Syftet med studien var att undersöka hur kuratorer på familjecentraler arbetar med att identifiera och hantera våld i nära relationer hos mödrar de möter och deras barn. För att uppnå syftet användes en kvalitativ metod. Sex enskilda intervjuer med kuratorer på familjecentraler från fem olika kommuner i Mellansverige genomfördes. Empirin analyserades med hjälp av positioneringsteori samt begreppet etisk stress. I resultatet påvisade kuratorerna komplexiteten i att bemöta våld i nära relationer. Ett starkt mönster i resultatet är att kuratorerna använder sig av en rad olika strategier i samtal med våldsutsatta. Andra faktorer som påverkar kuratorernas bemötande är deras kunskap och erfarenhet kring ämnet våld i nära relationer samt organisatoriska förutsättningar. Resultatet visar vidare att i kuratorernas roll finns en motstridighet gällande att verka stödjande och skapa allianser men samtidigt behöva förhålla sig till sin anmälningsskyldighet. För att skapa och upprätthålla allianser använder sig kuratorerna av olika strategier. Kuratorerna arbetar på olika sätt för att identifiera våld, vilket inkluderar att ställa frågor på rutin eller vid indikation. Slutsatsen visar att det är komplext för kuratorerna att upptäcka och bemöta våld, samt att motstridigheten i deras roll skapar gråzoner. Slutsatsen påvisar också att kuratorerna har effektiva strategier för att bemöta väl identifierat våld, men att effektiviteten i strategierna de använder för att identifiera våldet varierar. / The aim of this study was to examine how counselors working at family centers strive to identify and handle domestic violence experienced by mothers they meet and their children. To achieve the aim of the study a qualitative method was used. Six individual interviews with counselors working at family centers in five different municipalities in the middle part of Sweden were performed. The material was analyzed using positioning theory and the concept of ethical stress. The result casts a light on the complexity of managing domestic violence. A pattern shown in the result is how the counselors use an array of different strategies when working with victims of violence. Something that affected how the counselors handled meeting victims of abuse was their knowledge and experience surrounding the subject of domestic violence and organizational circumstances. The results also show how there is a contradiction embedded in the role of the counselor regarding them working to support victims of domestic violence and working to create alliance but at the same time having an obligation to make reports of concern when necessary. The counselors use different strategies to create and uphold alliances. Furthermore, they also work in different ways to identify violence, which includes having a routine where questions about violence are asked or asking questions about violence only when violence is indicated. The conclusion shows that it is a complex task to discover and handle violence, and that the contradiction in the role of the counselor creates grey areas. Additionally, the conclusion shows that the counselors have effective strategies to handle violence that has been identified, but the level of effectiveness of their strategies connected to identifying violence varies.

Bakgrund: Ätstörningar är allvarliga tillstånd och orsakar stort lidande för drabbade. Patienterna har störda uppfattningar om kropp och ätande samt upplevs svårbehandlade. Basal kroppskännedom utgår från kroppens rörelser, där kroppsmedvetenhet övas, tankar och känslor integreras. Vetenskapligt finns begränsad kunskap om hur patienter med ätstörning ska bemötas, men den terapeutiska alliansen påverkar följsamhet och behandlingsresultat. Syfte: Att beskriva fysioterapeuters erfarenheter av vad som påverkar skapandet av en terapeutisk allians vid behandling med Basal kroppskännedom vid ätstörningsproblematik. Metod: Studien har kvalitativ, deskriptiv design i åtta semistrukturerade intervjuer med fysioterapeuter som rekryterades genom ändamålsenligt- och snöbollsurval. Data analyserades med induktiv ansats.  Resultat: Fem kategorier och elva underkategorier identifierades. Huvudkategorierna är “Metoden bjuder in till helhetssyn och tillitsfull relation”, “Yrkesskicklighet och personlighet en tillgång i komplexa mötet”, “Kroppslig och verbal kommunikationsförmåga ger samarbetet fler dimensioner”. “Arbetet siktar mot självständigt och hållbart tillfrisknande” samt “Terapeutiska miljön påverkar trygghet och fokus”. Slutsats: Alliansskapandet genom Basal kroppskännedom är mångfacetterad i mötet med patientgruppens komplexa sjukdomssituation. Faktorerna som utkristalliserades påverkar både enskilt och gemensamt, skapandet av en fysioterapeutisk allians. Genom resultatet framträder en början till beteendeförändringsstrategier med hjälp av beteendemedicinskt förhållningssätt, socialkognitiv teori samt stress-copingteori

Bakgrund: Psykossjukdom är en av de allvarligaste psykiatriska sjukdomarna. Trots att det finns effektiva behandlingsstrategier får inte alla med psykossjukdom specialiserad vård, vilket kan ha allvarliga konsekvenser för deras livslängd och välbefinnande. Diskriminering och stigma kring psykossjukdom kan påverka patientens hälsa och prognos. Det är viktigt att tidigt upptäcka och behandla psykossjukdomar för att minimera funktionsnedsättning och förbättra prognosen. En utmaning inom vården för personer med förstagångsinsjuknande är att bibehålla terapeutisk allians och främja återhämtning. Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av vården vid förstagångsinsjuknande i psykos. Metod: En litteraturstudie med strukturerat tillvägagångssätt och kvalitativ ansats. 15 originalartiklar inkluderades och tematisk dataanalys genomfördes enligt Braun och Clarke. Resultat: Litteraturstudien sammanställer tidigare forskning inom området och efter dataanalys framkom tre teman: Värdefulla relationer, Hjälpande insatser, Hinder och utmaningar för delaktighet med respektive subteman. Slutsats: Erfarenheterna från vården för personer med förstagångsinsjuknande med psykos berör relationer till personal och medpatienter, praktiskt stöd och psykoedukation, och faktorer som rädsla för vården, bristande tillit och kontinuitet. / Background: Psychotic disorders are among the most severe psychiatric illnesses. Despite the availability of effective treatment strategies, not all individuals with psychotic disorders receive specialized care, which can have serious consequences for their longevity and well-being. Discrimination and stigma surrounding psychotic disorders can impact the patient's health and prognosis. Early detection and treatment of psychotic disorders are crucial to minimize disability and improve prognosis. One challenge in the care of individuals experiencing first-episode psychosis is maintaining therapeutic alliance and promoting recovery. Aim: The objective was to describe patients' experiences of care during first-episode psychosis. Method: A literature study with a structured approach and qualitative approach. 15 original articles were included and thematic data analysis was conducted according to Braun and Clarke. Results: The literature review compiles previous research in the field, and after data analysis, three themes emerged: Valuable relationships, Supportive interventions, and Barriers and challenges to engagement, each with respective sub themes. Conclusions: The experiences of healthcare for individuals with first-episode psychosis involve relationships with staff and fellow patients, practical support and psychoeducation, as well as factors such as fear of healthcare, lack of trust, and continuity.

Den 17 september 2006 röstade det svenska folket för ett maktskifte i riksdagen. Den nya regeringsmakten gick under namnet Allians för Sverige och bestod av partierna Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna. För skapandet av denna allians utarbetade partierna en tydlig gemensam politik och ett gemensamt valmanifest. Detta är en undersökning om vad dessa fyra partier har fått offra av sin egen politik till den gemensamma politikens fördel, samt om något eller några partier har fått åsidosätta större del politik än resterande partier. Den beroende variabeln är därmed graden av office-seeking. För undersökningen har partiernas valmanifest 2002 varit utgångspunkten. På denna grund har partiernas politiska meningsskiljaktigheter noterats. Partiernas respektive ståndpunkter har därefter jämförts mot vad den gemensamma politiken från 2006 och framåt avser. För att visa på eventuella vinnare och förlorare avseende partiernas genomslag av den egna politiken har spelteorin Chicken race används. Chicken race, vars namn härstammar från spelet om att vika undan eller riskera kollision, visar hur partierna har agerat i frågor som karaktäriserats av olika åsikter. Resultatet visar att de tre mindre partierna i Allians för Sverige har högre grad av office-seeking än vad det större partiet Moderaterna har.

Syftet med pilotstudien var att undersöka hur klienter som deltog i hästunderstödd behandling (n = 13) till följd av psykisk ohälsa såg på relationen till hästen och dess anknytningsfrämjande och alliansskapande egenskaper, samt i vilken utsträckning respondenterna hade ett auktoritärt förhållningssätt gentemot hästen. För jämförelse användes en grupp fritidsryttare (n = 23). Klientgruppen rekryterades genom intresseföreningen Organisationen för Hästunderstödda Insatser (OHI) och fritidsryttargruppen från två ridskolor. Deltagarna fick genomföra en enkät med frågor avseende anknytningsfrämjande kvaliteter i relationen till hästen, samt vilka relationsskapande egenskaper de ansåg hästen besitta. Resultatet indikerade att båda grupperna i hög utsträckning såg positiva egenskaper i hästen och såg relationen till hästen som positiv. Resultaten indikerade att klientgruppen i högre utsträckning såg egenskaper och relationella kvaliteter i hästen som kan ses som anknytningsfrämjande och alliansskapande. Fritidsryttargruppen uppgav i högre utsträckning ett auktoritärt förhållningssätt gentemot hästen. Trots det begränsade urvalet och att resultatet inte genomgående var entydigt, tolkas resultaten som att det finns belägg för vidare utforskning av ämnet och undersökning av frågeställningen för ett större urval med en reviderad kvantitativ enkät då pilotstudien fann signifikanta skillnader mellan grupperna. / The purpose of this pilot study was to explore clients undertaking equine assisted treatment for mental illness (n = 13) view of the horses attachment and working alliance facilitating abilities. Further, the study aimed to explore to which extent the respondents viewed themselves as being authoritative in relation to the horse. For comparison a group of recreational equestrians (n = 23) were used. The respondents in the client group were recruited from the association Organisationen för Hästunderstödda Insatser (OHI) and the recreational equestrians were recruited from two riding schools. The participants undertook a survey with questions regarding attachment facilitating qualities in their relationship with the horse, and which relationship facilitating characteristics they experienced in the horse. The results indicated that the respondents in both groups over all viewed the horses’ characteristics and their relationship with the horse as positive. The results indicated that the client group to a higher extent regarded the horse as having characteristics and relational qualities that could be viewed as alliance and attachment facilitating. The recreational equestrians reported an authoritative approach toward the horse to a larger degree than the client group. Although there were limitations regarding the size of the sample, and coherence in the results, the results indicated that there are grounds for future research of the subject and research question at hand, with the use of a larger population and a revised survey, as the pilot study did find significant differences between the groups.

In this dissertation a collaboration project in Swedish youth care is analysed. The aim of the project was to enhance coordination between the Social Services and the Swedish National Board of Institutional Care in order to make the efforts more efficient. The project also employed a number of coordinators. The overall purpose of this dissertation is to analyse conflicts, alliances and comparisons identifiable in interviews and observations. The analytic findings are put into an overall “collaboration context” represented by earlier research on the social phenomenon of “collaboration”. In this way the dissertation tries to contribute to a sociological understanding of a contemporary widespread phenomenon. The empirical materials of the study consist of recorded conversational interviews with 147 project participants (youngsters, parents and various professional categories) as well as observations of meetings, informal get-togethers and visits to institutions, Social Services offices, the head office of the National Board of Institutional Care and coordinators. The material was analysed using the analytic perspectives of Georg Simmel (1950/1964), Theodore Caplow (1968) and Erving Goffman (1959/2004). The analysis shows that the project manifested and led to struggles between organizations involving representatives from the Social Services, the National Board of Institutional Care and the project, as well as to several interpersonal conflicts between representatives from various categories of involved professionals, and the youngsters and their parents. The study also shows that the client, in such human service organizations, faces a significant risk of being marginalized. Professionals who appreciated the collaboration often drew their conclusions based on their interaction with other professionals, but the collaboration did not guarantee a successful treatment of the client. Conflicts concerning the roles of the coordinators and their written documents (“the agreements”) emerged and were actualized through the creation of the project. The coordinators and their “agreements” can be seen as the project’s most visible representatives and symbols, which during the project become both themes for conflict and actualize already established conflict patterns. The youngsters and their parents appreciated the projects’ coordinators who appeared as personally involved and able to make concrete changes. However, many of youngsters and their parents criticized the coordinators and even portrayed a victim identity in relation to the project. The coordinator’s relationship with the youngsters and their parents was mostly characterized by passivity. This is clearly apparent in the analysis of the administrative and/or passive coordinator. Different alliance constellations became visible in these presentations. When the coordinator roles were altered in the description, the alliance constellations change. It is a common strategy for clients in human service organizations to try to enter into alliances with professionals involved in their cases and, in so doing, try to alter the situation to their own advantage. The fact that these alliances are often sought by the client indicates, among other things, the client’s will to fight against the situation in which he/she finds him/herself. I believe that this can be seen as something productive rather than problematic. / I denna avhandling analyseras ett samverkansprojekt i den så kallade ungdomsvården i Sverige. Projektet hade som mål att förbättra samordningen mellan socialtjänsten och Statens institutionsstyrelse för att kunna effektivisera insatserna för samhällsomhändertagna ungdomar och deras familjer. I projektet var också ett antal samordnare anställda. Det övergripande syftet i avhandlingen är att analysera beskrivna och observerade konflikter, allianser och förklarande jämförelser som kan identifieras i intervjuer och observationer. Analytiska upptäckter sätts avslutningsvis i en mer övergripande ”samverkanskontext” som representeras av tidigare forskning om samhällsfenomenet ”samverkan”. På så vis försöker avhandlingen bidra till en sociologisk förståelse av ett samtida välspritt fenomen.Studiens empiriska material är inspelade samtalsintervjuer med 147 projektdeltagare (institutionsplacerade ungdomar, deras föräldrar och olika yrkeskategorier inom socialtjänsten, Statens institutionsstyrelse och projektet) samt observationer av organiserade möten, informella träffar före och efter intervjuer eller möten, samt vid besök på institutioner, socialtjänstkontor, Statens institutionsstyrelses huvudkontor och samordnarnas kontor. Materialet analyserades vidare med analytiska utgångspunkter från Georg Simmel (1950/1964), Theodore Caplow (1968) och Erving Goffman (1959/2004).Analysen visar att projektet manifesterade och medförde mellanorganisatoriska kamper mellan socialtjänsten, Statens institutionsstyrelse och projektet samt en rad interpersonella konflikter mellan representanter för olika professionella yrkeskategorier, ungdomar och föräldrar. Studien visar också att klienten i människovårdande organisationer löper en betydande risk att hamna utanför nya samarbeten. De myndighetspersoner som upplever ett bra samarbete drar ofta sina slutsatser utifrån interaktionen med andra professionella men det upplevda samarbetet behöver inte bli någon garanti för framgångsrik behandling av klienten. Konflikter om samordnarnas sätt att agera (samordnarroller) och samordnarnas skriftliga dokument, ”överenskommelsen”, har aktualiserats med projektets tillkomst. Samordnarna och deras ”överenskommelse” kan ses som projektets synligaste representanter och symboler, som under projektets gång blir både ämnen för konflikter och aktualiserar redan etablerade konfliktmönster. Ungdomarna och föräldrarna förkastar emellanåt myndighetspersonernas ageranden som moraliskt felaktiga, gestaltar sin offeridentitet samt försöker vända situationen till att bli fördelaktig för dem själva. Samordnarnas relation till ungdomar och föräldrar präglas mestadels av passivitet. Detta framträder tydligt i analysen av en administrativ och/eller passiv samordnarroll. I dessa framställningar är även olika allianskonstellationer synliga. När samordnarroller förändras i beskrivningen, förändras även allianskonstellationer.Att klienten i människovårdande organisationer söker ingå allianser med myndighetspersoner är en vanlig strategi för att försöka vända situationen till sin fördel. Att dessa allianser söks ofta av klienten indikerar bland annat klientens vilja till fortsatt kamp – mot den situationen i vilken klienten befinner sig. Jag menar att detta kan ses som något produktivt snarare än problematiskt.

Syftet med denna studie var att undersöka hur terapeuters personlighetskonfiguration aktualiseras i relation till patienten tidigt i terapin samt samband mellan olika mönster av samstämmighet eller komplementaritet mellan patientens och terapeutens personlighetskonfiguration och dess betydelse för utfall.  I 33 par bestående av patient och terapeut klassificerades terapeuterna som antingen i huvudsak anaklitiska eller introjektiva utifrån Prototype Matching of Anaclitic-Introjective Configuration (PMAI) av två oberoende bedömare vilka uppvisade god interbedömarreliabilitet (kappa =0,63). Resultatet visar en signifikant större förbättring för den samstämmiga gruppen. Studien pekar på betydelsen av att terapeuten tidigt anpassar sin stil att relatera till patientens personlighetsbaserade orientering på relaterande eller autonomi/självavgränsning.

Under pandemin COVID-19 har hälsovården tvingats till hastiga anpassningar i form av användning av vård via videolänk för kontinuitet, vilket berör även psykoterapi. Trots omfattande evidens för effektiviteten av terapi via videolänk finns fortfarande myter hos kliniker att den terapeutiska alliansen äventyras i det digitala forumet, vilket kan försvåra implementeringen. Studiens syfte var att utforska psykoterapeuters upplevelser av psykoterapi via videolänk, med särskilt fokus på den terapeutiska alliansen (TA). Genom semi-strukturerade intervjuer undersöktes psykoterapeuters föreställningar, anpassningar samt erfarenheter av denna omställning. Data analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys och resulterade i tre kategorier; Kommunikation, Den bärande relationen samt KBT-interventionerna. Huvudresultatet indikerar att klinikerna har behövt anpassa behandlingen kontextuellt, kommunikativt samt innehållsmässigt för att främja alliansen, och att TA går att utveckla över videolänk. Detta sammanfaller med tidigare internationella studiers resultat.  Utvecklingsområden som framkommit är aspekter självexponering som nytt fenomen och förändringar i maktstrukturen inom terapin. Omställningen har gått över förväntan positivt och delvis förändrat respondenternas inställning till videolänkterapi. Inom begränsningarna för denna studie beskrivs konsekvenserna och framtida forskningsriktningar. / During the pandemic COVID-19 the health care has suddenly been forced to adjust their work and start using video conference to keep the continuity, which also impacts psychotherapy. Despite extensive evidence of the efficiency of video conference psychotherapy there are still myths among clinicians that the therapeutic alliance can be endangered by the digital format, which can complicate the implementations. The aim of this study is to examine the psychotherapists' experiences of psychotherapy via video conference, with particular focus on the therapeutic alliance (TA). Through semi-structured interviews we examined the psychotherapists conceptions, adaptations and the experiences of this readjustment. Data were analyzed based on qualitative content analysis; Communication, The solid relation and the CBT-interventions. The main results indicated that the clinicians needed to adapt the treatment contextually, communicatively and in terms of content to frame TA, and that TA can be developed via video conference. This coincides with previous international research. Areas of development is the new phenomenon self-exposure and transformation/change of equalization of power.  The conversion has positively exceeded the expectations and has partly changed the respondents attitudes to therapy via video conference. Within the limitations of this study, implications and further directions for research are described.

This essay portrays the relationship building between social workers and abused women. Intimate partner violence is a social problem worldwide. It appears that the relationship building between social workers and abused women is crucial for how the women receive support. This highlights the need for further research on the relationship between social workers and abused women. The study is qualitative, consisting of eight interviews conducted using a semi-structured method with social workers who work with abused women. The purpose of this essay is to examine the perspective of social workers on building relationships with abused women. The central components that emerged from the results regarding the social workers' relationship-building abilities were empathy, sensitivity, validation of feelings, and knowledge of men's violence against women. An additional conclusion drawn from the results is that establishing relationships based on empowerment can contribute to the women gaining increased self-esteem, which in turn can motivate them to leave abusive situations and become self-sufficient. Through this study, we hope to contribute to further research on the relationship building between abused women and social workers, as well as identify potential challenges in establishing effective relationships.

Bakgrund: Fotboll är den sport där det uppskattas förekomma allra flest skador. Fysioterapeuter har en väldigt stor roll i rehabiliteringen av skadade fotbollsspelare på grund av den höga skadefrekvensen vilket innebär att de spenderar mycket tid med fotbollsspelarna. Hur situationerna med den skadade fotbollsspelaren ska hanteras under rehabiliteringsperioden blir därför väldigt viktig.   Syfte: Syftet med denna studie var därför att undersöka vilka utmaningar och möjligheter som fysioterapeuter ställs inför vid rehabiliteringen av skadade fotbollsspelare i svenska fotbollslag på elitnivå. Studien undersöker specifikt relationens betydelse och hur den bibehålls samt vad fysioterapeuten gör för att stödja spelarens motivation under rehabiliteringen.   Metod: En kvalitativ metod användes till studien och femfysioterapeuter som arbetade inom ett fotbollslag på elitnivå i Sverige intervjuades. Intervjuerna analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier med tillhörande underkategorier: Relationens betydelse för en lyckad rehabilitering, Att stödja motivationen och vikten av att ha en gemensam plan samt Att våga bemöta och hantera känslor. Slutsats: I intervjuerna framkom att en bra relation uppbyggt av tillit, ärlighet och förtroende kan förenkla och leda till en bra rehabiliteringsprocess. Genom en vänskaplig relation, stöd av spelarens motivation och en psykisk delaktighet av fysioterapeuten genom hela rehabiliteringen kan rehabiliteringen bli enklare. Framtida forskning bör innehålla fler deltagande fysioterapeuter och möjligtvis inkludera intervjuer av skadade fotbollsspelare för att få fler perspektiv från de båda parterna i relationen.