Syftet med denna elevcentrerade studie är att undersöka några aspekter av läsförståelsedelprovet i Kursprov 1 ur ett andraspråksperspektiv. Den första undersökningen utgår från elevtexter som besvarar en öppen nyckelfråga efter ett autentiskt delprov. Resultatet visar en variation av erfarenheter. Två problematiska aspekter som flera elever framför är provtiden och svåra ord. För att vidare undersöka dessa aspekter får samma elever utföra ett motsvarande delprov som är fritt från sekretess men då utan tidspress där eleverna även skriver upp de ord som de väljer att slå upp i ordbok. Frågeställningarna är: Hur ser relationen ut mellan tidsåtgång, antal ord och delprovsbetyg i ett fiktivt prov? Vilka skillnader kan iakttas för eleverna vid en jämförelse av fiktivt delprovsbetyg utan tidspress och autentiskt delprovsbetyg med tidspress? Resultatet visar en variation men indikerar att de elever som behöver slå upp betydligt fler ord använder möjligheten till utökad provtid och får då möjlighet att visa mer av sin läsförmåga. De problematiska aspekter som studien visar stöds av tidigare studier som framhåller att andraspråkselever ofta läser långsammare och att ordförrådet har stor betydelse inför läsförståelsen. En slutsats är att andraspråksläsare behöver utökad provtid som en stödstruktur inom läsförståelsedelprovet i KP 1.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur fyra andraspråkslärare anger att de arbetar och resonerar  kring flerspråkiga barns språkutveckling, samt vilken betydelse modersmålet har för barns språkutveckling. Undersökningen är baserad på Vygotskjis sociokulturella teori och Cummins modell för främjande av barns språkutveckling.   Resultatet visar att lärarna arbetar utifrån barnens behov och förutsättningar samt fokuserar på det individuella mötet med barnet. Arbetssätt som används för att främja barns språkutveckling är böcker, bilder och konkret material för att få eleverna att diskutera och samtala med varandra. Resultatet visar också att konkret material gynnar flerspråkiga barn för att skapa förståelse och att eleverna kan ta till sig det svenska språket enklare. Resultatet visar också tydligt att modersmålet är en viktigt faktor för barns språkutveckling. Andraspråkslärare menar att elever som har utvecklat modersmålet har lättare för att lära sig och förstå innebörden av nya ord och begrepp på det nya språket, eftersom det då handlar mest om att överföra och hitta nya ord i andraspråket.

Ordförrådet i det matematiska språket kan skilja sig åt från det vardagliga språket. De matematiska orden rymma och axel är exempel på matematiska ord som har olika betydelse jämfört med ordens betydelse i det vardagliga språket. Antalet andraspråkselever ökar i den svenska skolan och forskning har visat att andraspråkselever generellt sett får lägre resultat i matematik än elever födda i Sverige. Alltfler lärare behöver därför kunna undervisa på ett sådant sätt att andraspråkselever får möjlighet att utveckla sitt ordförråd i det matematiska språket. Syftet med denna studie är att undersöka om det sätt som lärare beskriver att de arbetar på för att andraspråkselever ska få möjlighet att bygga upp ordförrådet i det matematiska språket har stöd i forskningslitteratur. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ metod bestående av skriftliga e-postintervjuer. Sex stycken lärare som alla undervisar andraspråkselever i matematik deltog. Studiens resultat visade att delar av de sätt som de medverkande lärarna beskriver sig arbeta på har stöd i den utvalda forskningslitteraturen. De beskriver sina olika arbetssätt som fokuserade på matematiska samtal och där andraspråkseleven får använda sitt förstaspråk som en tillgång vid utvecklandet av ordförråd i det matematiska språket. Lärarna beskriver också ett arbetssätt där de använder en undervisning med konkret material för att stödja andraspråkselevers utveckling av matematiskt ordförråd. Studien avslutas med att diskutera hur rön från forskning överensstämmer med hur lärare beskriver sig arbeta för att ge andraspråkselever möjlighet att utveckla sitt ordförråd i det matematiska språket. / <p>Matematik</p>

What does mathematics teaching look like in classrooms with second language students? A study focusing on communication, language and learning environment in mathematics classrooms Utgångspunkten för studien är att många elever med en andraspråksbakgrund har svårt att nå målen i matematik. Syftet med studien är därför att utifrån observationer och intervjuer försöka fånga hur undervisningen speglar aktuell forskning kring undervisning av andraspråkselever i matematik. Fokus kommer att ligga på det språkliga, hur kommunikationen ser ut och hur lärmiljön kring dessa elever ser ut. I studien används både kvalitativ och kvantitativ metod. Nio olika klassrum har observerats utifrån vilka undervisningsmetoder som använts och därefter har pedagogerna intervjuats. I vår studie har vi sett att kommunikationen i klassrummet till stor del är kommunikation mellan lärare och elev och att kommunikationen mellan elever behöver utvecklas. Pedagogerna är skickliga på att fånga elevers tankar och svar, men eleverna ges sällan tillräckliga tillfällen att själva använda begreppen. Vad gäller den språkliga delen visar undervisningen stor medvetenhet kring att modersmålet är viktigt. Eleverna ges tillfällen att använda sitt modersmål och i flera klassrum har det funnits tillgång till modersmålslärare eller språkstöd. Vi ser att pedagogerna medvetet försöker skapa en miljö för att underlätta kommunikation mellan eleverna. Vi noterade även att det var sällan elevernas språkliga bakgrunder lyfts fram – ett område som lyfts som väsentligt i litteraturen. Sammanfattningsvis ser pedagogerna stora möjligheter i arbetet med andraspråkselever och det finns ett stort engagemang att utveckla sin undervisning. Dock saknar många pedagoger fortbildning inom området.

Syftet med arbetet är att undersöka hur andraspråkselever integreras i ämnet biologi på högstadiet. Metoden är kvalitativ i form av intervjuer och deltagande observationer. Resultatet av undersökningen visar att andraspråkselever till viss del integreras i ämnesundervisningen, dock under förutsättningar som gör det svårt för dem att uppnå målen i ämnet. Flertalet av de intervjuade eleverna tycker att ord/begrepp i ämnet biologi är svåra att förstå. Det framgår även i resultatet att samarbetet mellan lärarna på den undersökta skolan bör utvecklas, samt att det saknas goda rutiner på en organisatorisk nivå för att ämnesintegrationen ska vara positivt utvecklande för eleverna.

Denna studie syftar till att undersöka vilka svårigheter andraspråkselever har vid problemlösningsuppgifter i matematikämnet samt vilket stöd lärarna ger och känner sig behöva ha för att kunna bemöta andraspråkselever vid problemlösningsuppgifter i matematikämnet. För att undersöka detta användes semistrukturerade intervjuer som utförts med 6 lärare. Resultatet visar att lärare upplever att bland annat begreppsförståelsen, avsaknad av matematisk bakgrund samt obefästa strategier kan ses som svårigheter för andraspråkselever vid problemlösningsuppgifter i matematikämnet. Resultatet visar att lärare anser sig använda liknande stöd för att stödja deras andraspråkselever vid problemlösningsuppgifter i matematikämnet. Resultatet visar även att det stöd lärarna känner sig behöva för att kunna bemöta andraspråkselever vid problemlösningsuppgifter i matematikämnet är ett ytterligare pedagogiskt stöd. Slutsatsen av studien är att lärare upplever av andraspråkselevers svårigheter är språket, tidigare erfarenheter samt strategier. Lärare anser sig stödja andraspråkselever vid problemlösningsuppgifter i matematikämnet genom språkligt stöd och individanpassning med hjälp av varierande arbetsformer och repetition. Lärare står inför ett dilemma när de ska ge varje elev det behov den behöver samtidigt som undervisningen ska vara inkluderande. Det framgår av lärarna att det skulle känna sig hjälpta av ett ytterligare pedagogiskt stöd.

Detta arbete handlar om hur läraren skiljer mellan matematiksvårigheter och språksvårigheter. Den behandlar även hur man kan utifrån flerspråkiga elevers förmåga och svårigheter anpassa sin undervisning enligt deras behov. Dessutom hur modersmålet kan stödja matematisk förståelse. Syftet med arbetet är att undersöka och titta närmare på lärarnas erfarenheter och kunskaper, samt vilka metoder och arbetssätt använder de i en flerspråkig matematikklassrum för att underlätta matematiklärande för elever med språksvårigheter, då i skolan finns många elever med svenska som andra språk. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med fyra matematiklärare i lågstadiet.I min studie kom jag fram till lärarna skiljer mellan språk och matematik genom att jämföra elevens svar i direkta räkneuppgifter och problemlösnings-uppgifter samt genom samtal med elever. Lärarna använder olika strategier för att stötta eleverna som har språksvårigheter, men gemensamma genomgångar använder de flesta lärare. Alla fyra lärarna menar att elevernas modersmål kan vara tillstor hjälp i matematikundervisning. Nyttan med min studie är att bidra med kunskaper om hur lärare kan bedöma rätt elevers språkliga och matematiska svårigheter. Intresset var att komma fram till vilka metoder och arbetssätt lärarna använder för att underlätta matematiken för andraspråkselever, och samtidigt titta närmare på hur modersmålet kan påverka elevers matematikutveckling.

Syftet med denna studie är att bidra till förståelsen för hur matematikgenomgångar kan anpassas med hänsyn till andraspråkselever. Studien grundar sig i det sociokulturella perspektivet. En kvalitativ datainsamlingsmetod i form av semistrukturerade intervjuer med sex lärare genomfördes för att besvara studiens syfte och forskningsfrågor. Lärarna är verksamma på olika skolor i Mellansverige. Resultatet från analysen visar tre faktorer som lärare uttrycker försvårar andraspråkselevernas kunskapsutveckling i matematikundervisningen. Den eventuellt bristande språkförståelsen i svenska kan medföra att andraspråkseleverna har svårigheter med att förstå lärarens kommunikation. Likaså är lärarens bristande tillgång till särskilda resurser och verktyg en försvårande faktor, liksom den eventuella avsaknaden av ett gott klassrumsklimat. Utifrån de tre faktorerna uttrycker lärarna hur de tillämpar olika anpassningar vid matematikgenomgångarna för att underlätta för andraspråkselevernas matematikutveckling. Inkluderingen av modersmålet är värdefullt, liksom en anpassad kommunikationsform i en trygg och social gemenskap. Slutsatsen för studien är att det finns flera försvårande faktorer för andraspråkselevers möjlighet att tillägna sig matematikkunskaper, men att somliga anpassningar, däribland specialundervisning och läromedel på andraspråkselevernas modersmål, endast kan tillämpas under förutsättningen att verktygen och resurserna finns tillgängliga på skolan.

Då kommunikationsförmågorna fått ett större utrymme i kursplanen i matematik i den svenska grundskolan, samtidigt som andelen andraspråkselever ökat, ansåg vi det viktigt och intressant att undersöka hur speciallärare och lärare undervisar för att stärka kommunikationsförmågorna för dessa elever. Syftet med studien var därför att få kunskap om och förståelse för vilka undervisningsstrategier som några speciallärare, specialpedagoger och lärare använder för att främja andraspråkselevers kommunikationsförmågor i matematik. I studien användes en kvalitativ metodansats med intervjuer som datainsamlingsmetod. Informanterna bestod av sex speciallärare, två specialpedagoger och fyra lärare från tre olika kommuner. I studiens bakgrund behandlades kommunikationsförmågorna som verktyg för lärande, det specifika matematikspråket, andraspråk och matematik samt hinder och framgångsfaktorer för utvecklandet av kommunikationsförmågorna. Resultatet beskriver goda relationer samt kunskap om andraspråkselevernas varierande bakgrund som framgångsfaktorer, vilket i studien presenteras genom det sociokulturella perspektivet. Dessutom lyfts i resultatet ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i elevnära kontexter och med strukturerade kommunikativa övningar som en framgångsrik undervisningsstrategi. Resultatet visar också att en god samverkan mellan olika lärarprofessioner inklusive studiehandledare gynnar andraspråkselevers matematikutveckling. Ur ett specialpedagogiskt perspektiv ses speciallärarens specifika kompetens som viktig för att säkerställa att hänsyn tas till alla andraspråkselevers olika förutsättningar, dock behöver kompetensen utökas till att även innefatta kunskaper om inlärning av och på ett andraspråk i matematik.

No description available.