No description available.

Bakgrund: Alzheimers är den vanligaste demenssjukdomen där antal drabbade stiger snabbt. Närstående har en viktig roll i omvårdnaden då den sjuke har minskad förmåga att klara sig själv. Sjuksköterskan kan via ett familjecentrerat förhållningssätt ge stöd och kunskap till den sjuke och deras närstående. Syfte: Beskriva närståendes upplevelser av att vårda en anhörig med Alzheimers sjukdom. Metod: Strukturerad litteraturöversikt baserad på femton kvalitativa artiklar. Litteratursökningen utfördes i CINAHL. Artiklarna kvalitetsgranskades enligt mall för kvalitativa studier. Resultat: Resultatet visar att närstående har svårt att acceptera sjukdomen och de påverkas negativt både psykiskt, fysiskt, socialt och ekonomiskt. Flera saknade stöd, kunskap och information för att kunna hantera den nya livssituationen. Närstående var rädda att inte räcka till och hade en oro för framtiden. Stödet inom familjen har en viktig betydelse som underlättar situationen. Slutsats: Närstående är i behov av ökat stöd och kunskap från vården. Det krävs mer forskning för att ta reda på vad vården kan bidra med för att förbättra deras nya livssituation Närstående påverkas negativ i många aspekter därav behövs nya strategier för att kunna stödja både den sjuke och närstående. / Background: Alzheimer's disease is the most common form of dementia, with the number of people affected increasing rapidly. Close relatives have an important role in caring for their sick family member, due to the reduced ability to care for themselves. Through a family-centred approach is the nurse able to provide support and knowledge to a person with AD and their relatives. Aim: To describe relatives' experiences of caring for a family member with Alzheimer's disease. Method: Structured literature review based on fifteen qualitative studies. The literature search was done in CINAHL. The articles were quality assessed with a template for qualitative studies. Results: The results show that relatives find it difficult to accept the disease which affected them negatively both psychologically, physically, socially and economically. Many relatives experienced a lack of support, knowledge and information to handle their new life situation. Relatives are worried about the future and not being able to give enough support. The support to the family had an important meaningful part to facilitate the situation. Conclusions: Relatives are in need of increased support and knowledge from healthcare. More researchis needed to find out what care can contribute to improve their new life situation. Relatives are negatively affected in many aspects; therefore, new strategies are needed to support both the relatives and their ill family member.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Alzheimers demens medför stora kognitiva förändringar i den sjukes liv och beteende och slutar med en grav försämring och förlust av alla kognitiva och motoriska funktioner. Detta betyder en stor påfrestning inte bara för den som lider av sjukdomen utan också för närstående som vårdar dessa patienter hemma. Sjuksköterskans ledande och hälsofrämjande roll är då väsentligt för att ge stöd till inte bara för den sjuke men också för dess närstående. Syfte: Syftet var att belysa närståendes upplevelser av att vårda personer med Alzheimers demens. Metod: En litteraturöversikt genomfördes med sökningar i databaserna Academic Search Complete, Cinahl Complete och Nursing & Alliades Health Database. Åtta artiklar valdes efter en kvalitetsgranskning och analysen baserat på likheter och skillnader som efteråt tematiserades. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudteman: Vikten av familjerelationer, kultur och traditioner, vilket visade att närstående ger en stor vikt till familjen och ger en inblick av rollen som vårdare och hur de ser på sjukdomen från ett kulturellt perspektiv; bristande familjestöd, vilket visar att närstående kan känna sig övergivna av andra familjemedlemmar och att de inte alltid är villiga att vårda sin sjuke anhörig; strategier för att klara av vardagen, känslor av börda och svårigheter, vilket visar vilka strategier de vårdande närstående använder sig av för att kunna hantera den anhöriges sjukdom och sin egen roll som vårdare. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån Callista Roys teori. Diskussionen fokuserar på hur närstående som vårdar en anhörig med Alzheimers demens upplever en rollförändring och hur de kan återskapa balansen i livet genom att acceptera en föränderlig tillvaro och navigera genom den med hjälp av sjuksköterskans stödjande insatser. / Background: Alzheimer's dementia causes major cognitive changes in the sick's life and behavior and ends with a severe deterioration and loss of all cognitive and motor functions. This means a great stress not only for those who suffer from it but also for relatives who care for them at home. The nurse's leading and health-promoting role is essential for providing support not only for the patient but also for its relatives. Aim: The aim was to illuminate the experiences of relatives in caring for people with Alzheimer's dementia. Method: A literature review was conducted with searches from the databases Academic Search Complete, Cinahl Complete and Nursing & Alliades Health Database. Eight articles were selected after a quality review and the results were analyzed and categorized into main themes. Results: The analysis resulted in three main themes: The importance of family relationships, culture and traditions, which showed that relatives give great importance to the family and provide an insight into the role of caring and how they view the disease from a cultural angle; lack of family support, which shows that relatives sometimes feel abandoned by other family members and that they are not always willing to care for their sick relative; strategies to cope with everyday life, feelings of burden and difficulties, which shows strategies that relatives use to be able to handle their relatives' illness and their own caring role. Discussion: The result was discussed based on Callista Roy's theory of adaptation. The discussion focuses on how relatives who care for a family member with Alzheimer's dementia experience a role shift and how they can restore the balance in life by accepting this change and navigate through it with the help of the nurse's support.

Med en allt äldre befolkning ökar insjuknandet i demenssjukdomar och allt tyder på en fortsatt kraftig ökning. Symtom som uppstår vid demens påverkar individen fysiskt, psykiskt och socialt. Det finns inget botemedel mot demenssjukdom men det finns läkemedel som lindrar symtom. Humor har visat sig vara användbart inom omvårdnaden för sjuksköterskor och patienter. Studiens syfte var att belysa humorns betydelse vid demenssjukdom, ur de demenssjukas, informella och formella vårdgivares perspektiv. Metoden som användes var en litteraturstudie där resultatet grundades på tolv resultatartiklar varav nio var kvalitativa och tre var kvantitativa. Resultatet visade på att humor i omvårdnad vid demens kan bevara vårdtagarens unika människovärde. Genom att stärka kommunikationen och relationen mellan demenssjuk och vårdare, främjas positiva känslor för både de med demens och deras vårdare, underlättar anpassningen till den nya situationen som demens innebär för de med demens och deras vårdare och lyfter fram det personliga och individuella. Sjuksköterskor och övrig vårdpersonal kan använda humor i omvårdnaden av patienter med demens. Det behövs dock ytterligare forskning inom området som kan ligga till grund för utbildning och användning av humor i vårdandet av personer med demenssjukdom. / With an aging population, the onset of dementia is increasing and all indicates a continued significant increase. Symptoms that occur in dementia affect the individual physically, psychologically and socially. There is no cure for dementia but there are medicines that relieve symptoms. Humor has proved useful in nursing care for nurses and patients. The purpose of the study was to highlight the importance of humor in dementia, from the perspective of individuals living with dementia, informal caregivers and formal caregivers. The method was a literature study where the result was based on twelve articles, of which nine qualitative and three quantitative. The result showed that humor in nursing in dementia can preserve the healthcare provider's unique human dignity. By strengthening communication and the relationship between dementia and caregivers, promoting positive feelings for both those with dementia and their caregivers, facilitates the adaptation to the new situation that dementia imply for those with dementia and their caregivers and highlighting the personal and individual. Nurses and other healthcare professionals can use humor in nursing patients with dementia. However, further research is needed in the area that can be used as a basis for education and use of humor in the care of people with dementia.

Bakgrund: Alzheimers sjukdom (AD) utgör vanligaste formen av demenssjukdomar i Sverige. Alzheimers sjukdom klassas som en neurodegenerativ sjukdom och karaktäriseras av proteininlagringar samt av hjärnatrofi. Ungefär 150 000 personer i Sverige lever idag med demenssjukdomar, varav 90 000 lider av AD och varje år insjuknar ytterligare 20 000 i demens. Vitamin B12 och folat anses utgöra en viktig del med avseende på hjärnans kognitiva funktioner. Låga nivåer av vitamin B12 och/eller folatbrist medför en höjning av Homocystein (Hcy) i blodet. Syfte: Syftet med examensarbetet var att undersöka det eventuella sambandet mellan nivåerna av vitamin B12, folat respektive Hcy och risken för att drabbas av Alzheimers sjukdom. Utifrån syftet ställdes 2 frågeställningar upp. Frågeställning 1: Finns det en risk att utveckla AD vid förändrade nivåer av folat, vitamin B12 och Hcy. Frågeställning 2: Finns det ett samband mellan förändrade nivåer av folat, vitamin B12 och Hcy vid diagnosticerad AD. Metod: Detta arbete är en litteraturstudie baserat på 7 vetenskapliga artiklar. Resultat: Samtliga fem studier utifrån frågeställning 2 visade att AD-patienter hade höga nivåer av Hcy än kontrollpatienterna. Två av dessa studier visade även att AD-patienterna hade lägre nivåer av både vitamin B12 och folat än kontrollindividerna. Två ytterligare studier av de fem samtliga visade också lägre nivåer av folat än kontrollgruppen.  Totalt 4 av 5 studier visade lägre nivåer av folat. Utifrån frågeställning 1 visade studie 1 att det var enbart de låga nivåerna av folat från baslinjen som förespråkade till insjuknande i AD. Studie 2 indikerade att individer med låga nivåer av vitamin B12 och folat har 2 gånger högre risk för att insjukna i AD. Slutsats: Det är fortfarande oklart idag huruvida nivåerna av vitamin B12, folat och Hcy påverkar riskerna för att utveckla AD. Studierna visar att det finns ett samband mellan markörerna kopplat till AD. Det krävs mer forskning för att fastställa det eventuella sambandet mellan vitamin B12, folat och Hcy. Fler patienter måste undersökas och flera studier bör utföras för att kunna fastställa associationerna av dessa ämnen med AD. Studierna visar att det finns ett samband mellan markörerna kopplat till AD. Fler studier som tar hänsyn till inklusionskriterierna med avseende på nutritionsstatus bör göras.  Detta eftersom lågt BMI (Body Mass Index) kan vara av betydelse för uppkomsten samt riskerna för att insjukna i AD. / Background: Alzheimer's disease (AD) is the most common form of dementia in Sweden. Alzheimer's disease is classified as a neurodegenerative disease and is characterized by protein deposits in certain parts of the brain accompanied with brain atrophy. 150 000 people in Sweden today suffer from dementia, of whom 90 000 suffer from AD and every year another 20 000 dementia cases reside. The highest risk factor of developing AD is old age. After the age of 65, the risk is considerably higher for developing AD. Vitamin B12 and folate is considered to be an important part with respect to the brain's cognitive functions. Folate acts as a donor of the methyl groups in a reaction catalysed by methionine synthase, which produce methyl cobalamin which needs to be metabolised to methionine from Homocystein (Hcy). Low levels of vitamin B12 and/or folate deficiency leads to an increase of Hcy in the blood. Objective: The aim of this study was to investigate the possible link between low levels of vitamin B12, folate and Hcy and the risk of developing Alzheimer's disease. Two question based on the objective of the study were set. Question 1: Is there any risk of developing AD with altered levels of folate, vitamin B12 and Hcy? Question 2: Is there a relationship between altered levels of folate, vitamin B12 and Hcy in diagnosed AD? Methods: This work is a literature study based on 7 scientific articles. Results: All five studies from question 2 showed that AD patients had high levels of Hcy compared to control patients. Two of these studies also revealed that AD patients had lower levels of both vitamin B12 and folate than control individuals. Furthermore 2 out of the 5 studies also displayed lower levels of folate compared to the control group, resulting in a total of 4 out of 5 studies showing lower levels of folate. Based on question 1, study 1 presented that only low levels of folate at baseline correlated with developing AD. Study 2 indicated that individuals with low levels of vitamin B12 and folate had twice times higher risk of developing AD. Conclusion: It is still unclear whether the levels of vitamin B12, folate and Hcy affect AD. The studies investigated show that there is a correlation between the investigated markers linked to AD. However, more research is needed to be able to determine the possible link between vitamin B12, folate and Hcy. More patients must be investigated and several studies should be performed to determine the associations of these subjects with AD.  More studies that take in consideration of nutritional status must be carried out, due to the fact that low BMI (Body Mass Index) may be of importance for the risk of developing AD.

I denna undersökning utforskar vi hur demens kan illustreras på ett mer fullständigt vis inom film i jämförelse med det nuvarande medielandskapet. Det visuella berättandet har stort inflytande på hur vi lär oss ny information och vårt ändamål är på ett realistiskt sätt visualisera hur en demensdrabbad person ser och upplever sin omgivning och på det viset uppmana filmskapare till att vara mer medvetna med sitt filmskapande. Gestaltningen som gjorts i samband med vår undersökning är en svart-vit stopmotion animerad kortfilm. / In this study we explore how dementia can be illustrated within film, in a more complete way in comparison to the current media landscape. Visual storytelling has a big influence on how we perceive and understand new information and it is our goal to encourage filmmakers to be more attentive with how their films can inform people. The resulting illustration created in conjunction with the study is a black and white stop motion animated short film.