<p>Min uppsats handlar om ordförståelse och är en studie i klarspråkets tecken: Hur mycket förstår en person med svenska som andraspråk av myndigheters texter? Den första juli 2009 trädde språklagen i kraft, vilket betyder att de språkpolitiska målen från 2005 är lagfästa. Svenska är nu huvudspråk och ska kunna användas inom alla samhällsområden. Men hur fungerar den språkliga kommunikationen mellan medborgare och myndigheter? Tidigare studier visar att 51 % av orden förstås i myndighetsbeslut. Om nu personer med svenska som modersmål endast förstår drygt hälften av orden i juridiska texter, hur stor är då ordförståelsen hos personer med svenska som andraspråk?<strong> </strong>Syftet med denna uppsats är att studera hur personer med svenska som andraspråk uppfattar myndigheters texter. Jag undersöker även om resultatet varierar mellan kvinnor och män samt om vistelsetiden i Sverige påverkar graden av ordförståelse.</p><p>För att nå mitt syfte har jag utfört en kvantitativ enkätundersökning där 36 personer med svenska som andraspråk har svarat på en enkät med 35 ord tagna ur två broschyrer, den ena från Försäkringskassans ”Till alla barnfamiljer” och den andra från Skatteverkets ”Identitets-kort för folkbokförda i Sverige”. Resultatet visar att 35,8 % av orden i enkäten förstås. Männen har något högre ordförståelse: 39 % jämfört med kvinnornas 35 %. Att kvinnornas vistelsetid i Sverige är längre än männens höjer inte deras resultat i min studie. Männen är dock färre i antal, de utgör endast 20 % av urvalet vilket måste beaktas i sammanhanget. En jämnare könsfördelning leder troligtvis till ett annat resultat. Studien visar att vistelsetiden överlag inverkar positivt på graden av ordförståelse för <em>hela</em> urvalet: De som har bott i Sverige två år eller kortare uppger att de förstår 33 % av orden och de som har bott tre år eller längre förstår 40 %.  Majoriteten av informanterna uppger att de har svårigheter med att förstå myndighetstexter.</p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p>

Min uppsats handlar om ordförståelse och är en studie i klarspråkets tecken: Hur mycket förstår en person med svenska som andraspråk av myndigheters texter? Den första juli 2009 trädde språklagen i kraft, vilket betyder att de språkpolitiska målen från 2005 är lagfästa. Svenska är nu huvudspråk och ska kunna användas inom alla samhällsområden. Men hur fungerar den språkliga kommunikationen mellan medborgare och myndigheter? Tidigare studier visar att 51 % av orden förstås i myndighetsbeslut. Om nu personer med svenska som modersmål endast förstår drygt hälften av orden i juridiska texter, hur stor är då ordförståelsen hos personer med svenska som andraspråk? Syftet med denna uppsats är att studera hur personer med svenska som andraspråk uppfattar myndigheters texter. Jag undersöker även om resultatet varierar mellan kvinnor och män samt om vistelsetiden i Sverige påverkar graden av ordförståelse. För att nå mitt syfte har jag utfört en kvantitativ enkätundersökning där 36 personer med svenska som andraspråk har svarat på en enkät med 35 ord tagna ur två broschyrer, den ena från Försäkringskassans ”Till alla barnfamiljer” och den andra från Skatteverkets ”Identitets-kort för folkbokförda i Sverige”. Resultatet visar att 35,8 % av orden i enkäten förstås. Männen har något högre ordförståelse: 39 % jämfört med kvinnornas 35 %. Att kvinnornas vistelsetid i Sverige är längre än männens höjer inte deras resultat i min studie. Männen är dock färre i antal, de utgör endast 20 % av urvalet vilket måste beaktas i sammanhanget. En jämnare könsfördelning leder troligtvis till ett annat resultat. Studien visar att vistelsetiden överlag inverkar positivt på graden av ordförståelse för hela urvalet: De som har bott i Sverige två år eller kortare uppger att de förstår 33 % av orden och de som har bott tre år eller längre förstår 40 %.  Majoriteten av informanterna uppger att de har svårigheter med att förstå myndighetstexter.

Denna studie undersökte frågan om det fanns ett samband mellan fysisk aktivitet som utövades på fritiden och andraspråksinlärning med fokus på andraspråkstalares fundamentsanvändning. Fundament är ett språkligt led innan det finita verbet. Tidigare forskning har visat att fysisk aktivitet har positiva effekter på språkinlärning. Denna forskning har främst gjorts i kontrollerade experiment. Den aktuella studien syftade därför till att undersöka om det även fanns ett samband utanför en experimentell studie, närmare bestämt på fritiden. I undersökningen deltog 49 andraspråkstalare och deras svar i en ifylld enkät samt kompletterande intervju utgjorde studiens undersökningsmaterial. I intervjun eliciterades fritt tal med hjälp av tre frågor. Informanternas fundamentsanvändning studerades kvantitativt genom två beroendevariabler: ord per fundament och andel utbyggda fundament. Variationen i dessa variabler analyserades som en funktion av fem oberoende variabler: deltagarnas idrottsvanor (i antal dagar per vecka och intensitetsnivå), mors utbildningsbakgrund, vistelsetiden i Sverige, samt graden av användning av det svenska språket på fritiden. Resultatet visade att en högre frekvens av fysisk aktivitet (i gånger per vecka) korrelerade signifikant med en av de beroende variablerna (andel utbyggda fundament). Detta antyder att sambandet mellan fysisk aktivitet och språkinlärning även kan påvisas utanför en experimentell studie och att det kan gälla grammatiken. Regeringen vill utöka undervisningstiden i ämnet idrott och hälsa och den här studiens resultat skulle i framtiden kunna bidra till en rekommendation för en särskild satsning på idrottsaktiviter även utanför skolan för exempelvis nyanlända.

Uppsatsen undersökte skillnader mellan klassikern Utvandrarna av Wilhelm Moberg (2013/1949) och dess adaption Utvandrarna adapterad av Cecilia Danielsson (2015/1949). Danielssons mål var att adaptera Utvandrarna till en lättläst roman till den stora läsegrupp svenskar på ca 2 miljoner som har svårt att läsa (Sundin 2007 s.26).Kvantitativa metoder användes för att studera meningslängd, fundament, ordval samt textbindning i de två verken. Sedan jämfördes verkens olika resultat med varandra och analyserades. I denna studie undersöktes också hur dessa variabler påverkade verkens läsbarhet utifrån ett andraspråks perspektiv.I studien framkom det att med längre meningslängder och fundament, fler högfrekventa ord utan förklaringar och mindre textbindning har verket Utvandrarna av Vilhelm Moberg (2015/1949) en lägre läsbarhet än dess adaption Utvandrarna (Moberg 2015/1949) adapterad av Cecilia Danielsson.

I uppsatsen analyseras de 17 inledningsord som presenteras i Förslag Kyrkohandbok för Svenska kyrkan 2016 (2016). Uppsatsens syfte är att undersöka om dessa inledningsord är lätta att förstå för en andraspråkstalare. Med hjälp av textanalys undersöks ord, satser och meningars påverkan på inledningsorden, och genom stilanalys undersöks rytm och stilfigurer. Analyserna visar att alla de undersökta dragen är beroende av det sammanhang de presenteras i. Resultatet pekar också på att många inledningsord har en komplicerad interpunktion till följd av att en viss typ av rytm eftersträvas. Detta är det stildrag som framförallt komplicerar förståelsen av inledningsorden ur ett andraspråksperspektiv, precis som svåra ord och långa, vänstertunga meningar med bisatser gör. Det framgår också att de inledningsord som har delar hämtade ur Bibeln avviker från de resterande inledningsorden. Således varierar anledningen till språklig komplikation då inledningsorden har olika karaktär. Slutsatsen är att inledningsordens stilistiska nivå oftast påverkar inledningsorden negativt ur ett begriplighetsperspektiv, eftersom den skapar otydlighet och försvårar förståelsen för texten. På syntaktisk nivå är det långa, vänstertunga meningar och bisatser samt abstrakta ord som komplicerar. Många av kyrkohandboksförslagets inledningsord är icke inkluderande för en andraspråkstalare.

The purpose of this study is to investigate if there are similarities and/or differences between second language speakers and native speakers of the Swedish language and their attitudes to Swedish dialects, both from a general and specific perspective. Regarding the specific dialects, there are eight of them, and these are the following: norrländska, värmländska, gotländska, dalmål, skånska, Finish Swedish accent, stockholmska and göteborgska. I also intend to set the study´s results in relation to previous results – and their emergent theories about dialect attitudes patterns. To investigate this, a web-based survey was used, which was mainly spread through Facebook through a so-called convenience selection. Here, the primary idea was that the distribution would be even between the two main groups, which was not the case. With a targeted effort where physical school classes with students who had Swedish as their second language, the results were slightly balanced, but despite this end-result only 21 % of the respondents turned out to be second language speakers of the Swedish language of a total of 306 respondents. The dialects were embodied without any naming and thus only through recorded audio clips in about 30 seconds. The obtained results were applied to three different filters and two different patterns. The first two filters consisted of the questions What are the general attitudes of native speakers and second language speakers towards the Swedish dialects? And How do the general attitudes of the second language speakers to the Swedish dialects change as their time in Sweden goes? This resulted in the general attitudes of the native speakers to the Swedish dialects, overall, being significantly better than those of the second language speakers, but also that the attitudes of the second language speakers improved dramatically after 5 years in Sweden. The third filter was the attitudes to the specific dialects by means of property scales. To a large extent, the responses of the two target groups look similar, although the solidarity and status values ​​differed mainly between the groups with regard to the Finnish Swedish accent, and also the solidarity value with regard to the Stockholm contribution in the study. The second language speakers rated the Finnish Swedish accent higher than the native speakers from both perspectives, but the Stockholm dialect was only considered more solidarity than by the native speakers. Finally, no significant distinctions could be discerned based on the two included patterns: the egocentric- and the general pattern. Keywords: Swedish dialects, attitudes, solidarity, status, second language speakers, native speakers.

Studiens syfte är att studera om språkliga anpassningar i en samtalspartners utflöde kan påverka andraspråkstalares vokaluttal. Detta gjordes genom en kvantitativ studie där vuxna andraspråkstalare intervjuades två gånger, en gång av en samtalspartner som talade med ett barnriktat språk och en gång med ett vuxenriktat. Studiens hypotes var att andraspråkstalarna skulle ha ett uttal mer likt målspråket vid samtalet med det barnriktade språket på grund av att det görs fonetiska anpassningar för att optimera språkinlärning. Analysen bestod av en mätning av andra och tredje formanten (F2 och F3) för vokalerna /y/ och /i/. Vokalerna analyserades sedan i förhållande till varandra. Resultaten för en av talarna tyder på att det går att påverka sin samtalspartners uttal i ett samtal. Uttalet blev mer stabilt och uttalet av /y/ liknade mer en rundad vokal än att uttalas likt [i] i det barnriktade samtalet. Den andra deltagaren som analyserades förändrade inte sitt uttal mellan de två samtalen vilket kan förklaras med att personen hade en högre språklig kompetens än den andra deltagaren, detta är en kvalitativ bedömning och har alltså inte undersökts. Den här studien öppnar därför upp för vidare studier inom området som eventuellt kan leda till att optimera andraspråksinlärningen. / LiLa

Syftet med studien är att bidra med kunskap om vad andraspråksperspektiv och inkluderande undervisning betyder i praktiken för ett antal lärare på låg- och mellanstadiet i Sverige. För att uppnå syftet har frågeställningar handlat om hur lärarna förstår vad ett andraspråksperspektiv är i praktiken, hur andraspråksperspektiv tillämpas i undervisningen samt vilka utmaningar finns det för lärarna att lyckas möta andraspråksperspektiv i egna klassrum. Eftersom undersökningen utgår från lärarnas perspektiv bygger undervisningen på en kvalitativ metod och intervjuer med fem grundskollärare. Resultatet analyserades genom tematisk analysmetod. Resultatanalysen identifierade fyra temaområde: faktorer som stimulerar samarbete mellan elever, flerspråkighet som resurs, lärarnas direkta stöttning samt förförståelse och begreppsinlärning. Resultatens slutsats visar att utmaningarna lärarna upplever handlar om vuxen stödverksamhet för lärare med studiehandledning, SvA-verksamhet och modersmål som visas inte är organiserad på ett sätt som kan garantera SvA-elevens optimala stöd. Dessutom handlar slutsatsen om utmaningarna på individnivå för samtliga lärare vilket är förmåga att ta tillvara på elevernas kulturella bakgrund och kunna integrera detta i egen undervisning samt integrera användning av digitala hjälpmedel som stöd för SvA-elever. / The aim of the study is to contribute with knowledge about what second language perspective and inclusive teaching means in practice for some number of Swedish low- and middle primary school teachers. In order to achieve this aim the specific questions have been designed such as: how teachers comprehend what second language perspective is in practice; how second language perspective is applied in a teaching context as well as what the challenges are for the teachers in order to succeed meet the requirements for the second language perspective in their own classrooms. As this study is investigating teachers' perspective the survey has been conducted with a qualitative method approach using interviews with five primary school teachers as the method of collecting data. Thematic analysis has been used for analysis of research data. The results extracted from the analyses are: factors that stimulate collaboration among pupils, multilingualism as a resource, teachers direct support and pupils pre-understanding and concept acquisition. Conclusions are: the teachers´ adult support system (with first language supervisor, SvA-teacher and mother tongue teacher) that is, according to the study results, not organized to offer pupils in Swedish as a second language an optimal support. Other challenges have been identified on the teachers level which are teachers' ability to include pupils´ in Swedish as a second language cultural experiences as well as teachers being able to integrate the use of educational computer tools fit to support these pupils.