Studiens syfte var att undersöka hur utvalda grundskollärare i de tidigare åren arbetar med andraspråkselever i matematikundervisningen med fokus på problemlösning. Detta då vi visste att språket har en betydande roll i matematiken och är en kritisk aspekt för andraspråkselever. Data samlades in genom fem intervjuer med verksamma lärare och en observation av en matematiklektion som hade fokus på problemlösning. Detta resulterade i att vi upptäckte att lärare inte anpassar sin matematikundervisning specifikt för andraspråkselever. De tog dock upp exempel på svårigheter som kan uppstå för andraspråkselever i problemlösningsuppgifter. Språket som ett hinder utgjorde en röd tråd i lärarnas svar.

Syftet med studien är att undersöka om och hur andraspråkselever blir inkluderade i samhällsorienterande och naturorienterande ämnen. Det har skett utifrån frågeställningen, Hur arbetar lärare i ämnena SO och NO med inkluderingen av andraspråkselever i undervisningen? . De metoder jag har använt mig utav är, systematiskt observation, deltagande observation samt semistrukturerade intervjuer. Mitt urval är baserat på antalet andraspråkselever i klassen då det är en skola på enbart nio klasser. Resultatet är framtaget med hjälp utav ett observationsschema samt från intervjuerna. De slutsatser jag kommit fram till är att ämneslärarna arbetar effektivt med försöket att inkludera eleverna men det brister i kompetens kring andraspråksinlärning, vilket resulterar i att det inte blir en likvärdig skolgång.

Som lärarstudent har jag under den verksamhetsförlagda tiden fått en bild av andraspråkselevers behov av språkutveckling i det svenska språket. Läsning av skönlitteratur anses vara av många språkforskare stimulerande för språkutvecklingen. Jag vill ta reda på om andraspråkselever, flickor läser skönlitteratur. För att få svar på min fråga gjorde jag en undersökning om läsvanorna hos några flickor med svenska som andraspråk, sammanlagt 31 flickor i två olika mångkulturella skolor. I undersökningen använde jag mig av den kvantitativa metoden, genom enkäter som jag delade ut till samtliga flickor mellan årskurs 4-6, för att få en bakgrundinformation om deras läsvanor. Jag har också använt mig av den kvalitativa metoden nämligen, intervju, som jag utförde med sex flickor av 31 flickor, för att fördjupa mig i bilden av flickornas läsvanor. Jag har också intervjuat tre klasslärare, för att ta reda på hur lärarna uppmuntrar sina elever i sin läsning och för att ta reda på en del av deras arbetssätt i bearbetningen av skönlitteraturen i klassrummet. Dessutom har jag gjort en klassobservation för att få en djupare bild i bearbetningen av de lästa texterna i klassrummet. Mina slutsatser är att många flickor är motiverade att läsa. En del har svårt att ta till sig texternas innehåll p. g. a. bristande läsförståelse. Man kan inte säga att ointresse av läsning bara beror på hur god läsförståelse elever har. Därför är det viktigt att ha god kännedom om sina elever och se dem som individer, för att kunna uppmuntra och stödja eleverna i det de behöver. Lärare i skolorna stimulerar elevernas läsintresse på olika sätt men en del av lärarna når inte det resultatet som de önskar. För elever med svenska som andraspråk bör högläsning alltid erbjudas i klassrummet, i synnerhet för de som inte har läsande föräldrar, för att de ska få höra på språkets ljud och uttal och få inspiration till läsningen. Familjer med invandrarbakgrund har också olika sociokulturella tillhörigheter och det är orimligt att övergeneralisera deras livsvillkor. En del av eleverna besöker biblioteket med sina lärare och ändå så hittar inte alla vad de söker. Genom undersökningen kom jag fram till att läraren måste inse vikten av att inspirera och stimulera eleverna till mer läsning, och att bearbeta de lästa texterna tillsammans med eleverna. / Reading habits amongst girls with Swedish as their secondary languageA studie of some secondlanguage pupils reading habits

ABSTRAKTCremona, Eva och Jägerdén, Calle (2009) Matte på lätt svenska är svårt - en studie om andraspråkselever och matematiska textuppgifter. Maths in simple Swedish is difficult, A study of second-language students and textual mathematical exercises.Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskolaSyftet med studien var att undersöka vilken betydelse den språkliga formuleringen har för andraspråkselevers resultat i matematik.I examensarbetet redovisas hur dagens forskning ser på andraspråkselevers situation och vil-ka hinder som kan finnas för att dessa ska nå framgång i skolan. Hur skolornas organisation bidrar till studieresultaten samt betydelsen av modersmålsundervisning tas också upp. Studi-en genomfördes i fyra kommuner och eleverna som deltog gick på IVIK - Individuella pro-grammets introduktionskurser för invandrare. Efter en förstudie, där hemspråkslärare och elever intervjuades, genomfördes en kvantitativ enkätundersökning. Eleverna besvarade två enkäter, en utan att särskild hänsyn tagits till språkformuleringen, den andra efter omformuleringar.Resultaten visar att omformuleringar av matematikuppgifter bidrar till ett förbättrat resultat i matematik. Vi har också funnit att det saknas specialpedagoger i arbetet med elever på IVIK. Detta är en stor brist på såväl individnivå som på gruppnivå och organisationsnivå. I arbetet problematiseras enkätresultaten genom att peka på dilemman som faran med omedvetna maktstrukturer och stigmatiserande av andraspråkselever.

Detta självständiga arbete fokuserar på begreppsinlärning hos andraspråkselever i matematik. Metoden som har använts i kunskapsöversikten är systematisk sökning i databaserna ERIC och ERC. Genom dessa sökningar har vetenskapliga artiklar med flera relevanta studier identifierats vilka svarat på våra frågeställningar. Det har även gjorts kompletterande sökningar för att bredda perspektivet. Resultatet i studierna visar att det finns främjande faktorer som har en positiv inverkan på elevernas inlärning av matematiska begrepp. Eleverna utvecklar en djupare konceptuell förståelse av matematiska begrepp samtidigt som det stödjer deras matematiska inlärning, med hjälp av användningen av förstaspråket, socialiseringsprocessen och laborativt material. Dock visar andra studiers resultat att andraspråkselever kan stöta på hämmande faktorer på begreppsinlärning i matematik på grund av svårigheter med språkförståelse, låg självkänsla och prestation, samt bristande hörförståelse; dessutom kan elevernas matematikkunskaper vara en hämmande faktor för deras långsiktiga inlärning.

Språket har en stor mental betydelse för den enskilde individens sociala, känslomässiga och intellektuella tillväxt. Ett rikt och varierat språk är centralt för att kunna tillgodogöra sig kunskap inom skolans alla ämnen. Trots att det ligger i skolans värdegrund att ge alla elever en likvärdig utbildning visar statistik att utrikesfödda elever inte har samma förutsättningar som inrikes födda. Utifrån en liknande problematik i Australien framarbetade forskare genrepedagogiken, en undervisningsmodell som stöttar alla elevers språkutveckling genom att synliggöra olika textmönster, med utgångspunkt från ambitionen att inkludera alla elever i undervisningen. Genrepedagogiken har visat på gynnsamma elevresultat. Dagens situation där skolan på kort tid förväntas bereda ett stort antal nyanlända plats inom sin verksamhet gör studien aktuellt då syftet är att bidra med kunskap om hur lärare implementerar genrepedagogik i undervisningen av andraspråkselever. Speciellt fokus ligger på hur genrepedagogik kan gynna andraspråkselevers språk- och kunskapsutveckling så att de lättare når skolans kunskapsmål. Studien bygger på klassrumsobservationer och semistrukturerade kvalitativa intervjuer som spelats in och transkriberats före analysering. Resultaten från studien visar att framgången med genrepedagogik handlar om en stöttande elevsyn där läraren följer eleverna genom hela lärprocessen, att den är interaktiv, funktionell och har en tydlig struktur samt att den ger eleverna möjlighet att få kunskap om texters mönster så att de kan utveckla ett ämnesspecifikt språk. Resultaten visar även att genrepedagogiken får störst genomslagskraft om den implementeras som stomme i hela skolans undervisning och om skolledningen satsar på att ge all personal utbildning och kompetensutveckling inom området samt tid till kollegialt lärande.

I läroplanen (Skolverket, 2011) framgår det att skolan ska ge alla elever en likvärdig utbildning. I denna studie kommer vi rikta in oss på nyanlända elever och hur två exempelskolor arbetar med undervisning av nyanlända elever. Arbetet består av en forskningsbakgrund där vi belyser vad tidigare forskning beskriver inom ämnet för utbildning av elever med annat modersmål. Vi gjorde därför en kvalitativ studie där vi genom intervjuer med fyra grundskolelärare, på två skolor, i två kommuner, studerat hur skolorna och kommunerna följer skolverkets intentioner. Utifrån vår forskningsbakgrund, som är vår teoretiska utgångspunkt, har vi redogjort för hur exempelskolorna följer Skolverkets (2008) allmänna råd för utbildning av nyanlända elever. Vårt resultat har visat att exempelskolorna inte kan fullfölja de intentioner skolverket presenterar av olika anledningar.

Enligt PISA-undersökningen 2012 fortsätter de svenska eleverna att sjunka i resultaten i läsförståelse. Utav de länder som deltar placerar sig Sverige i toppen av de länders som visar på störst skillnader mellan de elever som har svenska som modersmål och svenska som andraspråk. Syftet med denna studie är att fördjupa  förståelsen för hur grundlärare i årskurs 1-3 arbetar med lässtrategier för att utveckla andraspråkselevers läsförståelse. För att uppnå syftet utgår studien från två frågeställningar: -          Vilka arbetssätt använder lärare för att utveckla andraspråkselevernas läsförståelse? -          Hur används det material som läraren utgår från? För att finna relevant material har kvalitativa semistrukturerade intervjuer utförts med sex grundlärare. Intervjuerna har sedan transkriberats och analyserats utifrån en innehållsanalys. Studien har sin utgångspunkt i den sociokulturella teorin. Resultatet visar på att lärarna utgår från materialen En läsande klass och Läsfixarna. Lärarna använder även arbetssätten tillsammans, i grupp och enskilt, aktiviteter före under och efter läsning, ställer frågor på, mellan och bortom raderna, samtal kring lässtrategierna samt sambandet mellan bild och text.

The aim of this study was to examine newly arrived pupils’ language and writing skills in Swedish over a shorter period of time. The pupils are in second grade and their native language is Farsi. The method of the study was a conversation with the pupils where they retell a story orally and then in writing. The conversations carried out for five weeks during three occasions. The findings of this study were that the pupils, after conversations, still could just retell few words in Swedish orally and in writing. They are not able to produce an entire sentence in a conversation. The finding also shows that it can take a long time before they reach the same level as a native speaking Swedish pupil of the same age.

Primärmaterialet i denna studie är semistrukturerade intervjuer med tio nyanlända elever. Intervjufrågorna tematiserar inlärningsmetoder som de nyanlända eleverna upplever som mest effektiva vid inlärningen av svenska. Eleverna som intervjuas har varit i Sverige högst fyra år och är mellan åldern 16-20 år. De skiljer sig från varandra ifråga om härkomst. Syftet med den här studien är att undersöka vilka inlärningsmetoder som nyanlända elever anser vara effektiva vid inlärningen av svenska. Studiens utgår från följande frågeställningar: • Vilka tillvägagångssätt anser nyanlända elever vara de mest effektiva vid inlärning av  det svenska språket?•    Vad anser eleverna om svenska som andraspråksundervisningen som de deltagit i?• Hur kan man tolka elevernas svar mot bakgrund av tidigare forskning andraspråksinlärning? Metoden är en kvalitativ intervjustudie. Intervjuerna har spelats in och delar av dessa har transkriberats. Intervjumaterialet har analyserarats med utgångspunkt i Stephen D. Krashens fem motoriska hypoteser tillsammans med Lev Vygotskijs begrepp Den närmaste utvecklingszoonen och John Deweys begrepp Learning by doing. Resultatet i studien visar att elever anser att vänner som stöd, grupparbeten och praktiska moment är de mest effektiva inlärningsmetoderna för att lära sig svenska. Eleverna menar dock att det som är allra viktigaste är att ha lärare och målspråkselever som stöd för att kunna utvecklas alltså det som relaterar till det affektiva filtret i Stephen D. Krashens  monitormodell.