Spelling suggestions: "subject:"alzheimers sjukdom"" "subject:"alzheimer's sjukdom""
61 |
Sjuksköterskans upplevelse av att ge personcentrerad vård till personer med demenssjukdom : En litteraturstudie / Nurses’ experience of providing person-centred care to people with dementia – A literature reviewAhlenius, Victoria, Irarrazabal, Maria January 2016 (has links)
Background: Dementia impairs cognitive functions, such as memory and speech, changing a person’s life forever. Providing person-centred care to these persons intend to retain their identities, dignity and autonomy. Such care demands time, devotion and good knowledge of the caring nurse. Dementia is expected to increase in the future and therefore nurses will have to face new challenges. Aim: To describe nurses’ experience of providing person-centred care for people with dementia. Method: A literature review of 15 articles, published between 2009-2016, that have been read and analysed through content-analysis. Results: Nurses experience a positive change in their attitudes, when providing person-centred care to people with dementia, as they gained better understanding of their patients’ dignity and integrity. Education, training and support from management were seen as key factors for providing up-to-date care. Time was viewed as a hindrance for person-centred care, and often led to nurses prioritizing other routines. Two common outcomes of person-centred care were increased satisfaction as well as emotional burnout. Conclusion: Since dementia is increasing and nurses find person-centred care time-consuming, there is a risk of such care becoming poor. To prevent this nurses need good leadership and education. / Bakgrund: Demenssjukdomar försämrar den kognitiva funktionen, så som minne och tal, vilket förändrar en persons liv för alltid. Att ge personcentrerad vård till dessa personer ämnar behålla deras identitet, värdighet och autonomi. En sådan typ av vård kräver tid, hängivenhet och god kunskap av den behandlande sjuksköterskan. I framtiden förväntas alltfler att insjukna i demenssjukdom och sjuksköterskan kommer därför att behöva möta nya utmaningar. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att ge personcentrerad vård till personer med demenssjukdom. Metod: En litteraturstudie där 15 artiklar, publicerade mellan 2009-2016, har blivit lästa och analyserade genom innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskor upplevde en positiv förändring i sin inställning när de gav personcentrerad vård till personer med demenssjukdom. Framförallt då de fick ökad förståelse för deras patienters värdighet och integritet. Utbildning, övning och stöd från ledningen sågs som nyckelfaktorer för att kunna ge aktuell vård. Tiden sågs som ett hinder för personcentrerad vård och ledde ofta till att sjuksköterskorna prioriterade andra rutiner. Två vanliga följder av vårdandet rapporterades vara såväl ökad tillfredsställelse som emotionell utmattning. Konklusion: Eftersom demenssjukdomar ökar och sjuksköterskor finner personcentrerad vård som tidskrävande, finns det en risk att sådan vård fallerar. För att förhindra detta behöver sjuksköterskor gott ledarskap och utbildning.
|
62 |
Effekter av icke-farmakologiska metoder vid beteendemässiga och psykiska symtom hos personer som lever med Alzheimers sjukdom : En litteraturöversikt / : Effects of non-pharmacological interventions for people affected by Alzheimer`s disease with BPSDTasci,, Gulseren, Schönning, Tetyana January 2016 (has links)
Bakgrund: Alzheimers sjukdom (AD) är den vanligaste formen av demenssjukdomar och antalet människor som insjuknar i AD förväntas öka kraftigt med tiden. Dessutom kännetecknas personer med AD ofta av beteendemässiga och psykiska symtom (BPSD) som kan innefatta agitation, depression, vanföreställningar, oro, ångest, hallucinationer, sömnrubbningar, rastlöshet och apati. Dessa symtom kan orsaka lidande hos patienten och är svåra att hantera för både vårdgivaren och anhöriga, samt försvårar omvårdnadsarbetet. Syftet var att beskriva icke-farmakologiska metoder och effekter av dessa metoder vid omvårdnad av personer med Alzheimers sjukdom som har beteendemässiga och psykiska symtom. Metod: En litteraturöversikt bestående av 16 utvalda kvantitativa forskningsartiklar har genomförts. Artiklarna publicerades mellan år 2006-2016. Resultat. De studerade icke-farmakologiska metoderna var musikterapi, vissa typer av massage, reminiscence-terapi, vårdhundterapi och ljusterapi. Resultaten visade att icke-farmakologiska metoder kan ha en varierande effekt på BPSD. Litteraturöversikten visade att musikintervention var mest effektiv för att minska agitationsbeteende. Individualiserad musik i samband med speciella minnen minskade stress, fobier hos personer med svår demens. Intervention av handmassage, aromaterapi, taktil massage och terapeutisk beröring minskade aggression och agitationsbeteende. Vissa studier visade dock att fotmassageintervention och vårdhundterapi kunde öka verbal aggressivitet hos personer med demens, medan en annan studie visade att djurassisterade aktiviteter kunde minska nedstämdhet medan glädje och generell uppmärksamhet ökade. Effekten av ljusbehandling var förbättrad sömn, minskad depression, agitation och ätstörningar. Slutsats. Icke-farmakologiska metoder kan minska beteendemässiga och psykiska symtom hos personer med Alzheimers sjukdom, dock med varierande effekt. De varierande resultaten kan tolkas som att icke-farmakologiska metoder bör individanpassas och att det behövs vidare forskning inom området. / Background: Alzheimer's disease (AD) is the most common of dementia and the number of people diagnosed with AD is expected to rise significantly over time. In addition, people diagnosed with AD often exhibit the Behavioural and Psychological Symptoms of Dementia (BPSD), which include agitation, depression, delusions, agitation, anxiety, hallucinations, sleep disturbances, anxiety and apathy. These symptoms can cause suffer to the patient and is difficult to manage for both the caregiver and family members, as well as hampers nursing. Aim: the aim was to describe non-pharmacological methods and effects of these methods when caring for people with Alzheimer's disease who have behavioural and psychological symptoms. Method: a literature review consisting of 16 selected quantitative research articles has been performed. The selected articles ware published between years 2006- 2016. Results: The studied non-pharmacological methods were: music therapy, certain types of massage, reminiscence therapy, dog therapy and light therapy. The results showed that non-pharmacological methods can have a varying effect on BPSD. The literature review showed that music intervention was most effective in reducing agitated behaviour. Individualized music in conjunction with special memories reduced stress, phobias for persons with severe dementia. The hand massage, aroma therapy, tactile massage and therapeutic touch decreased aggression and agitated behaviour. Some studies showed that foot massage intervention and dog therapy could increase the verbal aggression for people with dementia, while another study showed that animal-assisted activities could reduce depression and increase joy and general attention. The effect of light therapy was an improved sleep, decreased depression, agitation, and eating disorders. Conclusions: non-pharmacological nursing interventions can reduce behavioural and psychological symptoms for people with Alzheimer's disease, however, with varying effect. The varying results can be interpreted as following: nonpharmacological nursing interventions should be adapted in each individual case and that there is a need for further research in this area.
|
63 |
Alzheimers sjukdom : Att vara anhörig / Alzheimer`s disease : To be a relativeCarlstrand, Johanna, Thorén, Annika January 2017 (has links)
Alzheimers sjukdom ökar stadigt och beräknas ha stigit till det dubbla år 2050. När en närstående drabbas utav Alzheimers sjukdom förändras även livet för den anhörige. Som sjuksköterska är det av stor vikt att ha kännedom om det för att på bästa sätt ge den anhörige den information och det stöd som behövs. Att involvera den anhörige i den sjukes vård är av stor vikt för att få en så optimal vård som möjligt. Syftet var att belysa anhörigas upplevesle av att leva med en person med Alzheimers sjukdom. Studien genomfördes som en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar kvalitetsgranskades, analyserades och kodades. Kodningen resulterade i sex olika kategorier. Resultatet visar på att den anhöriges liv vänds upp och ner när en närstående drabbas utav Alzheimers sjukdom. Behovet av information gällande Alzheimers sjukdom och stöd i form av olika vårdinsatser under hela sjukdomsprocessen är stort. Sjuksköterskan efterlyser fler verktyg och mer kunskap om Alzheimers sjukdom för att kunna ge en optimal vård. Det här styrktes av att de anhöriga kände sig dåligt förberedda på att ge vård på grund av kunskapsbristen. / Alzheimer´s disease is growing steadily and is expected to have risen to the double by 2050. When a loved one is affected by Alzheimer´s disease it also changes the lives of the relative. As a nurse, it is very important to be aware of this to be able to give the relative information and the necessary support in the best way. Involving the relative in the care of the loved one´s health is very important to get as optimal care possible. The aim was to highlight the relative`s experience of living with a person with Alzheimers´s disease. The study was conducted as a literature review of ten scientific articles, the articles were reviewed, analyzed and coded. The coding resulted i six different categories. The results show that the relative´s life is turned up side down when a loved one is suffering from Alzheimer´s disease. The need of information about Alzheimer´s diease and support of various health care initiatives throughout the disease process is big. The nurse calls for more tools and more knowledge about Alzheimer´s disease in order to provide optimal care. This was strengthened when the relatives felt ill-prepared to provide care because the lack of knowledge.
|
64 |
Upplevelsen av att vara anhörigvårdare till personer med Alzheimers sjukdom. : en litteraturstudiePalm, Malin, Phandontree Klasson, Sabina January 2017 (has links)
Bakgrund: Vid Alzheimers sjukdom försämras de kognitiva funktionerna vilket innebär svåra psykiska och sociala funktionsnedsättningar. Det finns inget botemedel för Alzheimers sjukdom och dess sjukdomsförlopp är långdraget med upp till 10–15 år och leder sedermera att personen avlider. I tidiga skeden av Alzheimers sjukdom riskerar anhöriga förbinda sig med orimliga åtaganden utan tanke på sjukdomens progression och det ökande vårdbehovet. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av att vara anhörigvårdare till personer med Alzheimers sjukdom samt granska datainsamlingsmetoden i de valda artiklarna. Metod: Föreliggande studie var en beskrivande litteraturstudie med deskriptiv design som baserades på 12 artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Materialet inhämtades genom sökningar i databasen PubMed. Huvudresultat: Resultatet visar att anhörigvårdare till personer med Alzheimers sjukdom upplever känslor av oro, stress, ångest, skam och skuldkänslor vid vårdandet av sin anhörige. Dessa känslor upplevs som värre i relation med att sjukdomen progredierar och det ökade omvårdnadsbehovet leder till att anhörigvårdare känner rädsla över att bli utbrända och ett förlorat hopp om framtiden. Motsatsen till detta är anhörigvårdare med ett förhållningssätt att varje dag var unik och därför accepterande sin nya roll i livet. Detta gav anhörigvårdare högre livskvalitet och upplevde därmed mindre nivåer av ångest i vardagen som resulterade i hopp om framtiden. Slutsats: Hur anhörigvårdaren upplever situationer som negativ eller positiv präglas av hur de hanterar och förhåller sig till situationer. Strategierna som används ger antingen ökad eller minskad stress och korrelerar med risken för att bli utbränd. / Background: Alzheimer's disease is impaired cognitive functions, which means severe mental and social disabilities. There is no cure for Alzheimer's disease and its course is up to 10-15 years and subsequently leads to the person dies. In the early stages of Alzheimer's disease relatives commit themselves with excessive commitments with no thoughts given to the disease's progression and the increasing need for care. Within the health care the health professionals sees the problems associated with being a family caregiver and the risk of them becoming burned out. Aim: The aim of this study was to describe the experience of being a family caregiver to people with Alzheimer’s disease and examine the data collection method in the selected articles. Method: The present study was a literature study with a descriptive design based on 12 scientific articles with both qualitative and quantitative approach. The material was gathered through searches in the database PubMed. Main results: The result shows that the family caregivers of people with Alzheimer's disease experience feelings of anxiety, stress, shame and guilt when caring for their loved one. These feelings are experienced as worse in relation with the disease progresses and the increased need for nursing leads to that the family caregivers feel fear of becoming burned out and feel lost hope for the future. The opposite of this is family caregivers with an attitude that every day was unique and therefore accepting their new role in life. This gave the family caregivers a higher quality of life and thus less experienced levels of anxiety in everyday life that resulted in feeling hope for the future. Conclusion: The experience of the family caregivers could either be positive or negative in managing of a person with Alzheiemer’s disease. The way of managing characterized how the family caregiver relates to situations. The managing of the strategys either reduce or induce levels of stress and correlates with the risk of being bournt-out.
|
65 |
Hur effektiv och säker är behandling med monoklonala antikroppar vid Alzheimers sjukdom?Skoglund, Jasmine January 2019 (has links)
Alzheimers sjukdom, AD, är en progressiv neurodegenerativ sjukdom som orsakas av amyloida-beta plack (Ab) och nervtrådsnystan bestående av proteinet tau. Karakteristiskt för AD är förlusten av kolinerga nervceller i hippocampus och frontala cortex, som orsakar en försämring av korttidsminne och nedsatt kognitiv förmåga. Konventionella behandlingar med acetylkolinesterashämmare och NMDA-receptorantagonister har inte visat tillräcklig kognitiv effekt och behovet av behandling är stort. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka kognitiv effekt och säkerhet av behandling med monoklonala antikroppar vid Alzheimers sjukdom. Antikropparna som studerades var bapineuzumab, solanezumab, gantenerumab, crenezumab och ponezumab, riktade mot epitoper på Ab, och BAN2401, riktad mot protofibriller. Samtliga antikroppar var av typen humaniserad eller human tillhörande G-klassen och undersöktes i fas II-III, randomiserade, dubbelblinda och placebokontrollerade studier på patienter med mild till måttlig AD. Undantaget är gantenerumab som studerades på patienter med prodromal AD. Studier av antikropparna i transgena möss har visat förändring av Ab och en viss effekt på minne, därav togs studierna vidare. Primära utfallsvariabler var Alzheimer’s Disease Assessment Scale- Cognitive Subscale (ADAS-Cog), Disability Assessment For Dementia (DAD), The Clinical Dementia Rating – Sum of Boxes (CDR-SB) och Mini Mental State Examination (MMSE). Resultat för bapineuzumab, gantenerumab, crenezumab och ponezumab visade ingen signifikant kognitiv effekt mellan studiestart och studieslut jämfört med placebo. För solanezumab observerades en statistiskt signifikant skillnad i ADAS-Cog (p = 0,04) och MMSE (p = 0,01) jämfört med placebo, dock var skillnaderna små. ADAS-Cog, -1,6 poäng med 95% konfidensintervall -3,1 till 0,1. MMSE, 0,8 poäng med 95 % konfidensintervall 0,2 till 1,4. För BAN2401 påvisades signifikant kognitiv effekt och den har tagits vidare för en fas III-studie. Samtliga antikroppar ansågs vara säkra för patienterna med avsikt på biverkningar, dock var risken för amyloid-related imaging abnormalities (ARIA) hög vid behandling med bapineuzumab och gantenerumab. Ett läkemedel mot denna förödande folkhälsosjukdom skulle innebära ett revolutionerande framsteg för människan, sjukvården och samhället. / Alzheimer’s disease, AD, is a progressive neurodegenerative disease caused by amyloid-beta plaques (Ab) and neurofibrillary tangles composed of tau. Characteristic of AD is a loss of cholinergic neurons located in hippocampus and frontal cortex, which results in impaired short-term-memory and cognitive function. The conventional therapies, acetyl-choline-esterase-inhibitors and NMDA-receptor-antagonists, have insufficient effects and the need for a new therapy is huge. The aim of this literature study was to examinee cognitive effect and safety of therapy with monoclonal antibodies against AD. The analysed antibodies were bapineuzumab, solanezumab, gantenerumab, crenezumab and ponezumab, which are directed against epitopes of Ab, and BAN2401, which is directed against protofibrils. All antibodies were humanized or human of G-class and were examined in phase II – III, randomized, double-blind and placebo-controlled studies in patients with mild to moderate AD. The exception is gantenerumab which was studied in patients with prodromal AD. Previous studies of the antibodies in transgenic mice have shown a change in Ab and some effect on memory, hence the studies were taken to humans. Primary endpoints were Alzheimer’s Disease Assessment Scale- Cognitive Subscale (ADAS-Cog), Disability Assessment For Dementia (DAD), The Clinical Dementia Rating – Sum of Boxes (CDR-SB) and Mini Mental State Examination (MMSE). Results for bapineuzumab, gantenerumab, crenezumab and ponezumab showed no significant cognitive effect between the start and the end of the studies, compared to placebo. There was a statistically significant difference in ADAS-Cog (p = 0,04) and MMSE (p = 0,01) between solanezumab and placebo, though the differences were small. ADAS-Cog, -1,6 points, with 95% confidence interval of -3,1 to 0,1. MMSE, 0,8 points, with 95% confidence interval of 0,2 to 1,4. BAN2401, with protofibrils as drug target, was the only antibody in which a significant cognitive effect was demonstrated. The study has been taken further to phase III. All antibodies were considered safe for patients with the intentions of adverse effects. However, the risk for amyloid-related imaging abnormalities (ARIA) was high in treatment with bapineuzumab and gantenerumab. A drug against this devastating public health disease would mean a revolutionary advance for humans, health care and the society.
|
66 |
Sjuksköterskors kunskaper om demenssjukdom och arbetssätt i att lindra beteendemässiga och psykiska symtom vid demens : En kvantitativt undersökande studie bland sjuksköterskor som arbetar vid postoperativa vårdavdelningar i Sverige / Nurses’ knowledge of dementia, and work methods in alleviating behavioral and psychological symptoms in dementia – A quantitative investigative study among nurses’ working in postoperative care wards in SwedenKarlsson, Patrik January 2019 (has links)
Bakgrund Personer med demenssjukdom har stor risk att utveckla beteendemässiga och psykiska symtom efter kirurgi vilket ställer höga krav på omvårdnadsarbetet i det postoperativa förloppet. Aktuell forskning som undersöker sjuksköterskor som har hand om denna patientgrupp i det postoperativa förloppet är begränsad och med anledning med detta ansågs det värdefullt att genomföra en studie som undersöker detta fenomen närmare. Syfte Studien syftade till att undersöka sjuksköterskors kunskaper om demenssjukdom samt beskriva sjuksköterskors arbetssätt i att lindra beteendemässiga och psykiska symtom hos personer med demenssjukdom som genomgått kirurgi. Metod Detta var en deskriptiv tvärsnittsstudie vilken använde sig av en onlinebaserad enkätundersökning som datainsamlingsmetod. Instrumentet Basic Knowledge of Alzheimer’s Disease (BKAD) användes för att testa kunskaper om den vanligaste typen av demenssjukdom. Kunskapen om beteendemässiga och psykiska symtom vid demens och metoder som sjuksköterskor använder sig av för att lindra dessa undersöktes genom utformade frågeställningar. Data inhämtades från januari till april månad år 2019 och totalt deltog 50 sjuksköterskor. Resultat Kunskapen om Alzheimers sjukdom var bristande och likaså även kunskapen om hur man behandlar beteendemässiga och psykiska symtom vid demens. Sjuksköterskors möten med denna patientgrupp rankades överlag som svåra och det visade sig att sjuksköterskor hade haft flertalet sådana möten i den postoperativa vårdverksamheten. Vidare rapporterades det att sjuksköterskors utbildning i demensvård från den grundläggande sjuksköterskeutbildningen var minimal och att utbildning i demensvård borde höjas i den grundläggande sjuksköterskeutbildningen. Slutsats och kliniska implikationer Demensvård som läroämne bör få större omfattning i den grundläggande sjuksköterskeutbildningen. Utbildningsinsatser bör prioriteras för att höja sjuksköterskors kunskaper om vård för personer med demenssjukdom genom organisatoriskt och pedagogiskt stöd. Om kunskapen i demensvård höjs torde även omvårdnaden för personer med demenssjukdom bli bättre. / Background People with dementia have a great risk of developing behavioral and psychological symptoms after surgery. This puts challenges on the nurses’ care for these patients. Current research that investigate nurses’ who care for these individuals in the postoperative phase is limited. Therefore, it was considered being important to investigate this phenomenon further. Aim The study sought to investigate nurses’ knowledge of dementia, and their work methods in alleviating behavioral and psychological symptoms in dementia for people who had undergone surgery. Method The study was carried out as a descriptive, cross-sectional study using online surveys. The Basic Knowledge of Alzheimer’s Disease (BKAD) was used to test participants’ knowledge of Alzheimer’s disease. The knowledge of behavioral and psychological symptoms in dementia, and nurses’ working methods to alleviate these behaviors and symptoms was investigated by using developed questions. The study collected data from January to April, 2019 and a total of 50 nurses’ participated. Result There was a deficit in the knowledge of Alzheimer’s disease, and also in the knowledge of how to treat behavioral and psychological symptoms in dementia. Nurses’ reported an overall difficulty in treating a person suffering from behavioral and psychological symptoms, and nurses’ also reported having several encounters with a person with dementia in the surgical ward. Nurses’ stated that training in dementia care in the baccalaureate program was low, and for this reason nurses’ stated that they wished that dementia care would get more attention. Conclusion and clinical implication Dementia care in the baccalaureate program would benefit from getting more attention. Different interventions in education of dementia care by using organizational support ought to be implemented in this process. If the knowledge of dementia care is increased there is a chance that the care for these individuals would become better.
|
67 |
I nöd och lust: Anhörigas beskrivningar av sin livssituation när en familjemedlem drabbas av Alzheimers sjukdom - ur ett make/maka perspektiv : En litteraturstudie baserad på patografierBergsborn, Johanna, Elofsson, Linnea January 2019 (has links)
Sammanfattning Bakgrund: Alzheimers sjukdom är en sjukdom med långsamt förlopp. Den drabbades minne försämras gradvis och symtom så som aggressioner, tolkningssvårigheter, lokalsinne osv. försämras. Alzheimers sjukdom brukar i vardagligt tal kallas för ”de anhörigas sjukdom”. Anhöriga som tidigare haft en kärleksrelation med sin make/maka får nu anta rollen som vårdare och därmed ansvara för sin make/makas liv men också det praktiska runt omkring. Vården bär således även ansvaret att genomföra tre genomföra tre samtal med familjen, dels familjesamtal, samt att vården skall skicka ut ett avslutande brev, och det skall ske en uppföljning med familjen. Syfte: Anhörigas beskrivningar av sin livssituation när en familjemedlem drabbas av Alzheimers sjukdom – ur ett make/maka perspektiv Metod: En kvalitativ litteraturstudie som baserades på fyra patografier som framtagits via en sökning på Libris. Data har analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys utifrån Graneheim, Lindgren och Lundman (2017) och deras exempel på en analys. Resultat: I studien framkom fyra kategorier. Kategorin upplevda känslor orsakade av en förändrad relationhandlar om hur den friska partnern upplever hur relationen till make/maka förändras i form av att ha blivit en vårdare. I kategorin känslan av ökat ansvar hos den anhörigebeskrivs upplevelser av att ha fått olika typer av ansvar i deras nya livssituation. I kategorin sorgekänslor i vardagen hos den anhörigeframkommer det en enorm sorg som författarna bär på samt att de får en försämrad livskvalité. Den slutgiltiga kategorin heter skuldkänslor i beslutsfattande situationer i vardagen och handlar om skuld och dåligt samvete i olika situationer som uppstår under sjukdomsförloppet. Slutsats:Studien visade att makar till en familjemedlem med Alzheimers sjukdom påverkas oerhört mycket psykiskt. Efter att ha blivit vårdare och vårdat sin sjuka partner under flera år framkom det att även den friska får en försämrad livskvalité med oro, sorg och skuldkänslor. Anhöriga får även ett ökat ansvar då de ofta saknar hjälp och stöd. Familjefokuserad omvårdnad handlar om att även anhöriga ska sättas i fokus och få det stöd och hjälp de behöver. Denna studien visar dock på att anhöriga inte får tillräckligt med hjälpinsatser för att klara vårda sin sjuka familjemedlem utan att själv påverkas negativt.
|
68 |
Omvårdnadsinterventioner vid BPSD hos personer med Alzheimers sjukdom : En litteraturstudie om beteendemässiga och psykologiska symptom hos personer med Alzheimers sjukdom / Nursing interventions that can affect BPSD in persons with Alzheimer´s disease : A literature review about Behavioral and Psychological Symptoms of Dementia in persons with Alzheimer´s diseaseFredriksson, Anna, Haglund, Agnetha January 2016 (has links)
Introduktion: Beteendemässiga och psykiska symptom (BPSD) är vanligt förekommande hos personer med Alzheimers sjukdom. Det påverkar den enskilde, närstående och vårdgivare negativt. Läkemedelsbehandling ska inte ses som ett förstahandsalternativ utan fokus ska istället ligga på omvårdnadsinterventioner. Syftet var att beskriva omvårdnadsinterventioner som kan lindra beteendemässiga och psykiska symptom hos personer med Alzheimers sjukdom. Metoden var litteraturstudie där tio artiklar inkluderades efter kritisk granskning. Artiklarnas innehåll analyserades och sex kategorier med omvårdnadsinterventioner bildades: musikterapi, fysisk aktivitet, ljusterapi, kognitiv rehabilitering, terapeutiska samtal samt djurterapi. Resultatet visade att det fanns omvårdnadsinterventioner som påverkade BPSD för stunden men inget som varade över tid. Slutsats: Studien visar att det finns begränsat med forskning där omvårdnadsinterventioner ger god effekt på BPSD hos personer med Alzheimers sjukdom. / Introduction: Behavioral and Psychological Symptoms of Dementia (BPSD) are common in people with Alzheimer’s disease. This affects the individual, family members and caregivers adversely. Drug treatment should not be seen as a first choice, but the focus should instead be on nursing interventions. The aim was to describe nursing interventions that can alleviate behavioral and psychological symptoms in people with Alzheimer's disease. The method was a literature review in which ten articles after critical review were included. The contents of the articles were analyzed and six categories of nursing interventions were formed: music therapy, physical activity, light therapy, cognitive rehabilitation, therapeutic conversation and animal assisted activity. The results showed that there were nursing interventions that affected BPSD for the moment but nothing that lasted over time. Conclusion: The study shows that there is limited research in which nursing interventions gives good effect on BPSD in people with Alzheimer's disease.
|
69 |
Upplevelsen av att leva tillsammans med en närstående som drabbats av Alzheimers sjukdom : En litteraturöversiktLundberg Pulli, Louise, Torsell, Julia January 2013 (has links)
Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen i Sverige. När en person drabbas av sjukdomen, påverkas även många närstående. Detta resulterar i en livsförändring även för dem. Närstående blir en del av sjukdomen och det är ofta de som vårdar sin partner i hemmet. Detta är ett stort ansvar som med tiden kan bli påfrestande, då ens partner blir allt sjukare. Detta kan leda till att ett lidande skapas. För att bemöta och tillgodose behov hos närstående krävs kunskap om hur närstående upplever att vårda sin närstående. Syftet med denna studie är att beskriva närståendes upplevelse av att vårda och leva ihop med en person som drabbats av Alzheimers sjukdom. Metoden är en litteraturöversikt. Åtta artiklar, sex kvalitativa och två kvantitativa artiklar har analyserats utifrån Evans (2003) analysmodell. Likheter och skillnader i studiernas resultat identifierades och resulterade i tre huvudteman och åtta subteman. Emotionella upplevelser belyser känslor som närstående upplever, effekter på förhållandet redogör för förändringar i förhållandet och upplevelse av stöd och information redogör för vikten hos närstående att finna en mening med omvårdnaden, samt behovet av stöd och information de närstående har. Författarna diskuterar hur sjuksköterskan genom att ha kännedom om närståendes upplevelser kan ge stöd och hjälp. En viktig fråga författarna problematiserar är om hjälpen redan finns men att den används på ett felaktigt sätt. / Program: Sjuksköterskeutbildning
|
70 |
"De anhörigas sjukdom" : Anhörigas uplevelser av att leva med en person som har Alzheimers sjukdomArturén, Hanna, Rotter Snygg, Patricia January 2009 (has links)
Med stigande ålder sker biologiska förändringar som innebär förlust av förmågor. Detta brukar kallas det normala åldrandet. Demens däremot innebär inte ett normalt åldrande. Alzheimers sjukdom är den vanligaste formen av demens och orsakar förändringar i hjärnan som medför minnesproblematik och i sin tur påverkar de intellektuella funktionerna. Sjukdomsförloppet är av nedbrytande art. Detta gör att anhöriga till personer med Alzheimers sjukdom tvingas stå bredvid och se på när deras familjemedlem sakta bryts ned. Då de anhörigas liv påverkas och de utsätts för ett lidande är det viktigt att som sjuksköterska ha kunskap om deras reaktioner och därmed hjälpa dem att bemästra situationen. De anhöriga vårdar ofta den sjuke i hemmet och de utsätts för en enorm stress genom att ständigt ha det övergripande ansvaret för den som är sjuk. Syftet med denna studie är att belysa anhörigas upplevelser av att leva med en person som har Alzheimers sjukdom. Detta är en litteraturstudie som baserades på fyra biografier. Resultatet visade att då de anhöriga ställdes inför en stor förändring som var mycket krävande upplevde de sorg, stress, skuld och maktlöshet. I diskussionen ställdes resultatet mot vetenskapliga artiklar. Gemensamt var att sorgen och stressen var det som påverkade de anhöriga mest. Den stress de upplevde ledde till att de glömde sig själva och ägnade all sin tid åt den sjuke. De uttryckte en sorg över att trots att personen fortfarande levde var det ändå inte samma person som de kunde dela minnen och upplevelser tillsammans med. / Program: Sjuksköterskeutbildning
|
Page generated in 0.0686 seconds