Due to digitalization, companies face a wide range of opportunities and challenges when it comes to attracting, recruiting and retaining talents. To meet these, companies need to present and achieve originality regarding values and corporate culture. One possible solution to this may be customized Human Resource tools.  Co-creation is an increasingly common product development strategy to create customized tools. It is based on collaboration and joint production of value between a supplier and customer. Cocreation may be a favorable strategy for early stage companies to gain customers and enter the market. While there are a variety of market entry strategies, this study is based on the insufficient attention among these to the customer as a possible collaborator when entering. This lack of attention is noteworthy since theory shows that the customer is gaining increased power over a supplier’s business decisions, largely due to digitalization.  There is a need to introduce a strategy that defines how companies co-create with their customers and regards them as an allied. This close relationship provides mutual benefits, sustainable relationships and networks. Consequently, this study aims to investigate if a co-creation strategy can be used to enter a market for an early stage company. The study is based on inductive reasoning and qualitative research methods. It uses semi- structured interviews, active participating observations and a literature study to collect primary and secondary data. The study proposes that co-creation is a new type of market entry strategy and suggests three key areas to consider for an early stage company when entering. These areas are: development approach, ownership and product protection, and expectation and communication. / Digitalisering har skapat både möjligheter och utmaningar för företag när det gäller att locka, rekrytera och behålla talanger. För att möta dessa måste företag presentera och uppnå originalitet kring företagskultur och värderingar. En lösning till detta kan vara företagsanpassade Human Resource-verktyg. Co-creation är en allt vanligare produktutvecklingsstrategi för att skapa företagsanpassade lösningar. Det bygger på samarbete och gemensamt utvecklande av värde mellan leverantör och kund. Co-creation kan vara en gynnsam strategi för ett företag i tidigt stadie att bygga kundrelationer och komma in på marknaden. Baserat på den akademiska litteraturstudien identifierades bristfälligt fokus på kunden som en möjlig samarbetspartner vid marknadsinträde. Detta är anmärkningsvärt eftersom teorin visar att kunden har fått en ökad makt över leverantörens affärsbeslut, till stor del tack vare digitalisering.  Det finns ett behov av att införa en strategi som definierar hur företag samverkar med sina kunder och anser dem som allierade. Denna nära relation ger ömsesidiga fördelar, hållbara relationer och nätverk. Följaktligen syftar denna undersökning till att undersöka om en strategi baserad på co-creation kan användas för att komma in i en marknad för ett företag i tidigt stadie. Studien bygger på induktiva resonemang och kvalitativa forskningsmetoder. Den är baserad på semistrukturerade intervjuer, aktivt deltagande observationer samt en litteraturstudie för att samla primär- och sekundärdata. Studien föreslår att co-creation är en ny typ av marknadsinträdesstrategi och föreslår tre viktiga områden att överväga för ett företag i tidigt stadie. Dessa områden är: produktutvecklingsmetod, ägande och skydd av produkt samt förväntan och kommunikation.

This study examined scientific evidence of animal-supported work in connection with the therapeutic relationship. The study aimed to investigate whether animal-supported work has any impact on the therapeutic relationship. The study also aimed to examine in what way animal-supported work impacts the therapeutic relationship and whether the effects could be explained by relevant theories. Literature review was chosen as the method of study to fulfil the objectives of this study and data was analysed through thematic analysis. The data used in this study was found in articles through a structured search of the databases PubMed and Psycinfo. In summary, the study found that there is scientific evidence that animal-supported work does impact the therapeutic relationship. The study also found that evidence suggest that animal-supported work impacts the therapeutic relationship in many ways, most of which are positive. The study found that one viable way of explaining the effects of animal-supported work is through the neurobiological theory of oxytocin. The effects could also be explained by the developmental psychological attachment theory. The result of this study points to a need for further research of the effects of animal-supported work on the therapeutic relationship.

En del av den sociala barnavården i Sverige består av hem för vård eller boende (HVB), som är en typ av institutionsvård utanför det egna hemmet. Aktuell studie syftar till att undersöka hur personal på HVB-hem beskriver institutionens behandlingsmässiga utgångspunkter och hur de uppfattar behandlingsarbetet med ungdomarna. Denna studie utgår från en kvalitativ metod och för att besvara syfte och frågeställningar har semistrukturerade intervjuer använts. Det har genomförts fem intervjuer med personal från två HVB-hem. För att analysera studiens resultat används en tematisk analysmetod. De teoretiska utgångspunkterna omfattas av teorier om samarbete, terapeutisk allians och HVB-hemmens behandlingsmässiga utgångspunkter miljöterapi och KBT (kognitiv beteendeterapi). Det som framkommer i studien är att behandlingsarbetet med ungdomar på HVB är komplext, att det finns ett behandlingsinriktat fokus samt att relationsskapande och samarbete är viktiga aspekter i arbetet. Det beskrivs också finnas svårigheter i arbetet som relateras till relationsskapande och deltagande i behandling. Vidare presenteras det att omfattningen av den psykiska ohälsan hos ungdomarna är utbredd och att HVB-hemmen inte har något specifikt arbetssätt för att behandla ungdomar med psykisk ohälsa utan att detta främst sker hos barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Det framkommer kritik mot bristande resurser hos BUP vilket påverkar behandlingsarbetet negativt. Det framkommer också svårigheter att arbeta med ungdomar i kriminalitet och att sekretessbestämmelserna mellan polis och socialtjänst försvårar samarbetet / A part of the social child welfare in Sweden consists of residential care homes, which is a type of institutional care. The aim of this study is to investigate how staff at residential care homes describe the institution's treatment implementations and how they perceive the work related to treatment with adolescents. This study is based on a qualitative method and semistructured interviews. Five interviews have been conducted with staff from two different residential care homes. A thematic analysis method is used to analyze the results of the study. The theoretical frameworks include theories of collaboration, therapeutic alliance, and treatment implementations of the residential care homes, such as milieu therapy and CBT (cognitive behavioral therapy). The study reveals that the work with treatment of adolescents in residential care homes is complex, that the facilities have a treatment-oriented focus, and that relationships and collaboration are important aspects of the work. Difficulties related to relationships and participation in treatment are also emphasized. Furthermore, the study presents that difficulties regarding mental health among adolescents are prevalent. The residential care homes do not have a specific approach for treating adolescents with mental health issues, the treatment regarding mental health mainly takes place within the child and adolescent psychiatry which receives criticism due to insufficient resources. It also appears that there are difficulties in working with young people involved in crime and that the confidentiality regulations between the police and social services can make cooperation difficult

Denna studies huvudsakliga syfte är att undersöka om och hur socialarbetare som arbetar inom ramen för socialtjänstens arbete med familjer, påverkas i praktiken av desinformationskampanjen och hur detta tar sig i uttryck. Utgångspunkten är vilka eventuella konsekvenser kampanjen haft för socialarbetarnas möjligheter till relationsskapande, att skapa allians och bygga tillit utifrån deras handlingsutrymme i mötet med barn, unga och deras familjer. I den tidigare forskningen inom områdena tillit, allians och socialt arbete inom socialtjänsten, framgår det att tilliten är låg bland vissa grupper, att allians kan bidra till förändring, men att det inom myndighetsutövning är svårt att upprätta allians med klienter. Slutligen framkommer det i den tidigare forskningen att yrkesverksamma inom socialtjänsten är högt arbetsbelastade och behöver förhålla sig till klienter, rädda barn från missförhållanden och leva upp till organisationens förväntningar, vilket inte alltid går i linje med deras ambitioner. Kunskapsluckan jag avser att fylla med uppsatsen är framförallt forskning om desinformationskampanjens eventuella konsekvenser för det sociala arbetet inom socialtjänstens arbete med familjer och hur detta manifesteras i praktiken mellan klienter och yrkesverksamma. Empirin för denna studie har samlats in genom fyra semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma socialsekreterare och familjebehandlare i olika stadsdelsförvaltningar i Stockholm. Resultatet för denna undersökning pekar på att det är svårt att bygga tillit, allians och relation till klienter som påverkats av ryktesspridningens budskap, inom ramen för socialtjänstens arbete med familjer. Konsekvenser blir att personer som potentiellt är i behov av stödinsatser, undviker socialtjänsten, där en ytterligare konsekvens är att barn i familjer med låg tillit, riskerar växa upp under sämre förhållanden än andra. Tillit och allians beskrivs som viktigt för att kunna samarbeta med familjer och bidra till förändring. I vissa ärenden har möjligheten att bygga tillitsfulla relationer och allians varit obefintligt, och ärenden avslutas på grund av låg tillit till socialtjänsten på grund av spridningen av desinformation. Samtidigt är handlingsutrymmet för socialsekreterare är begränsat, bland annat genom hög arbetsbelastning med många ärenden och brist på tid, vilket i sin tur försvårar möjligheten att bygga tillitsfulla relationer och allians. / The main purpose of this study is to investigate whether and how social workers who work within the swedish social service's work with families are affected in practice by the disinformation campaign and how this manifests itself. With a focus on its consequences on building relations based on trust and alliance and social workers' room for action when working with families. In the previous research on trust, alliance and social workers in social services, it appears that trust is low among certain groups, that alliance can contribute to change, but that in the exercise of authority it is difficult to establish alliance with clients. Finally, it appears in previous research that professionals in social services are burdened with high workload. Also, they need to live up to the client’s and the organization’s expectations, while also working to prevent children from growing up under bad living conditions. The social workers’ ambitions are not always in line with the organizations. The knowledge gap is primarily research into the possible consequences of the disinformation campaign on the social work within social services' work with families and how this is manifested in practice between client and professional. The empirical data for this study has been collected through four semi-structured interviews with professional social workers and family therapists in various district administrations in Stockholm. The results of this study indicate that it is difficult to build trust, alliance and relationship with clients who have been affected by the spread of rumors, within the social services' work with families. The consequences are that individuals, who potentially require support services, avoid social services, leading to another consequence: children in families with low trust risk growing up in worse conditions than others do. Trust and alliance are described as crucial for collaborating with families and facilitating change. In certain cases, the possibility of building trusting relationships and alliances has been non-existent, and cases are closed due to low trust in social services caused by the spread of misinformation. Simultaneously, the discretion for social workers, is limited, partly due to high workloads with numerous cases and a lack of time, which in turn hinders their ability to build trusting relationships and alliances.