No description available.

This study aimed to investigate social workers' experiences in working with the therapy of male perpetrators, both in non-compulsory and court-ordered treatment. In order to answer the purpose and questions raised in the study, six semi-structured interviews were held with social workers and due to the pandemic the interviews had to be held digitally. The empirical material was then analyzed with the help of emotional theories and concepts as well as with parts of Goffman's theory about backstage and frontstage. The result of the study showed that there were three main subjects that the professionals thought were the most challenging but also had the most opportunities in the work with the male perpetrators. These three subjects were the motivational work with the clients, to create and maintain alliances and the work of feelings of shame among the clients, both in non-compulsory and court-ordered treatment. The result also showed that the professionals have different strategies for maintaining their emotions in therapy with the clients and that they choose which emotions they show the client through deep or superficial action, this for the maintenance of professionalism. The conclusion of the study is that there are challenges and opportunities with the treatment work with male perpetrators and that it thus means that they need to focus on increasing knowledge about working with the target group.  A further conclusion is that social workers choosing which emotions they show the clients in order to maintain their professionalism.

For over 200 years Sweden did not engage in any military alliances. This changed rapidly in May of 2022 when Sweden in May applied for membership in NATO, changing direction in only a few months. This essay seeks to understand this rapid change by analysing the decision through a theory consuming one case study.    Hermann’s theory of foreign policy change and Walt’s theory of alliances are made into three analytical tools. The tools are used to analyse, how the membership changes security policy, who or what was the source of change and why it came to be. Politicians´ arguments during the process and official documents were examined to answer these questions.    The results show that the membership application is primarily a shift in security policy methods and an increase of funding. It also shows that the external shocks, the invasion of Ukraine and Finland’s NATO application was the primary source of change. Lastly it indicates that the application could be a case of balancing against an external threat.

Allians mellan socialarbetare och klient har bevisade positiva effekter gällande förändringsarbete. Samtidigt finns det hinder inom grenar av sociala myndigheter som försvårar etablering av allians, framför allt när det gäller socialtjänstens myndighetsutövande praktiker inom individ- och familjeomsorgen. Allians är mångfacetterat och baseras på ett flertal aspekter, däribland det personliga mötet med en professionell, där deras handlingar kan utgöra en grund för ett fruktsamt samarbete. Syftet med denna studie är att undersöka hur socialsekreterare beskriver förutsättningarna för allians inom kontexten av myndighetsutövning inom IFO samt hur allians kan etableras och upprätthållas inom denna kontext. Mer specifikt fokuserar denna studie på hur alliansen förhindrar eller förstärker aspekter av myndighetsutövning utifrån socialasekreterares förståelse av begreppet allians. Studien ämnar undersöka socialsekreterares förståelser av allians inom barn, unga och familjeenheter i Sverige. Studien har en kvalitativ-induktiv ansats där semi-strukturerade intervjuer utgör den studerade empirin, som består av fyra intervjuer med socialsekreterare. För att analysera empirin har en tematisk analys tillämpats för att sortera och gruppera datamaterialet, därigenom identifierades tre huvudteman samt åtta underkategorier. Studiens huvudresultat visar på att allians i sig självt kan påverka och influera myndighetsutövningen på olika vis. Bland annat kan det underlätta aspekter av myndighetsutövning, men kan även drabba socialsekreterares förmåga att göra objektiva bedömningar. Resultatet visar även att det finns olika typer av hämmande och främjande faktorer för allians, både organisatoriska faktorer men även de som stämmar från socialsekreterares egna professionella och personliga handlingar. Resultaten är direkt knutna till socialsekreterares egna uppfattningar och erfarenheter av allians i praktiskt arbete inom familjeomsorgen. Vidare forskning bör utforska alliansens tillämpning inom socialtjänstens och dess unika förutsättningar. Däribland samspelet mellan inre och yttre hämmande faktorer för allians.

Tidigare studier visar på vikten av den initiala kontakten i en terapeutisk relation, bland annat eftersom patienten redan under det första mötet gör sin bedömning av terapeutens tillförlitlighet. Det initiala bandet mellan patient och terapeut är en av de grundläggande byggstenarna i en terapeutisk relation. När det kommer till hur en kontakt initieras mellan kurator och patient och vilken påverkan det kan ha på deras fortsatta kontakt verkar det dock finnas en brist på forskning. Syftet med denna studie är att undersöka hur kontakt mellan kurator och patient initieras samt hur tillvägagångssättet påverkar kontakten. Metoden som används för att besvara studiens syfte och frågeställningar är semistrukturerade intervjuer med fyra kuratorer från två olika regioner i Sverige. Materialet analyseras med en tematisk analys. Resultatet visar att kuratorer har olika uppfattningar om hur olika tillvägagångssätt påverkar kontakten mellan kurator och patient. Det framkommer att olika situationer kräver olika tillvägagångssätt för att initiera kontakt. Att patienten själv aktivt efterfrågar kuratorskontakt skapar bäst förutsättningar för en bra relation mellan kurator och patient, samt är betydelsefullt utifrån patientens självbestämmande och integritet. Denna uppsats bidrar till kunskap inom ett område som i stora drag verkar vara outforskat. Dock är det endast kuratorers uppfattningar som lagt grunden för vårt resultat. Vidare forskning skulle med fördel kunna fokusera på även patienters uppfattningar, för att skapa en större förståelse för eventuella följder av tillvägagångssätt för att initiera en kuratorskontakt.

<p>Den 17 september 2006 röstade det svenska folket för ett maktskifte i riksdagen. Den nya regeringsmakten gick under namnet Allians för Sverige och bestod av partierna Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna. För skapandet av denna allians utarbetade partierna en tydlig gemensam politik och ett gemensamt valmanifest.</p><p>Detta är en undersökning om vad dessa fyra partier har fått offra av sin egen politik till den gemensamma politikens fördel, samt om något eller några partier har fått åsidosätta större del politik än resterande partier. Den beroende variabeln är därmed graden av office-seeking. För undersökningen har partiernas valmanifest 2002 varit utgångspunkten. På denna grund har partiernas politiska meningsskiljaktigheter noterats. Partiernas respektive ståndpunkter har därefter jämförts mot vad den gemensamma politiken från 2006 och framåt avser. För att visa på eventuella vinnare och förlorare avseende partiernas genomslag av den egna politiken har spelteorin Chicken race används. Chicken race, vars namn härstammar från spelet om att vika undan eller riskera kollision, visar hur partierna har agerat i frågor som karaktäriserats av olika åsikter.</p><p>Resultatet visar att de tre mindre partierna i Allians för Sverige har högre grad av office-seeking än vad det större partiet Moderaterna har.</p><p> </p><p> </p>

<p>This study is inspired by research about alliance as a common factor. The purpose is to explore the positive experiences among community-based social support workers when breaking the rules with their clients. The study questions in which situations they broke the rules and how they handled these situations related to their clients and colleges. Qualitative, individual interviews were made with four community-based social support workers who had such experiences. The results were analysed through an hermeneutic approach using Johan Asplund's theory of social responsiveness. The rules were mainly created socially among the colleges and concerned where, when and how they met their clients, and what the workers revealed about their personal life. They broke the rules when following them felt wrong and unpleasant. Breaking the rules created reciprocity in the client-relationship, which strengthened the alliance. Breaking the rules was less problematic when the workers felt supported by colleges than among colleges who acted disapprovingly. The respondents used the rules as something to relate to the client and themselves, instead of applying them in the same way with everyone. This raised questions about how to define professionalism, causes of stigma and how to measure quality in health services.</p>

This study uses academic literature from peer-reviewed journals to assess the literary consensus of the three perspectives. The literature has been found by using specific keywords and an assortment of scholarly databases. The analysis of the literature is structured according to explanations for alliance formation, the attainment of advantages, and disadvantages according to the perspectives. The study is written in article format. Conclusions: The perspectives both overlap and differ from one another but focus on different aspects and incentives. There are, however, more similarities between the resource-based and knowledge-based views. Transaction cost theory and the knowledge-based view are narrow explanatory models, whereas the resource-based view offers a broader view on alliances.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka möjliga prediktorer för utfallet i KBT-behandling vid depression, face-to-face samt i kombination med stöd av en smartphoneapplikation. 88 deltagare randomiserades till smartphone- (n = 45) eller face-to-face-betingelsen (n = 43). Utfallsmåttet var förändring i Beck Depression Inventory-II mellan förocheftermätning, främst beräknat med residual gain scores. Samband mellan prediktorer och utfall undersöktes medkorrelationsanalyser. Regressionsanalyser med interaktionen mellan prediktor och behandlingsbetingelse genomfördes för att undersöka skillnader mellan betingelserna. Resultatet visade att högre initial depressionsnivå predicerade större förbättring för alla deltagare sammantaget samt för båda behandlingsbetingelserna. Att ha sysselsättning predicerade mindre förbättring för face-to-face-betingelsen. Vissa frågor gällande smartphoneanvändning visade sig betydelsefulla. Exempelvis var upplevelsen av att ha stor användning av sin smartphone relaterat till större förbättring för smartphonebetingelsen. Gällande allians var högre skattningar på Working Alliance Inventory-Short under behandlingsvecka tre relaterat till större förbättring för alla deltagaresammantaget samt för smartphonebetingelsen. Detta samband gällde även vid kontroll för skattning av förväntad allians. Kön, ålder, civilstånd, utbildningsnivå, stad, initial ångestnivå, samtidig ångestdiagnos, tidigare depressionsdiagnos, förväntad allians samt flera smartphonefrågor predicerade inte utfallet. Att många faktorer inte korrelerade med utfallet skulle kunna tyda på att detta behandlingsformat kan komma att passa en bred patientgrupp, men att det kan vara viktigt att ta hänsyn till betydelsen av allians samt individers smartphonevanor.

This study is inspired by research about alliance as a common factor. The purpose is to explore the positive experiences among community-based social support workers when breaking the rules with their clients. The study questions in which situations they broke the rules and how they handled these situations related to their clients and colleges. Qualitative, individual interviews were made with four community-based social support workers who had such experiences. The results were analysed through an hermeneutic approach using Johan Asplund's theory of social responsiveness. The rules were mainly created socially among the colleges and concerned where, when and how they met their clients, and what the workers revealed about their personal life. They broke the rules when following them felt wrong and unpleasant. Breaking the rules created reciprocity in the client-relationship, which strengthened the alliance. Breaking the rules was less problematic when the workers felt supported by colleges than among colleges who acted disapprovingly. The respondents used the rules as something to relate to the client and themselves, instead of applying them in the same way with everyone. This raised questions about how to define professionalism, causes of stigma and how to measure quality in health services.