Alzheimers sjukdom är en form av demenssjukdom och innebär en onormal nedbrytning av hjärnvävnad och nervceller. Detta visar sig genom nedsatt minnesfunktion och andra kognitiva försämringar. Den sjuke är i stort behov av total omsorg vilket innebär att anhöriga ofta får ta ett stort ansvar i den gemensamma vardagen. I och med att vården förläggs mer och mer i hemmet så ökar risken för att en stor belastning läggs på de anhöriga. Vårt syfte är att beskriva hur personer som lever med och vårdar en Alzheimer sjuk anhörig upplever sin situation. För att göra detta valdes en kvalitativ analysmetod (narrativ analys) och biografier som analysmaterial. I resultatet framkom att anhöriga genomgår olika stadier i sina upplevelser, dessa sorterades in i 3 olika teman: Livet förändras, Sorgens skepnader samt Försoning med dåtid, nutid och framtid. I det initiala skedet förändras livet på många sätt och ofta förnekas symtom på sjukdomen. Med tiden genomgår de anhöriga olika faser av sorg som för de flesta sedan utmynnar i försoning med hur livet har blivit. För sjuksköterskans del är det viktigt att kunna se och bekräfta anhöriga. Dels för att de ska komma till någon slags ro i sin situation och dels för att bättre kunna hantera sina upplevelser och känslor. Sjuksköterskan har även en viktig funktion och kan fungera som en bro mellan hemmet och vården och stötta anhöriga att kunna ta steget att ta hjälp från utomstående. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Bakgrund: Det finns olika typer av demenssjukdomar och Alzheimers sjukdom (AD) är den vanligaste formen i Sverige. AD karakteriseras av att nervceller i hjärnan dör som leder till försämring av minne och kognitiva förmågor. Det är ungefär 100 000 personer i Sverige som lever med AD och det är vanligast hos äldre över 65 år. Eftersom genomsnittsåldern hos människor ökar i hela världen ökar även antalet människor som får sjukdomen. I nuläget finns det ingen behandling som botar AD utan endast läkemedel som dämpar symptomen. I ungefär två decennium har forskare studerat AD och utvecklat aktiv och passiv vaccinering med varierande resultat. Tanken är att passiv vaccinering ska minska Amyloid-beta (Aβ) plack som anses vara av stor betydelse för sjukdomsförloppet och stoppa fortsättningen av förloppet och förbättra de kognitiva förmågorna. Syfte: Syftet med detta examensarbete var att redogöra för rådande utvecklingsläge vid framtagandet av antikroppsbaserad terapi vid AD. Utifrån syftet ställdes tre frågeställningar upp. Frågeställning 1: Hur fungerar passiv vaccinering vid AD? Frågeställning 2: Hur tidigt behöver en behandling med passiv vaccinering sättas in vid AD och är det några personer som speciellt ska få behandling? Frågeställning 3: Vilken potential har passiv vaccinering vid AD och kommer behandlingen att bota AD? Metod: Detta examensarbete är en litteraturstudie baserad på 6 vetenskapliga artiklar. Resultat: Samtliga musstudier visade uppfylla sina syften. Alla tre antikropparna visade en effektiv penetration till hjärnan och effektiv reduktion av Aβ plack nivån. För Fas 1-studierna erhölls antikropparna vara säkra och väl tolererade hos människor upp till specifika doser. Antikropparnas förmåga att förbättra de kognitiva förmågorna hos människorna studerades via Mini-Mental State Examination (MMSE) där alla tre studierna presenterade ett MMSE värde före start av behandling men ingen Fas 1-studie presenterade MMSE värdet efter behandling, vilket betyder att antikropparnas förmåga att förbättra kognitiva förmågor inte har presenterats i dessa studier. Slutsats: Alla tre antikroppar studeras just nu i Fas 3-studier och förväntas att avslutas 2022- 2023. Det är fortfarande oklart om passiv vaccinering kommer att fungera för att bota AD. Studierna visar en reduktion av Aβ plack, dock är det viktigt att poängtera att studiegrupperna är små och studierna är sponsrade av läkemedelsföretagen. Läkemedelskandidaterna kan förhoppningsvis tillsammans med stamcellsterapi och anti-ag

<p>Sammanfattning Syftet med studien var att beskriva anhörigas upplevelser av att leva tillsammans med eller i närheten av en person som har drabbats av Alzheimers sjukdom. Studien utgick från ett socialt, fysiskt och psykiskt perspektiv. Studien byggde på 18 vetenskapliga artiklar som kvalitet granskades med hjälp av en granskningsmall. Artiklar söktes genom databaserna Academic Search Elite, Cinahl och Vård I Norden Online. Urvalskriterierna var att artiklarna svarade på studiens syfte, var skrivna på svenska eller engelska och publicerade mellan åren 2000 till 2008. Resultatet visade att anhöriga ställs inför en dramatisk förändring som är krävande, utmanande och de anhöriga upplevde oro, sorg, stress och skuld. Det sociala nätverket minskade och det leder oftast till ensamhet och isolering. Resultatet visade också att anhöriga är i behov av stöd från släkt och vänner samt från hälso- och sjukvården. Sammanfattningsvis upplevde majoriteten av anhöriga en ökad belastning av att vara anhörig till en person med Alzheimers sjukdom.</p><p>Nyckelord: Alzheimers sjukdom, familj, anhöriga, upplevelser.</p> / <p>Abstract The aim of the study was to describe relative’s experiences of living with or near a person that has Alzheimer’s disease. The study builds on social, physical and psychic perspectives. The studies were based on 18 scientific articles that were quality checked with the aid of a review model. Articles were applied for through the databases Academic Search Elite, Cinahl and Vård I Norden Online. The selection criteria’s were that the articles replied on the study's aim, were written on Swedish or English and published between the years 2000 to 2008. The result showed that relatives were set to a dramatic change that were requiring, challenging and the relatives experienced dread, sorrow, stress and debt. The social network decreased and the result was often decreased loneliness and isolation. The result also showed that the relatives were in need of aid from family and friends, and from the healthcare. To summary the majority experienced that the burden increased of being relatives to a person with Alzheimer’s disease.</p><p>Keywords: Alzheimer’s disease, family, relatives, experience.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Åldrandet kan innebära ökade svårigheter att klara det dagliga livet. Kroppen genomgår fysiska förändringar som kan orsaka ökade funktionshinder, bland annat i kommunikationssituationer. Med stigande ålder följer en naturlig degeneration av hörselsystemet och presbyacusis (åldershörselnedsättning) drabbar många äldre. Demens tillhör inte det naturliga åldrandet, men risken att drabbas av Alzheimers sjukdom (den vanligaste demensformen), ökar med stigande ålder. Den kognitiva förmågan påverkas exempelvis genom minnesstörningar och tal- och språksvårigheter, vilket innebär att den drabbade får kommunikationssvårigheter. Syftet med vår uppsats var att undersöka om forskningen funnit samband mellan Alzheimers sjukdom och hörselnedsättning, samt om hörselrehabilitering har någon betydelse för den äldre som drabbas av hörselnedsättning och Alzheimers sjukdom. Denna undersökning genomfördes som en litteraturstudie för att ta reda på kunskapsläget. Resultatet uppvisade ett visst biologiskt samband mellan Alzheimers sjukdom och hörselnedsättning i det centrala hörselsystemet, men ej i det perifera hörselsystemet. Alzheimerdrabbade patienter med hörselnedsättning blev hjälpta av hörapparatanpassning, vilket upplevdes av både patient och dess omgivning. Denna litteraturstudie uppmuntrar till vidare forskning kring hörselrehabiliteringens betydelse för personer med Alzheimers sjukdom och med hörselnedsättning samt kring samband mellan dessa två diagnoser, då forskning kring dessa frågeställningar var mycket begränsad.</p>

<p>Cirka 100 000 personer i Sverige har sjukdomen Alzheimer. Gun, Salvo och Kerstin är några av dem. Bengt Winblad och Miia Kivipelto forskar om den.</p><p>Möt personerna som har en sak gemensamt: Alzheimers sjukdom.</p>

<p> </p><p>Bakgrund: I Sverige finns det cirka 160 000 personer som är drabbade av någon form av demenssjukdom och av dessa lider ca 60 % av Alzheimers sjukdom. Cirka en halv miljon svenskar beräknas vara anhöriga till någon som drabbats av Alzheimers sjukdom. Alzheimers kallas ibland för de anhörigas sjukdom, eftersom livssituationen förändras både för den drabbade och för de anhöriga. Syfte: Att beskriva anhörigas upplevelser av att vårda personer med Alzheimers sjukdom. Metod: Studien utfördes som en allmän litteraturstudie. Resultat: I resultatet framkom att de anhöriga upplevde många känslor under sjukdomsförloppet, som till exempel oro inför framtiden och en stor sorg över sjukdomsbeskedet. Många unga anhörigas situationer upplevdes som särskilt svåra då de fortfarande var beroende av sina föräldrar. Slutsats: Som sjuksköterska är det av stor vikt att se till både den sjukes och de anhörigas situation för att i god tid kunna ge familjen det stöd och den information som de kan behöva för att orka fortsätta leva som en familj tills sjukdomens slutstadie.</p><p> </p> / <p>Background: In Sweden there are about 160 000 people who are suffering from some form of dementia and of those suffering around 60% of them has Alzheimer's disease. Approximately half a million Swedes are expected to be relatives of someone affected by Alzheimer's disease. Alzheimer's is sometimes called the relatives' disease, because it is a life-changing situation both for the victim and the family. Purpose: To describe relatives' experiences of caring for people with Alzheimer's disease. Method: The study was carried out as a general literature study. Results: The results showed that many emotions were felt by the relatives during the course of the disease, such as concern for the future and a great sadness at the diagnosis. Many young families’ situations perceived as especially difficult when they were still in need of their parents. Conclusion: As a nurse it is vital to see both the patients and the relatives’ situation in good time to give the family the support and information they might need to be able to continue to live as a family until the terminal stage.</p>

Alzheimers sjukdom påverkar både patienten och den som vårdar honom eller henne. En anhörig vårdar ofta patienten och det har visat sig att de är utsatta för olika svårigheter.  Syftet med denna studie var att beskriva anhörigas upplevelser av att vårda en familjemed­lem med Alzheimers sjukdom. Metoden som användes för att besvara syftet var att göra en litteraturstudie enligt Polit och Becks (2004) beskrivning av genomförandet av en litteratur­studie. Dataanalysen skedde med kvalitativ ansats genom att artiklarna lästes igenom nog­grant och gemensamheter och mönster bland anhörigvårdares upplevelser söktes. Studiens resultat baserades på åtta veten­skapliga artiklar från vilka fem teman framkom. Resultatet visade att många anhörigvår­dare upplevde en förlust av relationer. De saknade relationen både med patienten och med vänner. De tyckte även att det var viktigt att ha fritid och tid för sig själva, vilket ofta var svårt att åstadkomma. Viljan till att söka ny kunskap blev stor när de tog på sig rollen som anhörigvårdare, och många upplevde olika lidanden och besvär såsom skuld och de­pression. Upplevelserna i resultatet åskådliggjorde att en stor del av de anhöriga inte kände välbefinnande. Detta resultat pekar på vikten av att sjuksköterskor är medvetna om de upplevelser och känslor anhörigvårdare har. / Alzheimer’s disease afflicts both the patient and the person caring for him or her. A relative often provides care for the patient and it appears as though they are exposed to different adversities. The aim of this study was to describe the experiences of relatives which care for a family member suffering from Alzheimer’s disease. The method used to answer the aim was to do a literature review by using Polit and Becks (2004) description of how to make a literature review. The data analysis was made with a qualitative approach by reading the articles accurately and patterns among the experiences family caregivers have been sought. The results of the study are based on eight scientific articles. Five themes emerged from these articles. The results show that many family caregivers experienced a loss of relationships. They missed the relationship with the patient as well as the relationship with friends. They also thought that it was important to have leisure, which often is hard to accomplish. The desire to seek for new knowledge became large when they became family caregivers, and many of them experienced different sufferings and troubles such as guilt and depression. The results show that many of the relatives did not experience well-being. On account of this it is important that nurses know about the experiences and feelings family caregivers have.

Sammanfattning Syftet med studien var att beskriva anhörigas upplevelser av att leva tillsammans med eller i närheten av en person som har drabbats av Alzheimers sjukdom. Studien utgick från ett socialt, fysiskt och psykiskt perspektiv. Studien byggde på 18 vetenskapliga artiklar som kvalitet granskades med hjälp av en granskningsmall. Artiklar söktes genom databaserna Academic Search Elite, Cinahl och Vård I Norden Online. Urvalskriterierna var att artiklarna svarade på studiens syfte, var skrivna på svenska eller engelska och publicerade mellan åren 2000 till 2008. Resultatet visade att anhöriga ställs inför en dramatisk förändring som är krävande, utmanande och de anhöriga upplevde oro, sorg, stress och skuld. Det sociala nätverket minskade och det leder oftast till ensamhet och isolering. Resultatet visade också att anhöriga är i behov av stöd från släkt och vänner samt från hälso- och sjukvården. Sammanfattningsvis upplevde majoriteten av anhöriga en ökad belastning av att vara anhörig till en person med Alzheimers sjukdom. Nyckelord: Alzheimers sjukdom, familj, anhöriga, upplevelser. / Abstract The aim of the study was to describe relative’s experiences of living with or near a person that has Alzheimer’s disease. The study builds on social, physical and psychic perspectives. The studies were based on 18 scientific articles that were quality checked with the aid of a review model. Articles were applied for through the databases Academic Search Elite, Cinahl and Vård I Norden Online. The selection criteria’s were that the articles replied on the study's aim, were written on Swedish or English and published between the years 2000 to 2008. The result showed that relatives were set to a dramatic change that were requiring, challenging and the relatives experienced dread, sorrow, stress and debt. The social network decreased and the result was often decreased loneliness and isolation. The result also showed that the relatives were in need of aid from family and friends, and from the healthcare. To summary the majority experienced that the burden increased of being relatives to a person with Alzheimer’s disease. Keywords: Alzheimer’s disease, family, relatives, experience.

Sammanfattning Åldrandet kan innebära ökade svårigheter att klara det dagliga livet. Kroppen genomgår fysiska förändringar som kan orsaka ökade funktionshinder, bland annat i kommunikationssituationer. Med stigande ålder följer en naturlig degeneration av hörselsystemet och presbyacusis (åldershörselnedsättning) drabbar många äldre. Demens tillhör inte det naturliga åldrandet, men risken att drabbas av Alzheimers sjukdom (den vanligaste demensformen), ökar med stigande ålder. Den kognitiva förmågan påverkas exempelvis genom minnesstörningar och tal- och språksvårigheter, vilket innebär att den drabbade får kommunikationssvårigheter. Syftet med vår uppsats var att undersöka om forskningen funnit samband mellan Alzheimers sjukdom och hörselnedsättning, samt om hörselrehabilitering har någon betydelse för den äldre som drabbas av hörselnedsättning och Alzheimers sjukdom. Denna undersökning genomfördes som en litteraturstudie för att ta reda på kunskapsläget. Resultatet uppvisade ett visst biologiskt samband mellan Alzheimers sjukdom och hörselnedsättning i det centrala hörselsystemet, men ej i det perifera hörselsystemet. Alzheimerdrabbade patienter med hörselnedsättning blev hjälpta av hörapparatanpassning, vilket upplevdes av både patient och dess omgivning. Denna litteraturstudie uppmuntrar till vidare forskning kring hörselrehabiliteringens betydelse för personer med Alzheimers sjukdom och med hörselnedsättning samt kring samband mellan dessa två diagnoser, då forskning kring dessa frågeställningar var mycket begränsad.

Att vara anhörigvårdare till en person med Alzheimers sjukdom innebär förändringar inom familjen som kan vara svåra att hantera. Sjuksköterskan kan hjälpa anhörigvårdaren att lättare hantera rollen som vårdare genom att ge adekvat information och stöd. Syftet var att undersöka behovet av stöd och information hos anhörigvårdare till personer med Alzheimers sjukdom. Metoden var en litteraturstudie där fyra kvalitativa samt tio kvantitativa artiklar sammanställdes till ett resultat. Resultatet visade på ett stort behov av information och stöd under hela sjukdomsprocessen. Det sociala nätverket och vårdpersonal utgjorde ett stort stöd för anhörigvårdarna. Stödgrupper och stödprogram visade sig vara uppskattade av anhörigvårdare då de tillgodosåg behovet av både stöd och information. Anhörigvårdare ville ha adekvat information i ett tidigt skede av sjukdomen och det fanns ett uttalat behov av individanpassad information. Sjuksköterskans uppgift är att uppmärksamma dessa behov och tillgodose dem, genom att hjälpa anhörigvårdare att etablera kontakt med andra i samma situation. Det bör ingå i utbildningen att uppmärksamma anhörigvårdare och deras behov för att få en ökad förståelse för deras situation. Fortsatt forskning är önskvärt för att lyfta fram anhörigvårdarnas behov. / To become a caregiver to a person with Alzheimer´s disease means a lot of changes in the family that can be hard to cope with. The nurse can give adequate information and support to help the caregiver handle the role as a career. The purpose of the study was to examine the needs of information and support to caregivers of persons with Alzheimer’s disease. The literature study was based on four qualitative and ten quantitative articles. These articles were processed and compiled to a result. The result showed a great need of information and support through the whole process of the disease. The social network and health professionals were a great support to the caregivers. Support groups and support interventions were valuable to the caregivers because their needs of support and information were satisfied. The caregivers wanted information about Alzheimer's disease in its early stages and that information should be tailored individually. A task that should be provided by the nurse is to identify the needs of the caregivers and help them establish a contact with other peers in satisfying these needs. The nurse education should include the caregivers’ needs and therefore allowing the nurse a better understanding of each caregiver given situation. Therefore, there is a need for further research in highlighting the needs of caregivers.