No description available.

Amning påverkar kvinnor på olika sätt beroende på många olika faktorer. Det kan vara en fantastisk upplevelse men kan även upplevas som smärtsam och negativ.  Amningen är en del av kvinnans reproduktion och en del av moderskapet. Barnmorskan skall ha gedigen kunskap om amning och kunna möta kvinnor som ammar. Genom större kunskap om hur kvinnor upplever amning på BB så kan detta möte optimeras. Syftet med studien är att undersöka hur kvinnor upplever amning på BB. För att besvara studiens syfte valdes en kvantitativ metod med positivistisk ansats. Studien är baserad på enkäter. Datamaterialet analyserades genom att göra en faktoranalys. I resultatet framkommer det fyra faktorer som belyser kvinnornas amningsupplevelse på BB, Närhet och kärlek, De negativa känslorna, Moderns utsatthet och kvinnliga kroppens förmåga. I diskussionen diskuteras studiens resultat utifrån forskning kring moderns känslor i samband med amning, och om orsakerna till att mammor väljer att avsluta sin amning. Slutsatsen visar att det är viktigt för barnmorskan att vara lyhörd för mammornas känslor och upplevelser, samt att individuellt anpassa vårdandet utifrån mammornas behov. Amningsupplevelsen kan vara varierande från kvinna till kvinna och beroende på om den är positiv eller negativ kan den påverka hennes upplevelse till att vilja amma eller inte.

Under första vakenhetsperioden efter förlossningen visar de flesta nyfödda barn tecken på att vilja amma och ska då få möjlighet till det. Amning har en lugnande effekt och den underlättar anknytningen mellan mor och barn. Barn som ammas under denna period ammas i större utsträckning fyra månader efter förlossning än barn som inte ammats. Vid förlossning är barnets behov av värme, närhet och mat primära för barnets fortsatta utveckling och välbefinnande. Om det nyfödda barnet får stanna hos sin mamma finns inga hinder för barnmorskan att stödja det nyfödda barnets kompetens och medverka till en lyckad första amning. För att stödet skall bli optimalt behövs både god kunskap och en positiv attityd till amning hos barnmorskan. Syftet med studien är att beskriva förlösande barnmorskors upplevelse av deras stödjande roll i samband med den första amningen. Sex barnmorskor intervjuades och materialet tolkades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att barnmorskor upplever krav från både kollegor och patienter på att den första amningen skall fungera,. De känner att kvinnorna behöver dem och att de kan bidra mycket genom sin kunskap och genom att vara närvarande. Vidare ser barnmorskan sig som en assistent till kvinnan, vars uppgift är att hjälpa till att skapa förutsättningar för en lyckad första amning. / <p>Program: Barnmorskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: D</p>

Amning väcker ofta starka känslor och har förändrats genom tiderna. Från att ha varit något naturligt blev amningen omgärdad av regler på 1800-talet. Reglerna gjorde amningen svår att upprätthålla vilket ledde till att synen på amning förändrades till något besvärligt. Antalet ammande kvinnor sjönk som en följd av detta. Amning har flera positiva hälsoeffekter för både kvinnor och barn och forskare hittar fortlöpande nya positiva effekter. Eftersom amning är fördelaktigt men amningsfrekvensen fortfarande inte är optimal pågår det mycket amningsfrämjande arbete i världen idag, framförallt av WHO och UNICEF. Vårdpersonalens roll har förändrats och det är nu viktigt att stärka kvinnans självförtroende i amning. Amningsinformationen bör starta tidigt i graviditeten och anpassas efter kvinnans behov. Vi har med denna uppsats velat belysa hur kvinnor erfar information och stöd vid amning. För att få en ökad förståelse för detta valde vi att göra en litteraturstudie där vi analyserade kvalitativa studier. Vår analys resulterade i fyra teman under information och fyra teman under stöd. Av studierna framkom att det är viktigt för personalen att ta sig tid med kvinnorna och ge enhetlig information för att skapa trygghet. Många av kvinnorna tyckte att den förberedande informationen om amning skönmålades och att deras förväntningar sedan inte stämde med verkligheten. Kvinnans självförtroende i amning stärktes om vårdpersonalen uppmuntrade och bekräftade henne. Även närståendes stöd påverkar amning positivt. I diskussionen lyfter vi fram hur vårdpersonalens information och stöd påverkar kvinnans amning och upplevelser. Studierna identifierar brister som motverkar amning, brister som vi anser att det redan finns kunskap om för att kunna undvika. Vad är det som gör att de inte tillämpas fullt ut? / Program: Fristående kurs

Under min praktikperiod på BB i Valencia, Spanien uppmärksammade jag att det inte fanns ”Amningsvänliga” sjukhus, samtidigt som många nyblivna mödrar beskrev de svårigheter de hade till en väl fungerande amning. Detta väckte nyfikenhet för att veta mer om hur nyblivna mammor i Valencia beskriver deras upplevelser av amningsstöd, om de får det individuella stöd de upplever behöva. Syftet med denna studie var att analysera hur nyblivna mammor beskriver sina upplevelser av amning och stöd vid amning vid olika kliniker i regionen Valencia, Spanien. Metoden var en kvalitativ intervjustudie med öppna frågor. Elva mödrar intervjuades och materialet tolkades med kvalitativ innehållsanalys.I resultatet framkom ett övergripande tema att amning är ett val och en symbol för själva essensen av att ge kärlek och det bästa till sitt barn. Det innebär ett val och är ett privilegium, men upplevs även som en kamp som förutsätter stöd och kunskap. Mödrarna uppgav amning som ett privilegium som bara mammor har, där kommunikation, kontakt och närhet är unika för mamma och barnet. Mödrarna ville och bestämde sig för att amma sitt barn redan under graviditeten men sjukhusets rutiner och allt annat underordnat det. De intervjuade mödrar såg amningen som en utmaning där de fick kämpa, uppoffra och envisas för att förverkliga det. Studien visade att de nyblivna mödrar upplever brist på stöd vid amning första dagarna på sjukhuset. De önskade sig bli bemött med en mer positiv inställning till amning. Vikten av stöd och bekräftelse från barnmorskan, vårdpersonal och omgivningen vid amningen var avgörande för dem. Upplevelser som mödrarna beskriver kan hjälpa till och vara till nytta för att personal ska få insikt på kvinnornas syn på sina erfarenheter i vården runt amning och för att för att uppfylla BFHIs mål. Det är viktigt att barnmorskor ger ammande kvinnor evidensbaserade stöd, för att hjälpa mödrarna som väljer att amma och att göra detta så länge de vill. Studiens resultat kan förhoppningsvis öka kunskapen kring betydelsen av stöd vid amning. / Program: Barnmorskeutbildning

Bröstmjölk rekommenderas för spädbarn som enda föda upp till sex månaders ålder. Globalt sett syns en nedåtgående trend gällande amning vilket sannolikt kan medföra risker för barn i låginkomstländer. I höginkomstländer är det inte säkert att detta har samma betydelse, debatten pågår. Syftet med litteraturstudien är att beskriva faktorer som kan hindra/främja amning hos kvinnor. För att besvara studiens syfte valdes en litteraturstudie med kvalitativ metod för att identifiera vilka faktorer som är viktiga för att få fler kvinnor att amma. En litteraturstudie enligt Fribergs (2006) modell för litteraturöversikt valdes för att samla in data och ge oss en översikt över varför mammor väljer att amma eller att inte amma. Det analyserade materialet resulterade i två kategorier; faktorer som främjar respektive förhindrar amning. Faktorer som bland annat främjar amning är positiva känslor kring amning, kunskap och erfarenhet, stöd från personal samt stöd från partner. Resultatet visar att stöd är viktigt samt att närståendes förhållningssätt till amning är av stor betydelse. Slutsatsen är att stöd samt utbildning för ammande kvinnor behöver prioriteras i form av mer och bättre utbildning samt emotionellt stöd både under graviditet, men också under den fösta tiden då barnet är fött.

<p>Syftet med studien var att kartlägga samt jämföra neonatalavdelningarna i Sverige beträffande matsituationen, omfattningen av samvård och hud-mot-hud nära vård av nyfödda barn med hypoglykemi samt att undersöka vilken kvalitet avdelningarnas riktlinjer inom området hade. Studien riktade sig till samtliga neonatalavdelningar i Sverige. Undersökningen gjordes via strukturerad telefonintervju med avdelningschefen eller någon av denne utsedd. Respondenten ombads skicka sina riktlinjer i ämnet. Resultatet visade att samtliga neonatalavdelningar använde sig av tillmatningsmetoderna amning, kopp och sond. Att tillmata barnen var tredje timma var brukligast. Av de sjukhus som deltog, 32 av 37, hade 65,6 % <2,6 som definition av hypoglykemi. Skillnad fanns mellan regionerna beträffande om blodprover togs kapillärt eller venöst. Den amningsstrategi som användes mest var gradvis minskning av maten. Skillnad fanns mellan regionerna angående hur de rangordnat vanligaste tillmatningsmetoderna och mellan regionsjukhus/annat sjukhus beträffande när barnen vanligen ammades fritt. Trettioen sjukhus bedrev någon typ av samvård och alla sjukhus bedrev känguruvård. Skillnader förelåg mellan regionerna men även mellan regionsjukhus/annat sjukhus beträffande hur mycket barnen sitter hud-mot-hud med sina föräldrar. Få statistiskt signifikanta skillnader framkom mellan regionsjukhus/annat sjukhus eller mellan regionerna angående tillmatning, amning, omfattningen av samvård och hud-mot-hud nära vård av nyfödda fullgångna barn med hypoglykemi. Det fanns begränsat med referenser i PM/riktlinjerna, innehållet varierade stort och ingen konsensus framkom angående de olika undersökta områdena.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att försöka förklara vad det är som påverkar tiden som en mamma ammar. För att undersöka vad det är som påverkar tiden som en mamma ammar, har en Zero inflated negative binomial-modell (ZINB-modell) tagits fram. Resultaten visar att det som avgör hur länge en mamma kommer att amma är: Graviditetens längd, mammans ålder, mammans rökvanor under graviditetens sista månader, mammans rökvanor samt mammans nationella ursprung.</p>

<p>Den här uppsatsen ämnar svara på frågan om och hur manlig amning kan utmana existerande uppfattningar om maskulinitet. Vi vill analysera hur maskulinitet uppfattas i personernas resonemang genom att undersöka deras argument om manlig amning. De olika uppfattningarna gällande ämnet är fokus för vår undersökning. Genom att använda teorier om genussystemets isärhållande, performativitet och maskulinitet fastställer vi att maskuliniteten är föränderlig och därmed öppen för omförhandling. Slutsatsen blir att manlig amning är kontext – och aktörsbunden, vem som utför amningen, var och hur, avgör om maskuliniteten uppfattas som utmanad eller ej. Men det behöver inte leda till den jämställdhet som en del hoppas på om omförhandlingen av maskuliniteten resulterar i en förstärkning av denna, istället för ett utjämnande av biologiska olikheter.</p> / <p>This paper strives to answer the question if, and how, male breastfeeding could challenge the current perceptions of masculinity. We want to analyse what masculinity consist of for the people expressing their views in this study, by looking at their thoughts of male breastfeeding. The different opinions concerning the subject is the focus of our analysis. By using theories about gender dichotomy, performativity and masculinity we can establish that male breastfeeding unfix masculinity and is therefore open for a possible change. The conclusion is that wether masculinity will be perceived as challenged or not, male breastfeeding depends on the context in which it is carried out, and by whom its is performed. However, this does not have to lead to the gender equality some are hoping for, if it results in a negotiation which strengthens the masculinity instead of evening out the biological differences.</p>

Den här uppsatsen ämnar svara på frågan om och hur manlig amning kan utmana existerande uppfattningar om maskulinitet. Vi vill analysera hur maskulinitet uppfattas i personernas resonemang genom att undersöka deras argument om manlig amning. De olika uppfattningarna gällande ämnet är fokus för vår undersökning. Genom att använda teorier om genussystemets isärhållande, performativitet och maskulinitet fastställer vi att maskuliniteten är föränderlig och därmed öppen för omförhandling. Slutsatsen blir att manlig amning är kontext – och aktörsbunden, vem som utför amningen, var och hur, avgör om maskuliniteten uppfattas som utmanad eller ej. Men det behöver inte leda till den jämställdhet som en del hoppas på om omförhandlingen av maskuliniteten resulterar i en förstärkning av denna, istället för ett utjämnande av biologiska olikheter. / This paper strives to answer the question if, and how, male breastfeeding could challenge the current perceptions of masculinity. We want to analyse what masculinity consist of for the people expressing their views in this study, by looking at their thoughts of male breastfeeding. The different opinions concerning the subject is the focus of our analysis. By using theories about gender dichotomy, performativity and masculinity we can establish that male breastfeeding unfix masculinity and is therefore open for a possible change. The conclusion is that wether masculinity will be perceived as challenged or not, male breastfeeding depends on the context in which it is carried out, and by whom its is performed. However, this does not have to lead to the gender equality some are hoping for, if it results in a negotiation which strengthens the masculinity instead of evening out the biological differences.