In conjunction with the always on-going technology development technical education have been created increasingly. Not least in the biomedical engineering area, which since 2008 has been established in Sweden. Between education and work, it can be assumed that there is a knowledge gap, which means that the workplace needs to supplement the previous studies with internal training. The following work analyses knowledge gaps in newly employed engineers in relation to what skills their working place requires. Furthermore, the study focuses on how the Akademiskas hospitals biomedical engineering department can work with internal training to introduce new employees. The result shows that the knowledge gaps differ greatly among individuals, but the common denominator is mainly applying the knowledge practically and electrical safety. Therefore, to create a flexible educational material to use in internal training of new employees, priority checklists are made which are divided into subject categories. The new employee thus gets the opportunity to practice his knowledge practically as well as theoretically. The theoretical material is created digitally and goes through the subject's underlying theory, demonstration of handling and training material, and the aim is that by letting the new employees go through this, the understanding and motivation of future tasks increases. Hopefully, by repeating the subject theoretical as well as practical the new employee will have a greater shot to process the task in his long-term memory and get a more covering and safer introduction of the workplace. / Universitet och högskolor har som skyldighet att skapa utbildningar baserade på konstnärliga eller vetenskapliga grunder som kan bidra till samhällsnytta. År 2008 skapades den första ingenjörsutbildningen i medicinsk teknik efter ett nära samarbete med industri och sjukhus. Syftet var att efter efterfrågan skapa en utbildning som gav studenterna specialkompetens inom medicin i samband med teknik för dagens alltmer avancerade sjukhusteknik.    Följande arbete utför en så kallad ”gapanalys” på kunskaperna hos en medicinteknisk ingenjörsstudent kontra en medicinteknisk ingenjör i arbetslivet på ett sjukhus. Vidare undersöker studien hur Akademiska sjukhuset kan arbeta med dessa kunskapsglipor vid anställning av exempelvis tidigare studenter för att få kompetenta ingenjörer som bidrar till arbete enligt den medicintekniska avdelningens uppdrag. Rapporten innefattar en förstudie och en studie där resultatet visar att det förekommer en stor variation på kunskapsbristerna mellan studenterna. Slutsatsen som däremot går att dra från studierna är att den stora kunskapsglipan ligger i att många ingenjörer aldrig har fått tillämpa den teoretiska kunskapen praktiskt. Många anser även att avsaknaden av ett elsäkerhetsmässigt tänk är ett stort och relativt utbrett problem. Särskilt med tanke på hur farligt ett sådant fel kan bli i sjukhusmiljö.    I förstudien svarar nio tidigare handledare på sjukhus runtom i landet på en enkät om vad de anser att studenterna som varit där på verksamhetsförlagd utbildning har haft svårt för. Många anser att kunskaperna kan variera mycket beroende på studentens intresse och bakgrund. Förstudien efterföljs av en intervjustudie på Akademiska sjukhuset som även den visar på en stor individuell kunskapsvariation hos studenter över olika ämnen. För att den medicintekniska avdelningen på Akademiska sjukhuset ska kunna skapa kompletterande utbildningar som täcker deras behov på kunskap skapas därför checklistor som även fungerar som en prioriteringsordning på ämnena som gås igenom i nyanställdas utbildning. På så sätt kan individens behov checkas av så väl som verksamhetens.    Prioriteringen görs på tre sätt; vilka kunskapsbrister som är mest framträdande, vad Akademiska sjukhuset anser riskfullt om personen inte har koll på samt vad som behövs för att den nyanställda ska känna sig bekväm på arbetsplatsen. Totalt skapas tre olika checklistor en som bör gås igenom omgående, en efter den nyanställda har fått landa i situationen och en där tillfälle ges för att fördjupa den nyanställdas förståelse och ansvarsområden.    Checklistorna innehåller teoretiska och praktiska moment där det praktiska sker ute på avdelning och det teoretiska materialet skapas i InfoCaption och publiceras i Akademiskas utbildningsportal. Upplägget på det teoretiska materialet som skapas är genomgång med stödjande bilder i PowerPoint för att lätt kunna gå tillbaka i materialet, demonstration av handhavande vilket sker med hjälp av filmer inspelade på avdelningen och slutligen en frågedel för att den nyanställda ska få reflektera över materialet. De olika teoridelarna delas in efter ämnen och efter genomgått ämne är tanken att den nyanställda ska få arbeta med detta praktiskt under övervakning av handledare för att få diskutera materialet och se hur det kan appliceras praktiskt.    Genom detta upplägg introduceras den nyanställda stegvis för framtida arbetsuppgifter, teorin repeteras innan den appliceras praktiskt vilket ökar sannolikheten för att processerna sätter sig i långtidsminnet. För att detta ska kunna implementeras på Akademiska sjukhuset anses däremot att fler studier behöver göras för att få en djupare helhetsbild över situationen. Den insamlade datan i studierna är begränsad och det är osäkerhet att den skulle täcka hela Akademiska sjukhusets medicintekniska avdelnings behov på efterutbildning av nyanställda.

Ett foster har inte samma blodflöde och resistans mot förändringar i sin miljö som en vuxen människa har och kan vid små temperaturförändringar orsakas skada i till exempel den utvecklande hjärnan. Vid ultraljudsundersökning finns bevisat en viss värmeökning, men det råder ovisshet kring hur stor denna skulle kunna bli under en längre tids exponering av ultraljud. Syftet med detta arbete var att undersöka värmeutvecklingen vid obstetriskt ultraljud genom att utforma en 3D-modell i mjukvarumiljön COMSOL Multiphysics version 6.0. En modell kan bidra med kunskap för att besluta kring om riskerna med temperaturökning hos foster till följd av ultraljud behöver studeras vidare. Resultaten av framtagen modellering visade på en mycket liten uppvärmningseffekt. Slutsatsen drogs att om modellen i 3D ska kunna göra trovärdiga beräkningar i programmet krävs en mer avancerad dator än vanligt, med betydligt större minneskapacitet. Vidare utveckling av modell i COMSOL bör göras i 2D, alternativt med en mer avancerad dator, för att få tillförlitliga resultat. / A fetus does not have the same blood perfusion and resistance to changes in its environment as an adult and small changes in temperature can cause irreversible damage for example to the fetal brain. Ultrasound examinations are proven to cause some heat gain but there are uncertainties regarding the amount of heat gain during a longer time of ultrasound exposure. The purpose of this study was to analyse the heat development during obstetric ultrasound by designing a 3D-model in the software environment COMSOL Multiphysics version 6.0. A model could contribute to knowledge in making an informed decision whether the risks of heating in a fetus because of ultrasound are necessary to study further. The results of the developed model showed a very small heating effect. The conclusion was made that if the model in 3D is to be able to make correct calculations in the programme it is required to use a more advanced computer than usual, with significantly greater memory capacity. Further development of a model in COMSOL should be made in 2D, or with a more advanced computer, to get reliable results.

Currently available VR-diversion solutions for vaccination lack key features for delivering an immersive and pleasurable experience. A tailor-made diversionary semi-interactive VR-experience software for vaccination procedures has been developed using mainly the game engine Unity and programmed in C#. The software aims to reduce or prevent anxiety, fear, and pain during these procedures. It is predominantly intended to be used by children as a tool for prevention. The narrative of the experience runs in parallel with the different steps and events of a vaccination procedure on the left arm. The interactions from the patient are only made using head gestures and no other controllers or movements of the body are used. The sequence can be initiated, restarted, and followed by a healthcare professional using a controller. The software is in a testable and applicable state but can be improved upon and polished in various areas. / Nuvarande VR-avledningslösningar för vaccination saknar viktiga funktioner för att leverera en immersiv och trevlig upplevelse. En skräddarsydd avledande semi-interaktiv VR-upplevelseprogramvara för vaccinationsprocedurer har utvecklats med huvudsakligen spelmotorn Unity och programmerats i C#. Programvaran syftar till att minska eller förebygga ångest, rädsla och smärta under dessa procedurer. Den är främst avsedd att användas av barn som ett förebyggande verktyg. Berättelsen i upplevelsen löper parallellt med de olika stegen och händelserna i en vaccinationsprocedur på vänster arm. Interaktionerna från patienten görs endast med hjälp av huvudgester och inga andra kontroller eller rörelser av kroppen används. Sekvensen kan initieras, startas om och följas av sjukvårdspersonal som använder en handkontroll. Programvaran är i ett testbart och tillämpligt tillstånd men kan förbättras och poleras inom olika områden.

A digital twin project is launched by the Integrative Systems Biology (ISB) research team and led by Gunnar Cedersund. The digital twin project is based on biological models of physiological processes, that can interact and be tailored for a specific person. However, the digital twin can currently not analyse movements of a human body. In this master thesis, the aim was to create a useful pipeline that expands the digital twin project with biomechanical modelling of movements, and also visualises the twins by letting the concept take human form. The biomechanical analysis was done in the software OpenSim, where the movements of a motion captured dance were analysed. To generate a simulation of the motion with an acceptable error in a reasonable computation time, a musculoskeletal model was created in OpenSim and scaled to best fit the anthropometry of the dancer. Then, the motion was estimated with an optimised procedure by using the scaled model and the motion capture data. The Root-Mean Squared (RMS) error of the estimated dance with accuracy 10-6 was 2.39 cm. In this thesis, the torque in each joint for the dance motion was estimated. The loads and muscle forces can also be estimated in OpenSim. One useful application is for calculating energy consumption. In order to calculate muscle forces, external forces needs to be measured while recording motion capture. This is something that will be focused on in the future, when continuing with this project. The visualisation of the digital twins were made in Unreal Engine with MetaHuman avatars. The dance recorded in motion capture, were applied to the avatars in order to make them dance. The recorded dance was the same for both OpenSim and Unreal Engine, so the dance could both be viewed and analysed. In conclusion, we have added a new feature to the existing digital twin technology: movements and simulation of the musculoskeletal system. This new feature can in the future be used for both medical purposes such as movement-based rehabilitation as well as for integration into dance performances.

Schemaläggning av personal kan vara tidskrävande, men detta kan underlättas med hjälp av digitala system. På flera närakuter i Stockholms län utförs schemaläggning för sjuksköterskor och undersköterskor fortfarande på papper, vilket medför administrativa svårigheter. Syftet med detta examensarbete var att utveckla en Android mobilapplikation som kan ersätta det nuvarande schemaläggningssystemet. Målet var att skapa en applikation som hanterar schemaläggningen av arbetspass och underlättar kommunikationen mellan all personal. Med hjälp av Android Studio utvecklades en mobilapplikation som tillåter användare att skapa schemaläggare- eller personalkonto. Användare med schemaläggarkonto kan skapa arbetspass, välja personal till och ta bort personal från passen. Användare med personalkonto kan göra en intresseanmälan för arbetspass och få en lista över sina kommande pass. Applikationen är försedd med en veckovis kalender som visar de skapade passen och personalen som är vald till passen. Med applikationen kan användarna kontakta varandra genom en chattfunktion. Den utvecklade applikationen, som uppfyllde uppdragsgivarens mål, testades och responsen vid testningen var positivt. Applikationen är fortfarande i utvecklingsfasen och behöver kompletteras med flera funktioner för att bli mer anpassningsbart för användarna. Framtida arbeten innefattar utveckling av en iOS-version och justering av applikationen för att användas på flera närakuter. Efter dessa justeringar kan applikationen publiceras på Google Play och App Store. / Scheduling can be a time-consuming process; however, this can be facilitated by utilizing digital systems. In several local emergency wards in Stockholm, the scheduling of nurses and assistant nurses is still performed on paper, which results in administrative complications. The purpose of this bachelor thesis was to develop an Android mobile application that can replace the current scheduling system. The aim was to create an application that handles personnel scheduling and supports communication between the personnel. Using Android Studio an Android mobile application was developed that allows users to create scheduler and personnel accounts. Users with a scheduler account can create work shifts, select personnel for and remove personnel from the shift. Users with a personnel account can sign up for work shifts and receive a list of their upcoming shifts. The application provides the user with a weekly schedule which displays the created shifts and the personnel selected for the shifts. By using the application, users can communicate with each other through a chat function. The developed application, which meets the client's requirements, was tested and the feedback from the testing was positive. The application is still in the development stages and requires the addition of several functions to make it more customizable for the users. Future work involves developing an iOS-version and adjusting the application to utilize it in several local emergency wards. After these adjustments, the application can be distributed in Google Play and App Store.

The emergency department at Södersjukhuset is one of the largest in the Nordic region. There is a large workforce with several skills at different levels, which means that the placement of the personnel becomes complex. The problem with the current placement method is that it is a manual and time consuming process. This report aims to solve this problem by creating a prototype of an automated and web-based placement system. During the development of the prototype different programming languages were used in unison to create a website with different functions. The most important functions to create were a search tool for names, save the placements in the form of a PDF-file and to be able to clear the placements.   The goals of the project were satisfied. However, several improvements can be made to the prototype to make it more valuable for the workplace. The advantage of the prototype was that it saves time for the scheduling staff. Additionally, it facilitates the work for the on-duty personnel as the placement is easily visualised for every module at the emergency department. / Södersjukhusets akutmottagning är en av Nordens största. Där finns en stor personalstyrka med olika yrkesgrupper och inom dem finns flera olika kompetensnivåer, vilket medför att placeringen av personalen blir komplex. Problemet med nuvarande placeringssystem är att det är en manuell och tidskrävande process. Målet för projektet var att lösa detta problem genom att skapa en prototyp av ett automatiserat och webbaserat placeringssystem.  Under utvecklingen av prototypen användes olika programmeringsspråk i samklang för att skapa en hemsida med olika funktioner. De viktigaste funktionerna som skapades var att kunna söka efter namn, spara placeringen i form av en PDF-fil samt att kunna rensa placeringen på information.   Målen för arbetet uppfylldes. Samtidigt finns det flera utvecklingsområden för prototypen som kan göra den mer användbar och värdefull för arbetsplatsens placering av personal. Fördelen med prototypen var att den sparar tid för bemanningspersonalen samt underlättar arbetet för personalen i tjänst då hela placeringen enklare kan visualiseras på varje modul.

Försvarsmakten gav KTH:s omgivningsfysiologiavdelning i uppdrag att studera energiåtgången vid gång med night vision goggles. För att ta reda på om rörelsemönstret påverkades av night vision goggles och därmed skulle ha inverkan på energiåtgången så samlades data in med inertial measurement units (IMU), men någon fullständig analys på datan gjordes inte. För att undersöka datan från IMU skapades en mjukvara i Python. Gångcykelns karaktäristik identifierades från datan för vinkelhastighet och acceleration från en IMU på vänster ankel. Position beräknades stegvis med dubbelintegration, på så vis analyserades rörelsen för varje individuellt steg. Träffsäkerheten för gångcyklarnas medelfrekvens med nämnda metod hamnade inom 5% mot tidigare validerad data med analys av motion capture system i inomhusförsök. Andra stegparametrar som steglängd och steghöjd antar dock helt orimliga värden. Vi tror att denna orimlighet till stor del beror på tekniska fel vid insamlingen av rådatan som orsakat dataförlust då liknande metoder med framgång använts av andra inom området. Rapporten beskriver utöver metoden för själva analysen även metoden för att skapa ett användarvänligt gränssnitt för forskare att utföra den med. / The Swedish Armed Forces asked the Division of Environmental Physiology at KTH to study the energy demand whilst walking with night vision goggles. To explore whether the patterns of movement changed and hence impacted energy use, data was gathered with inertial measurement units (IMU). However, no complete analysis of the collected data was performed. To study this data, software was created in Python. The gait cycle characteristics were identified from angular velocity and acceleration data from an IMU attached to the left ankle. Position was calculated stepwise by double integration, allowing for analysis of each individual step. Mean step frequency was calculated within 5% accuracy of earlier results validated by analysis with a motion capture system indoors. Other step parameters like stride length and height on the other hand take on completely unreasonable values. We believe this to largely be due to technical errors during the collection of the data leading to data loss, since similar methods have successfully been used by others in the field. The report also discusses the production of software with a user-friendly interface to be used by the scientists performing the final analysis.

I dagsläget använder akutmottagningen på Södersjukhuset ett manuellt tillvägagångssätt när personalen ska sätta in vitalparametrar som andningsfrekvens, syremättnad, systoliskt blodtryck, pulsfrekvens, medvetandegrad samt kroppstemperatur i patientjournalen. Som arbetsmetod kan detta leda till antingen inkorrekta värden eller korrekta värden men för fel patient. Behovet och efterfrågan av ett mer automatiserat system finns för ett bättre arbetsflöde.    Detta projekt har resulterat i skapandet av ett användargränssnitt som har syftet att underlätta arbetet på akutmottagningen. Användargränssnittet är utvecklat i C# och utseende är baserat på önskemål från Södersjukhusets personal för ett färdigt system. Användargränssnittet kommer inte att kunna implementeras i sjukhuset utan är tänkt att användas som exempel på hur sjukhuset vill att arbetsflödet ska se ut.

Concussions occur frequently as a result of tackles in ice hockey. Analysis of video material may provide an understanding of the relationship between the kinematics of collisions and the risk for injury. In this thesis, two video analysis methods were used to estimate the impact velocities of 22 ice hockey tackles that resulted in concussions. The Point tracking method uses tracking of user-defined object points on the players and ice to estimate the velocities. It was used in an earlier thesis. A deep learning-based method was implemented in this thesis. It uses a pre-trained deep learning model to detect the players in each frame of the video. Both methods were validated in this thesis using soccer videos containing accelerometer data from the players. The mean error was 25.6 % for the Point tracking method and 43.1 % for the Deep learning method. The difference was not significant. Both methods calculate the player velocity as a mean from a given number of video frames before impact. The choice of the number of frames did not significantly affect the difference in estimated velocities between the Point tracking method and the Deep learning method. The Point tracking method succeeded in estimating velocities in 17 cases. The mean velocities for the attacking and injured players were 10.5 m/s and 9.3 m/s, respectively. The Deep learning method succeeded in 9 cases, and the mean velocities were 9.7 m/s and 9.5 m/s. The velocities are higher than what has been found in earlier research, suggesting that both methods may be biased towards estimating too high velocities. More investigation needs to be done to evaluate the methods’ performance, possibly by comparing with accelerometer data from ice hockey.

Around 10% of women in fertile age have endometriosis, despite this there is little known about its origin. It can take years from the first experienced symptoms to an established diagnosis, which is done using invasive methods. A database from the Lucy application containing 11720 questionnaires with up to 41 questions each was examined for signs of associations between lifestyle factors and health indicators with endometriosis. The database was restructured and unusable questionnaires were pruned, leaving 5719 questionnaires for analysis. Questionnaires were assigned a label depending on whether the respondent had an endometriosis diagnosis, some other diagnosis or no diagnosis. Histograms were created for 36 questions to visualize answer distributions among the labels while wordclouds were created for 3 questions to determine commonly used words. Pearson’s chi-square test was performed on 24 questions to determine whether there were statistically significant differences in how respondents answered with regards to their diagnosis. Then, 26 questions were divided between seven question groups based on their similarities. The relative prevalence of endometriosis for every answer alternative was determined and compared withthe average for that group. This was then followed up by a multi-correspondence analysis for every question group. It was found that there are associations between endometriosis and 12 health indicators. These being: affected by infertility, always being tired, regarding own health as bad, having more than 100 birthmarks, severe chronic pelvic pain, dysmenorrhea, regularly whole-body pain, muscle stiffness, neck and shoulder tension, forgetfulness, concentration difficulties, regularly experiencing that stress worsens physical symptoms. No statistically significant association between lifestyle factors and endometriosis could be found in the survey database. There were findings of socioeconomic differences between respondents with endometriosis and those without a diagnosis which may have affected the result. / Runt 10% av kvinnor i fertil ålder har endometrios, trots detta är lite känt om dess ursprung. Det kan gå flera år från första upplevda symptom till en etablerad diagnos, som kräver invasiva metoder. En databas från Lucy applikationen med 11 720 enkäter upp till 41 frågor vardera undersöktes efter tecken på kopplingar mellan livsstilsfaktorer och hälsoindikatorer med endometrios. Som ett första steg omstrukturerades databasen och oanvändbara enkäter sållades bort, vilket lämnar 5719 enkäter för analys. Enkäterna blev tilldelad en etikett baserad på huruvida respondenten hade en endometriosdiagnos, någon annan diagnos eller ingen diagnos. Histogram skapades för 36 frågor för att visualisera svarsfördelningen mellan etiketter medan ordmoln skapades för 3 frågor för att bestämma vanligt förekommande ord. Pearsons chi-kvadrattest utfördes på 24 frågor för att bestämma huruvida det fanns signifikanta statistiska skillnader i hur respondenter svarade med avseende på deras diagnos. 26 frågor blev uppdelade i 7 olika grupper baserade på deras liknelser och den relativa utbredningen av endometrios bestämdes för varje grupp och jämfördes med snittet i varje grupp. Slutligen följdes detta upp med multikorrespondensanalys för varje grupp av frågor. Det hittades associationer mellan endometrios och 12 hälsofaktorer. Dessa var: infertilitet, alltid vara trött, betrakta sin egna hälsa som dålig, ha fler än 100 födelsemärken, uppleva allvarlig kronisk bäckensmärta, dysmenorré, regelbunden helkroppssmärta, muskelstelhet, spändhet i nacke och axlar, glömskhet, koncentrationssvårigheter, regelbundet uppleva att stress förvärrar fysiska symptom. Ingen statistisk signifikant association kunde hittas mellan livsstilsfaktorer och endometrios från undersökningsdatabasen. Det hittades socioekonomiska skillnader mellan respondenter med endometrios och de utan diagnos vilket kan ha påverkat resultatet. / FEMaLe