Jag är en lärarstudent som har valt att undersöka andraspråkelevers uppfattning om studiehandledning i matematikundervisning. Syftet med mitt arbete är att få en tydlig bild av vilken uppfattning andraspråkelever har, i detta fall arabisktalande, till matematikundervisningen när det undervisas på två språk. Jag vill även undersöka modersmålslärares roll under matematiklektioner.Min undersökning har visat att de flesta elever har en positiv uppfattning för studiehandledning. De anser att det är bra sätt att undervisas på och att modersmålslärarens roll är viktig och användbar.

Syftet med den här studien är att undersöka vilken roll skönlitteraturen kan tänkas inta, och vilken roll den faktiskt intar, i skolundervisningen på mångkulturella storstadsskolor. Studien lägger fokus på barn som har ett annat förstaspråk än svenska. Undersökningsmetoderna är av kvalitativ art, intervjuer och observationer. Undersökningen ägde rum på tre olika mångkulturella storstadsskolor där majoriteten av eleverna är flerspråkiga. Undersökningsgruppen består av olika lärare på dessa skolor. Klasslärare, modersmålslärare, Svenska 2 lärare och lärare i en förberedelseklass. Resultatet visar att det vanligaste mönstret för litteraturläsningen i skolan är att eleverna väljer böcker själva, som de sedan läser tyst och individuellt på vissa särskilda dagar och under tidsbestämda stunder. Allra oftast sker det här på någon av språklektionerna. Litteraturläsningen och elevernas läsupplevelser är sällan bundna till undervisningen i andra skolämnen än svenska. Eleverna bearbetar oftast sin läsning individuellt och deras recensioner utgör boktips åt klasskamraterna inför deras kommande bokval. Skönlitteraturen intar sällan en mer central roll i undervisningen.

Vårt syfte med detta examensarbete har varit att undersöka hur modersmålsunder-visningen är utformad och hur modersmålslärare och elever uppfattar modersmålsunder-visningens utformning och betydelse för kunskapsutveckling i andra skolämnen. Som underlag till vår undersökning har vi genomfört observationer och intervjuer med fyra modersmålslärare och deras elever på två skolor i Malmö. Resultatet analyserades och diskuterades utifrån relevanta teorier för vår undersökning. För att uppnå vårt syfte ställde vi följande frågor:1.Hur bedrivs modersmålsundervisningen? 2.Hur planerar lärarna sin undervisning? 3.Vilken funktion anser lärarna att modersmålsundervisningen har för elevernas lärande i andra skolämnen? 4.Vilken koppling gör eleverna mellan modersmålsundervisningen och lärandet i andra skolämnen? Vårt resultat har visat att de modersmålslärare, som är bekanta med och följer kursplanen för modersmål är mer medvetna om vilken stor roll modersmåls-undervisningen har för elevernas kunskapsutveckling i andra skolämnen, samt vilka positiva effekter detta kan föra med sig. Dessa lärare stöter på många hinder i sitt arbete men trots detta arbetar de på ett utvecklande arbetssätt och strävar också efter ett nära samarbete med deras svenska kollegor.

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka om elever med svenska som andraspråk i år 7 - 9 tycker om att läsa respektive inte läsa och vad begreppet läslust betyder för demrespektive för deras andraspråkslärare. Vidare undrar jag vad som fångar deras läslustoch hur man kan fånga deras läslust.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att redogöra för olika strategier som kan gynna problemlösningsförmågan hos elever som lär sig matematik på ett annat språk än sitt förstaspråk. För att kunna besvara den framtagna frågeställningen har vi använt databas, tidskrifter, kedjesökning och även fått rekommendationer. Genom en tematisk analys togs det fram tre teman som är språklig stöttning, kulturellt perspektiv och ansvar över lärande. I varje tema presenteras olika utmaningar och vilka strategier som kan användas för att hantera utmaningarna. Exempelvis visar resultatet att visualisering är en användbar strategi för andraspråkselever, men att det finns flera hinder för att visualisering ska vara möjligt för eleverna. Vi diskuterade därefter resultatet, metoden och även en av våra angivna definitioner. Avslutningsvis presenterar vi tre olika forskningsområden som har varit intressant att undersöka.

Syftet med vår systematiska kunskapsöversikt är att analysera och jämföra olika vetenskapliga verk för att se hur en lärare kan arbeta för att främja andraspråkselevers språk och kunskapsutveckling. Vi har därför använt oss av olika databaser som är inriktade på de områderna vi skriver om för att få en gynnsam sökresultat som möjligt. Sammanfattnningen av detta blev att vi skrev om doktorsavhandlingar, artiklar och bokkapitel som kunnde hjälp oss besvara vår frågeställning. Resultatet som vår kunskapsöversikt gav  är att det finns en rad olika förändringar som en lärare kan göra på klassrumsnivå för att främja andraspråkselevers kunskapstuveckling. Ett mer inkluderade arbetssätt leder till att bättre relationer mellan lärare och elev vilket leder till ett bättre klassrum och kunskapmiljö. Det underlättar även för läraren när den planerar sin undervisning så den blir en tillgång till alla elever. Idag finns det en del hinder samt problematik i hur vi tillgodoser andraspråkselever men vi ser positivt på att kunna göra en förändring på klassumsnivå att involvera och tillgodose alla våra elever som framtida lärare.

Flertal skolor bedriver en matematikundervisning som präglas av enspåkighetsnormen, som innebär att undervisningsspråket samt det matematiska innehållet är på svenska. På grund av skolans bristande resurser finns det inte tillräckligt med utrymme för att inkludera och anpassa matematikundervisningen till andraspråkselever. Skolinspektionen (2012) visar att andraspråkselever presterar sämre i matematik i jämförelse med de inhemska eleverna. Det grundar sig i att de inte får samma förutsättningar. Därför undersöker arbetet vilka metoder som kan användas i matematikundervisningen för att ge stöd till flerspråkiga elever. Undersökningen använder sig av följande problemställning: Hur kan undervisningen anpassas för att göra matematiken mer tillgänglig för flerspråkiga elever? För att besvara frågeställningen har data samlats från databaserna Education Research Complete, ERC, ERIC och SwePub. Resultatet bygger på flera olika metoder som ger stöd till andraspråkselever. Några metoder som lyfts upp är användning av modersmål som resurs, kodväxling, lek, Cognitively Focused Interventions, visuellt material samt att inneha ett adekvat ledarskap. Slutsatsen som dras är att alla de här metoderna tillsammans är sätt att anpassa undervisningen för att göra matematiken mer tillgänglig för flerspråkiga elever.

Denna kunskapsöversikt undersöker undervisningsstrategier för att stödja andraspråkselever inom matematikundervisning samt utmaningar som dessa andraspråkselever står inför. I studien har nationella och internationella forskningar sammanställts, där sökningar gjorts i olika databaser såsom ERIC, ERC och Libsearch. En systematisk litteraturöversikt genomfördes, med fokus på artiklar publicerade mellan 2000 och 2023, på peer-reviewed studier för att säkerställa trovärdigheten och relevansen av resultaten. Resultatet visar en mångfacetterad uppsättning av utmaningar som andraspråkselever står inför, exempelvis språkliga barriärer, kulturella skillnader och kognitiva belastningsproblem. Studien belyser också en rad pedagogiska strategier såsom användningen av digitala verktyg, multimodala strategier och integration av elevernas kulturella bakgrunder, vilka är metoder för att möta dessa utmaningar. Studien drar slutsatsen att en kombination av dessa strategier, anpassade till individuella elever, kan tillgodose behoven hos andraspråkselever. Dessa anpassade strategier är centrala för att skapa en inkluderande och anpassad lärandemiljö i matematikklassrum.

Denna kunskapsöversikt behandlar språkliga svårigheter med matematiken, specifikt för elever med andraspråk, vid provtagande. Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka hur forskning belyser språkets påverkan på andraspråkselevers provtagande i matematik på grundskolenivå. För att detta skulle kunna genomföras formades en frågeställning; Hur påverkas elever i grundskolan med svenska som andraspråk i samband med provtagande i matematik? För att kunna få fram relaterbar information genomfördes systematisk litteratursökning. De systematiska sökningarna gjordes i två databaser; ERC och ERIC, artiklarna som behövdes för att kunna skriva klart denna kunskapsöversikt är från ERC och ERIC. Efter att ha genomfört de systematiska litteratursökningarna hittades det 13 artiklar som behandlar det som eftersöks i frågeställningen. Under resultatet presenteras tre olika teman som belyser svårigheterna elever kan ha med matematiken. De teman som uppmärksammas samt redogörs för är; Språkbarriärer som orsak, Anpassningar av prov för andraspråkselever och Andraspråkselevers bristfälliga språk. Resultatet belyser de problem vissa andraspråkselever möter när de ska skriva prov i matematik. De problem som identifieras är; vilket språk proven är skrivna på samt att det är avancerade ord för andraspråkselever och de språkbarriärer de möter. Resultatet belyser vikten i att elever bör få anpassade prov utefter deras förmåga samt att skolorna bör anpassa provtagande för andraspråkselever samt göra det enklare för dem att förstå språket som deras prov är skrivna på. Vidare diskuteras resultatet kring anpassningar av prov för andraspråkselever samt en metoddiskussion där det reflekteras kring vad som hade kunnat göras annorlunda. Förslag på vidare forskning tas även upp på slutet av denna kunskapsöversikt.

Denna intervjustudie syftar till att undersöka hur specialpedagoger samverkar med andra professioner då det gäller andraspråkselever med specifika inlärningssvårigheter på mellanstadiet. Informanter är åtta specialpedagoger som arbetar i mångkulturella områden och har erfarenhet av arbetet som studien intresserar sig för. För att analysera det insamlade materialet tillämpades tematisk analys för att finna mönster och teman i specialpedagogernas beskrivningar av sitt arbete. Resultaten presenteras på nivåer i skolans som berör samverkansarbetet. På samhällsnivå finns resultat kopplade till politiska och samhälleliga faktorer. Studien reflekterar över hur skolan arbete påverkas av närområdet samt hur politiska attityder och ekonomiska förutsättningar begränsar specialpedagogers möjligheter att genomföra sitt uppdrag som de önskar. På organisationsnivå finns resultat kopplade till strukturer och resursfördelning. Resultaten visar att olika professioner får olika funktioner i olika verksamheter. Utmaningar och möjligheter för specialpedagogens arbete handlar om tid och plats för samverkan mellan olika professionsgrupper. Resultat som studien presenterar kopplat till gruppnivårör förebyggande och främjande arbete i form av generella anpassningar för elever. En brist på gruppnivå som studien identifierar kopplat till vad tidigare forskning presenterar är avsaknaden av kompetensutveckling för skolans personal gällande flerspråkighet i kombination med specifika inlärningssvårigheter. De resultat som studien presenterar kopplat till individnivå behandlar specialpedagogernas arbete med elev och vårdnadshavare. Studien reflekterar över hur samverkan mellan professionsgrupper i kartläggning, utformande av stöd och anpassad undervisning bidrar till delaktighet och kunskapsutveckling för andraspråkselever med specifika inlärningssvårigheter.