-suicidal self-injury. Self-harming is a common thing to do when to avoid experiencing feelings of emptiness, to punish yourself or to deal with tough feelings. The theories that has been used to analyze the collected data is object relation theory and attachment theory. We chose to use these two theories because both of them describe previous relationships that might affect present and future relationships and that might also affect the recovery of every individual. Purpose: The purpose of this study is to explore the importance of therapeutic alliance, when treating young females between 20-29 years with non-suicidal self-injury and other underlying issues. We wanted to find out if the patients with experience of treatment for self-harm considers that the therapeutic alliance had a beneficial effect during treatment. Method: This study is a qualitative study with semi structured interviews, done both in real life and online. We choose to interview four previous patients that have own experience from mental illness and self-harm, that is because we consider their angle of the therapeutic alliance is important to make visible, because their voice rarely has been heard in previous research. Results: The results of this study have been shown in four different themes. These themes are; ”problems related to self-harming”, ”desirable characteristics with professionals”, non-desirable characteristics with professionals” and ”helpful relationships outside of professional care”. The common thing for all of these themes are that the therapeutic alliance is an important basis for the patients recovery, and how the professional chooses to meet and help the patient is of great importance to create a good relationship. A positive outcome for a treatment has its basis in the relationship between the professional and the patient, and the patient needs to trust and feel safe in that relationship. The basis is that the patient feels safe every single time that the patient meets the professional. Conclusion: What we found in this study was that the therapeutic alliance has a big difference and impact when it comes to the patient's experience of the treatment. And that also affects the outcome of the treatment. The people that we interviewed preferred professionals that had characteristics such as being safe, calm, caring and when necessary dared to break some rules. These days the requirement to meet every individuals needs is big and the therapeutic alliance is needed so each patient can feel seen, heard and get the attention it needs - in each individual meeting. Keywords: Therapeutic alliance, self-harm, relations.

The aim of this study was to investigate from the perspective of professional supportive counselors and therapists how they approach adolescents in their grief and crisis management. This study was based on six semi-structured interviews with school counselors, a counselor on a youth clinic and a psychotherapist. The empirical material was then analyzed using content analysis. Results showed that the conversations are designed according to the individual need. The empirical data showed that it’s important to meet the adolescents where they are, both emotionally and based on their current wants and needs. The interviewees mean that everyone reacts differently and goes through their crisis and grief in different ways. The results also showed that a previous relationship favors the supportive conversations with the adolescent, but it’s also significant that the professional has an ability to create an alliance when meeting the youth for the first time.

Syftet med studien var att belysa alliansen i det professionella samtalet inom missbruksvården utifrån behandlarens perspektiv. Studiens frågeställningar var vilken betydelse alliansen har för en konstruktiv förändringsprocess i det professionella samtalet mellan klient och behandlare. Och vilka hinder och förutsättningar som kan framgå i skapandet av en allians mellan behandlare och klient, i det stödjande samtalet. Med hjälp av en kvalitativ studie har fem respondenter inom missbruksvården intervjuas utifrån en semistrukturerad intervjuform. Studiens resultat har analyserats utifrån teoretiska perspektiv och tidigare forskning. De teoretiska perspektiven är följande:  Kommunikationsteorin, allians och professions makt. De centrala aspekter som framkom under uppsatsens resultat var att alliansens betydelse är en viktig del för en konstruktiv förändringsprocess. Slutligtivis visar studien på att det kan framgå en rad olika hinder och förutsättningar i skapandet av en allians i det stödjande samtalet.

”How is defence cooperation effected due to a perceived imbalance of threat?” When faced with a threat, the balance of threat theory implies that states ally in order to aggregate capabilities to deter the threat. However, states have multiple options to increase security by adding military power, with internal balancing on the one side and external balancing on the other. In order to better explain actions taken by states to balance a threat, a new shade that does not include defence obligations is needed for the balance of threat theory. In this paper, changes in defence cooperation is that shade. By including changes in defence cooperation as a response to increased threat, for example the purchase of defence materials, joint training and defence planning, the balance of threat theory can expand its current explanatory power. Also, by understanding these changes states can prepare for it in advance and react on short notice, since today’s security environment changes rapidly. To study if changes in defence cooperation can be included into the balance of threat theory, Swedish defence cooperation with three partners (NATO, Finland and within NORDEFCO) are examined before and after the aggressive behaviour by Russia in 2014. The results are distinct and unitary, all cooperation changed to a more alliance-like purpose, to counter threats by presenting combined strength, but without formal or informal defence obligations. These actions strengthened the capability to function together by enhancing interoperability and preparing for common action in peace, crisis and conflict.

The therapeutic alliance including the therapist's intersubjectivity has proven important in psychotherapy. In dance and movement therapy and couple dancing non-verbal interaction is central, though not high-lighted in verbal psychotherapy. This study explores facilitators of interaction of couple dancing and transfer those to the therapeutic alliance. Interviews with couple dancers were analyzed according to qualitative content analysis and interpreted using attachment and intersubjectivity theory. The results indicate that facilitators of interaction are psychological maturity, intersubjective matching and mindful presence; furthermore, that an agreement is needed but affected by the social context. Implementation of such components in verbal therapy may benefit the therapeutic alliance. It could be done by considering the therapists’ attachment pattern and matching the patient´s one non-verbally. The author concludes that psychological development and intersubjective skills should be considered in psychotherapist training, possibly through practice with tape recording and techniques from the creative and meditative domains.

Den föreliggande studiens syfte är att undersöka vilka framgångsfaktorer som används i missbruksbehandling för att möjliggöra en positiv förändring hos klienten som resulterar i ett drogfritt liv. Den valda metoden för denna studie är en kvalitativ utgångspunkt med hermeneutiskt förhållningsätt. Empirin samlas in med hjälp semistrukturerade intervjuer. De resultat som redogörs för i studien är uppdelade i olika teman som benämns följande: delaktighet, allians, insikt, spindeln i nätet, anledning för behandling, mål och delmål samt sysselsättning som framgångsfaktor. De slutsatser som gjorts i studien är att det finns olika aspekter som bidrar till en framgångsrik behandling. Ytterligare en slutsats är att även yttre faktorer kan påverka behandlingens framgångsfaktor.