Bakgrund: Planeringen och utförandet av en säker anestesi och kirurgi innefattar flera steg innan patienten anländer till operatuin. Preoperativa fötberedelser är baserat på evidensbaserad forskning med syfte att minska risken för postoperativa komplikationer.  Syfte: Syftet med föreliggande studie var att undersöka anestesisjuksköterskans upplevelse av faktorer som påverkar hur de preoperativa förberedelserna genomförts på patienter som ska genomgå kirurgi. Matod: Studien har en induktiv ansats och genomfördes som en kvalitativ intervjustudie. Resultat: Patientsäkerheten blir lidande om de preoperativa förberedelserna inte genomförs på et adekvat sätt inför kirurgi. Vikten av samarbete, tydlig dialog och fungerande kommunikation inom alla yrkeskategorier för att varje enskild patient ska vara optimat förberedd inför sin opertion. Studien belyser även vikten av att tydliga rutiner etableras och hålls uppdaterade för att underlätta de peroperativa förberedelserna, inte minst hos oerfaren peronal. Slutsats: Samarabete och kommunikation tillsammans med erfarenhet och väl etablerande inom preoperativa förberedelser bidrar till ökad patientsäkerhet.

Sammanfattning Bakgrund: Operationssjuksköterskor tillhandahåller intraoperativ omvårdnad till kirurgiska patienter. I den högteknologiska miljön som är på operationssalen kräver varje patient individualiserad omvårdnad. Personcentrerad vård är ett förhållningssätt där den unika individens behov sätts i fokus och omvårdnaden utformas gemensamt med patienten. Operationer kan genomföras antingen under generell eller regional anestesi där patienten är vaken under operationen. Genom att ta del av dessa erfarenheter kan en djupare förståelse och kunskap erhållas. Syfte: Att sammanställa patienters erfarenheter av att vara vaken under operation. Metod: En strukturerad litteraturstudie med kvalitativ och induktiv ansats har genomförts. Resultatet som framkommit har analyserats med hjälp av en tematisk syntes. Resultat: Resultatet som framkom genom analysen av de 16 inkluderade artiklarna genererade fyra kategorier; ”Operationsmiljöns påverkan”, ”Personalens betydelse”, ”Fysiska reaktioner ” och ”Psykiska reaktioner”. Slutsats; Operationer under regional anestesi är en individuell upplevelse som påverkas av olika faktorer. Att patienten känner sig trygg och delaktig är av yttersta vikt under operationen. Studien belyser både positiva och negativa aspekter av att vara vaken under operation och kan användas för att förbättra vården för patienten. Vidare forskning behövs för att utforska patienters specifika upplevelser beroende på typ av ingrepp.

Bakgrund: I samband med en operation kan patienter uppleva oro pre-, intra- och postoperativt. Regional anestesi möjliggör att patienten kan vara vaken under operationen men gör samtidigt att patienten och personalen kan behöva hantera den oro som kan uppstå. Det saknas kunskap kring hur patienter upplever oro under operationen.   Syfte: Syftet var att sammanställa patienters upplevelser av oro under kirurgiskt ingrepp i vaket tillstånd.    Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Artiklar söktes i databaserna PubMed och CINAHL. Insamlade data syntesterades genom meta-aggregation.   Resultat: Resultatet bestod av fem synteser med 13 underliggande kategorier. Följande synteser utarbetades: Kunskap och oro, En oroande miljö, En ansatt kropp, Kommunikation, Att hantera och lindra oro.    Slutsats: Det finns skillnader i vad som orsakar och lindrar oro hos patienter. För att lindra oro behöver operationsteamet anpassa omvårdnaden inför varje patient. Det finns en kunskapslucka när det kommer till patienters beskrivningar av operation.

Bakgrund: Anestesi är en utsatt situation för patienter där anestesisjuksköterskor har en väsentlig roll genom att vara ett stöd för, informera, stödja delaktighet och motverka anestesirelaterade komplikationer. Awareness är en anestesirelaterad komplikation och innebär att patienter återfår medvetandet under operation, ofta till följd av otillräcklig anestesi. Forskning visar på faktorer som påverkar förekomsten av awareness, men belyser inte i lika stor utsträckning patienters egna upplevelser av awareness. Syfte: Syftet är att beskriva patienters upplevelser i samband med awareness under generell anestesi. Metod: Systematisk integrativ litteraturöversikt av 21 artiklar enligt Whittemore och Knafls modell. Resultat: Patienter som upplevde awareness under generell anestesi beskrev smärtsamma och icke-smärtsamma taktila intryck. De beskrev även visuella- och auditiva intryck, samt förmågan eller oförmågan att påkalla uppmärksamhet. Patienter upplevde även akuta känslomässiga reaktioner, kognitiv närvaro eller frånvaro samt psykosociala följder efter awareness. Slutsats: Examensarbetet redogör för patienters fysiska och psykiska upplevelser under awareness. Upplevelserna som beskrivs är dels negativa och beroende på hur patienter upplevt awareness gav händelsen upphov till olika svåra postoperativa komplikationer. Awareness är ett komplext fenomen som kräver vårdvetenskapliga teorier och vetenskapliga metoder som kan göra komplexiteten rättvisa.

Introduktion: Anestesi på barn ställer anestesisjuksköterskan inför en komplex situation. Barn är oroliga inför det okända som ska hända. För att minska oron behöver anestesisjuksköterskan reducera deras nivå av oro. Föräldrarna tryggar barnen och tillsammans med dem ska anestesisjuksköterskan delge barnen trygghet. Syfte: Beskriva anestesisjuksköterskors erfarenheter i att bemöta och lindra oro hos barn som ska genomgå anestesi. Metod: En kvalitativ intervjustudie, innehåll analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Sammanlagt intervjuades 8 anestesisjuksköterskor med varierande ålder och yrkeserfarenhet. Resultat: Anestesisjuksköterskornas erfarenheter visade att skapa trygghet, ha ett avledande tillvägagångsätt och att utgå ifrån den egna professionen var viktigt för att bemöta och lindra oro. Att samarbeta med föräldrarna, skapa en relation till barnet och ha bra preoperativa förberedelser tycktes skapa trygghet hos både barnet och föräldern. De använde sig av avledande strategier för att flytta den negativa oron till något positivt. Den erfarenhet som anestesisjuksköterskorna hade gav dem en trygg grund i de situationer som inte var fullt så optimala. Då det inte fanns några färdiga mallar i hur de ska bemöta och lindra oro hos barn ansåg de flesta att ”fingertoppskänslan” har stor betydelse. Det viktiga var att hela tiden anpassa sig till barnet och ta den tid som behövdes. Slutsats: Studien belyste anestesisjuksköterskans erfarenhet av att bemöta och lindra oro hos barn. I resultatet framkom att anestesisjuksköterskan upplevde svårighet att bemöta oroliga barn samt att det var en svår situation de ställdes inför. Emellanåt kunde samarbetet med oroliga föräldrar vara svårt, dock kunde samarbetet förbättras om anestesisjuksköterskan och föräldern hade samma målbild. Det ställdes höga krav på kompetens och ödmjukhet samtidigt som anestesisjuksköterskan hade en viktig roll i att skapa trygghet hos barnen. / Introduction To prepare a child for anesthesia put the nurses in a complex situation. The child is worried about the unknow that is going to happen and therefore the nurse needs to reduce the child’s level of anxiety and worry. The parents are supposed to comfort the child and together with the nurse they should help the child to manage the difficult situation. Aim: Describe the anesthesia nurses experience in addressing and reducing anxiety in children who are about to undergo anesthesia. Method:A qualitative interview study of 8 nurses with different age and work experience where included and interviewed. Result: Based on the experience of the nurses it showed that the most important thing where to create comfort, use distractions and the ability to use their previous professional experience. To be able to cooperate with the parents, create a relationship with the child as well as excellent preoperative preparation seemed to create comfort in both the child and the parents. The nurses used distracting strategies to transfer the negative anxiety to something more positive.  Since there are no written guidelines of how to comfort children about to undergo anesthesia the nurses had to use and incorporate their previous experience as an anesthesia nurse. The nurses mentioned that it is crucial to be able to sense and evaluate the situation and then act based on the conclusion. The most important thing was to adapt and conform to the need of the child and not rush the process. Conclusion: The study highlighted the experience of the nurse’s preoperative care. The result showed that the nurses experienced difficulty to care for worried children as well as the complex situation they were presented with. Sometimes worried parents made the situation more complex for the anesthesia nurse since they were not able to cooperate and work together. However, the corporation could be improved if the anesthesia nurse and the parent had the same goal and a joint way of handling the situation. The anesthesia nurse were required to have high professional competence, advanced humility as well the ability to make sure that the child  is comfortable and relaxed.

Ångest och rädsla beskrivs som vanligt förekommande känslor inför operativa ingrepp. Musik kan i många situationer avleda människors uppmärksamhet från negativa faktorer samt minska oro och stress. Regional anestesi är en vanlig operationsmetod som har mindre hemodynamisk påverkan på patienter. Anestesisjuksköterskan har en betydelsefull profession i teamet och skall få patienten att känna sig trygg och när patienter skall genomgå en anestesi har anestesisjuksköterskan ett stort ansvar. Musik är kostnadseffektivt och har lugnande effekter på patienter inför en anestesi. Ny och ökad kunskap behövs för att minimera risken för ångest samt öka patienters välbefinnande. Syftet var att utforska musikens påverkan på patienter som genomgår en regional anestesi. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie. Elva stycken artiklar inkluderades i resultatet, en kvalitativ artikel och tio stycken kvantitativa. Dataanalys genomfördes och resulterade i huvudkategorier och subteman. Resultatet infattar två huvudkategorier: Musikens psykologiska påverkan på patienten och Musikens fysiologiska påverkan på patienten samt fem subteman: ångest, välbefinnande, vitala parametrar, kemiska parametrar samt smärta. Patienterna upplevde mindre ångest och ökat välbefinnande inför ingreppet när de lyssnade på musik. Vitalparametrar såsom blodtryck, hjärtfrekvens och andningsfrekvens blev lägre i musikgrupperna. Musik hade även en positiv effekt på smärta, blodsocker och kortisol. En del av studierna påvisade ingen signifikant skillnad på kategorierna. I diskussionsdelen diskuterades studiens valda metod med för- och nackdelar samt studiens resultat där bland annat skillnader och likheter jämfördes. Bli erbjuden musiklyssning under sin regionala anestesi kan ha både positiv och negativ påverkan på patienter. / Anxiety and fear are described as commonly occurring feelings before surgical procedures. In many situations, music can divert people’s attention from negative factors including worries and stress. Regional anesthesia is a common surgical method with less hemodynamic effect on the patient. The nurse anesthetist has a significant profession within the team and will make the patient feel safe and the nurse anesthetist has a great responsibility when the patient is to undergo anesthesia. Music is cost-effective and has soothing effect on the patient before anesthesia. New and increased knowledge is needed to minimize the risk of anxiety but also to increase the patient’s well-being. The purpose was to examine music’s impact on patients who are undergoing regional anesthesia. The method used was a systematic literature study. Eleven articles were included in the result, one qualitative and ten quantitative. Data analysis was performed and resulted in main categories and sub-teams. The result includes two main categories: the music´s psychological effect on the patient and the music’s physiological effect on the patient as well as five sub-teams: anxiety, well-being, vital parameters, chemical parameters and pain. The patients experienced less anxiety and increased well-being before the procedure when they were listening to music. Vital parameters like blood pressure, heart rate, and respiratory rate became lower in the music groups. Music also had a positive effect on pain, blood sugar and cortisol. Some of the studies showed no significant difference between the categories. In the discussion part, the study’s selected method’s pros and cons, as well as the study’s result with a comparison of differences and similarities are discussed. Being offered to listen to music during a regional anesthesia can have both positive and negative effects on the patient.

Obesitas är ett växande problem världen över och definieras genom att Body Mass Index (BMI) är över 30. Antalet personer med obesitas ökar för varje år, både globalt och nationellt. Det ställer ökade krav på sjukvården, att möta behoven och ge högkvalitativ vård till denna patientgrupp. Att bli sövd är förenat med risker, att dessutom ha högt BMI ökar riskerna kring generell anestesi. Den förändrade anatomin och fysiologin hos personer med obesitas utgör en ökad risk vid generell anestesi. Detta är något som anestesisjuksköterskan måste vara förberedd på och kunna bemästra. Syftet med denna studie var att utforska generell anestesi hos vuxna patienter med obesitas. Metoden som användes var en integrativ litteraturöversikt och de 36 vetenskapliga artiklarna som mötte inklusionskriterierna analyserades med ett integrativt förhållningssätt. Resultatet visar på vikten av att ta tid till förberedelser, nyttja tiden väl, teamarbete samt viktspecifik justering av läkemedel för att uppnå framgångsrik generell anestesi hos patienter med obesitas. Ett videolaryngoskop ger stora fördelar vid intubering såväl som att positionera patienten för optimal insyn till stämbanden. Emellertid visar resultaten även att vikt endast är en av flera viktiga faktorer för anestesisjuksköterskan att ta hänsyn till, tillsammans med exempelvis ålder och kön. Det är viktigt att vårda hela patienten och inte fokusera för mycket på vikt för att inte riskera att missa andra viktiga faktorer i den perioperativa vården. / Obesity is a growing problem worldwide and it is defined by the Body Mass Index (BMI) being over 30. The number of people with obesity are increasing each year, both globally and nationally. This places increased demands on healthcare, to meet the needs and provide high quality care for this patient group. Being anesthetized is associated with risks and a high BMI increases the risks surrounding general anesthesia. The changed anatomy and physiology in patients with obesity constitute a risk when generally anaesthetizing. This is something the anesthetic nurse needs to be prepared for and be able to handle. The aim of this study was to explore general anesthesia in adult patients with obesity. The method used was an integrative literature review and the 36 scientific articles meeting the inclusion criteria were analyzed using an integrative approach. The results show the importance of taking time to prepare, time management, teamwork, and weight specific adjustment of medicine in order to create successful anesthesia. A video laryngoscope provides great benefits when intubating patient with obesity, as well as optimizing the position of the patient for a good view of the vocal cords. However, the results also show that weight is only one of several important factors to consider, such as gender and age. It is important to care for the whole patient and not focus too much on weight, thus risking overlooking other important aspects in the perioperative care.

Bakgrund: Oro är ett känslomässigt svar på stimuli som kan ge fysiologiska effekter. Att befinna sig i en operationssal är för många patienter en ny upplevelse där de överlämnar sin kropp till vårdpersonalen. Anestesisjuksköterskan kan hantera en patient i regional anestesi med olika omvårdnadsåtgärder. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder som finns mot oro, pre och intraoperativt hos patienter som genomgår operationer i regional anestesi. Metod: Deskriptiv litteraturstudie där 17 artiklar granskades med SBU samt GRADE och analyserades deduktivt med Fundamentals of Care som teoretisk utgångspunkt. Resultat: Olika omvårdnadsåtgärder finns för att lindra oro icke-farmakologisk under regional anestesi. Majoriteten av resultaten visade tekniska åtgärder som video, musik, VR samt en minoritet om samtal och aromaterapi. Slutsats: Fler tekniska omvårdnadsåtgärder framkom vilket var oväntat. De hade effekt mot oro men på bekostnad av anestesisjuksköterskans relationella kontakt med patienten. Nyckelord: Regional anestesi, oro, icke farmakologisk, omvårdnadsåtgärder, Fundamentals of Care / Background: Anxiety is an emotional response to stimuli which can give physiological effects. To be in an operating theater is a new experience for many patients where they hand over their bodies to the healthcare staff. The nurse anesthetist can manage the patient during regional anesthesia with different nursing interventions.  Purpose: The aim of the study was to describe non-pharmacological nursing interventions that exist towards anxiety, pre and intraoperative in patients undergoing surgery under regional anesthesia.  Method: A descriptive literature review where 17 articles were reviewed with SBU and GRADE and analyzed deductively with Fundamentals of Care as a theoretical outset. Results: Various nursing interventions exist to alleviate anxiety non-pharmacologicaly under regional anesthesia. The majority of the results showed technical measures such as video, music, VR and a minority of conversation and aromatherapy.  Conclusion: Several technical nursing interventions emerged, which was unexpected. They had an effect on anxiety but at the expense of the nurse anesthetist´s relational contact with the patient.  Keywords: Regional anesthesia, anxiety, non pharmacological, nursing interventions, Fundamentals of Car

”Bakgrund: Preoperativ bedömning syftar till att identifiera sjukdomar och risker för anestesiförfarandet och att planera anestesin. Syfte: Att beskriva hur ofta den planerade preoperativa anestesibedömningen ändras vid anestesi induktion. Specifika frågeställningar var om det fanns skillnader i antal ändringar mellan kön, ålder, ASA- klassificering och tid på dygnet för operation. Metod: Retrospektiv journalgranskning som redovisas med deskriptiv statistik. Resultat: Av 177 inkluderade journaler uppvisade 130 (73,4%) en avvikelse från den preoperativa planen till anestesi induktionen. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan antalet avvikelser för kön, ålder, ASA -klassificering eller tid på dygnet för operation. Slutsats: Den preoperativt planerade anestesimetoden ändrades vid majoriteten av anestesiinduktionerna.”

Syftet med studien var att beskriva anestesisjuksköterskors upplevelse av möten med vuxna patienter som är oroliga inför generell anestesi. Bakgrund Att sövas innebär för de flesta patienter någon form av oro. För anestesisjukskö- terskor innebär det att på kort tid skapa ett möte där patienter känner trygghet, tillit och där- med mindre oro. Detta är en utmaning då det idag är ett högt flöde av patienter som ska ope- reras, samtidigt som det ställs höga krav på en säker vård där alla patienter ska mötas utifrån sina egna förutsättningar. Få studier har gjorts angående patienters oro utifrån anestesisjuk- sköterskornas perspektiv och är motiveringen till denna studie. Design Studien genomfördes med en kvalitativ design med induktiv ansats. Metod Deltagarna valdes ut med ett ändamålsenligt urval. Datainsamlingen bestod av semi- strukturerade intervjuer med anestesisjuksköterskor på två sjukhus i norra Sverige. Intervjuer- na transkriberades och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat Elva intervjuer genomfördes under hösten 2015. Analysen av materialet mynnade ut i ett tema med titeln ”Vara professionell”. Temat bestod av fem kategorier med benämningen ”Att lyckas med ett möte”, ”Att se patienternas oro”, ”Att bemöta patienternas oro”, ”Att på- verkas av mötet” och ”Att samarbeta och utvecklas”. Slutsats Anestesisjuksköterskorna upplevde att det i mötena med vuxna oroliga patienter handlade om att vara professionell i sin yrkesutövning. Att vara professionell inkluderade många områden, bland annat inställning, förhållningssätt och att sträva efter samma mål, detta för att kunna se och bemöta patienternas oro. / The aim of this study was to describe anesthetic nurses experiences, when interacting with adult patients that expresses anxiety in regards to their upcoming general anesthesia. Background: To undergo general anesthesia, is for most people, associated with some anxie- ty. The anesthetic nurse only has a limited time to build the patient ́s trust, and to try to relieve the anxiety and apprehension for the upcoming anesthesia. This is now becoming a bigger challenge, due to an increase in patient flow and stricter patient safety regulations, including requirements regarding patient centerdness. There has only been a limited number of studies looking at patient ́s pre-anesthetic anxiety, from a nursing perspective, hence the purpose of this study. Design: A qualitative research design with an inductive approach. Methods: The participants in this study were chosen based on their work. The data collection consisted of semi-structured interviews with anesthetic nurses at two hospitals in northern Sweden. The interviews were transcribed and analyzed using a qualitative content method. Findings: Eleven interviews were conducted during the autumn of 2015. When analyzing the material, a theme ”Be professional” was established. This was further divided to five catego- ries entitled: “How to succeed with a patient interaction”, “To acknowledge patient ́s anxie- ty”, “To master the patient ́s anxiety”, “To be affected by the interaction” and “To cooperate and develop professionally. Conclusion: The anesthetic nurses emphasized the importance of professionalism when deal- ing with anxious pre-anesthetic patients. This professionalism encompasses a number of dif- ferent attributes such as attitude, approach and to work towards a common goal, to acknowledge and address patients concerns and anxiety.