Majoriteten av de som lever med skyddade personuppgifter i Sverige är kvinnor som flyr från före detta partners. Studiens syfte är att undersöka hur kvinnor som lever med skyddade personuppgifter ser på sin vardag, sin identitet och sin tillit till individer i deras närmaste omgivning samt till samhället. Vi har besvarat syftet med hjälp av teoretiska utgångspunkter från Anthony Giddens och Erving Goffmans teoretiska perspektiv och begrepp som berör individen och individens sociala interaktioner i samhället. Vi har genom online-intervjuer intervjuat kvinnor som levt skyddat under varierande tidslängder, från sex månader till åtta år. Kvinnorna är i åldrarna 30 till 50 år och har olika bakgrunder till varför de lever skyddat men med den gemensamma nämnaren att de alla flyr från män som de tidigare haft en relation med. Denna studie har en fenomenologisk ansats där vi har utgått ifrån informanternas livsvärld för att få förståelse för hur informanterna upplever fenomenet som är att leva med skyddade personuppgifter. I vårt resultat av studien så har vi kommit fram till att den förändrade situationen resulterat i att kvinnornas liv satts på paus och deras personliga utveckling har till viss del stannat av, vilket deras vardag till stor del har påverkats negativt av. Deras utsatthet har resulterat i en bristande tillit till sin omgivning och även till myndigheter och samhället. Majoriteten av kvinnorna känner att samhället åsidosätter kvinnornas rättigheter och placerar dem på skyddade boenden för att de inte ska behöva ta ansvar för dem. De flesta känner en liten upprättelse över att de har fått skyddet och blivit betrodda av rättsväsendet, dock upplever kvinnorna att de inte har fått en fullständig upprättelse eftersom de tvingas leva begränsat medan gärningspersonen ofta går fri.

In this thesis theoretical meaning of the concept of individualization is examined. Compilation and comparison of the concepts of individualization as they are understood by Ulrich Beck, Zygmunt Bauman and Anthony Giddens are put forward. Critiques of the concept of individualization are analyzed with focus on controversial issues of the concept of individualization. The analysis shows four types of objections: 1. Concepts of theorists of individualization are not based on empirical research, therefore they do not match the reality correctly. 2. In the conceptions of theorists of individualization, the individuals seem to be independent on the culture and on other people. 3. Social classes and gender status to some extent still affect the life of the individuals. 4. Individualization does not have the same effect on everybody. The analysis also shows that the controversial issues are the result of different meaning which give to the individualization creators of the concept and its critics. Theorists of individualization understand the individualization as macro-social phenomenon, whereas critics of individualization understand the individualization as the change of life and behaviour of the individuals due to the effect of various ambivalent processes. The question, how to connect those meanings...

In der soziologischen Theoriebildung besteht ein weitgehender Konsens darüber, dass die theoriebildende Leitdifferenz von Handlung und Struktur nicht mehr dichotom konzeptualisiert werden kann, sondern analytisch überwunden werden muss. Die vorliegende Arbeit konzentriert sich auf die Arbeiten von Anthony Giddens und prüft, inwiefern der hierin entwickelte Ansatz eines strukturierungstheoretischen Theoriemodells die bestehenden Defizite der soziologischen Theorie überwinden kann. Hierfür werden Kategorien für einen Theorievergleich entwickelt, auf Grundlage derer die Kernannahmen der Strukturierungstheorie in sozialtheoretischer, soziologischer und analytischer Hinsicht systematisch rekonstruiert werden. Angesichts der zentralen Thesen von Giddens, wonach das bislang dualistisch bestimmte Verhältnis von Handeln und Struktur in eine wechselseitige Dualität überführt werden müsse, die soziologische Ordnungsproblematik von ihrer Norm- und Wertzentriertheit auf eine Formzentriertheit, die die Kategorien von Raum und Zeit in die Analyse mit auf nimmt, umgestellt wird und sich damit auch die Bestimmung der Grunddimensionen der Moderne grundlegend ändern, lässt sich die Theorie der Strukturierung als eine Theorie mit Allgemeinheitsanspruch charakterisieren. Zwar finden sich in Giddens Arbeiten theoretisch weitreichende Vorschläge, die soziologischen Grundprobleme neu zu bestimmen, gleichzeitig zeigt sich aber auch, dass er es versäumt hat, die Relationen zwischen den einzelnen Problemebenen ausreichend zu reflektieren. Es wird aber auch deutlich, dass auf der Grundlage der bisher vorliegenden strukturierungstheoretischen Begriffe und Methoden ein analytisches Modell entwickelt werden kann, auf dessen Basis sich konkrete soziale Prozesse und Felder aufklären lassen. Strukturierung stellt somit kein neues Paradigma im Sinne einer Metatheorie dar, sondern umfasst eine Vielzahl von grundlegenden Einsichten und analytischen Möglichkeiten für ein soziologisches Forschungsprogramm, das es noch deutlicher auszuarbeiten gilt. / In the sociological theory formation, there is a far-reaching agreement that a theory forming difference between action and structure cannot be conceptualised bipartitely but has to be overcome analytically. This paper is concentrating on the works of Anthony Giddens and examines to what extent the developed approach of a theoretical concept may overcome the existing deficits of the sociological theory. For a theory comparison, categories have been developed which systematically reconstruct the central acceptances of the theory of structuration in theoretical, sociological, and analytical regard. In view of Giddens’s major theses, according to which the relationship of action and structure determined till now dualistically must be convicted into a mutual duality, the questions of sociological order must change from a concentration on standards and values to a category which includes in its analysis both scope and time and thus fundamentally change the basic dimensions of the modern age, the theory of structuration can be characterized as a theory of general validity. However, in Giddens’s work we find far-reaching theoretical suggestions for a determination of the sociological basic problems, however, it turns out that he failed to reflect the relation between the individual problem levels sufficiently. On the other side, it is evident that on the basis of the theoretical concepts and methods existing till now an analytical model can be developed which contributes to the solution of concrete social processes and fields. Therefore, the theory of structuration doesn’t represent a new paradigm in the sense of a metatheory but contains a variety of basic insights and analytical possibilities for a sociological research program which has to be worked out still more considerably.

In this thesis I reframe theories of love-relationships in late modernity (by Anthony Giddens, Zygmunt Bauman and Ulrich Beck & Elisabeth Beck-Gernsheim) in relation to a general framework of discursive theory (inspired by Michel Foucault). I suggest that current developments and contradictions in the field of love-relationships with advantage can be understood in terms of discourse and discursive conflict. Utilizing the discursive framework, I conceptualize two conflicting discursive regimes (as romantic love and individualized freedom), and their components. With these components in mind, I explore how contradicting discursive components are problematized in established risk-discourse, using cases of popular culture as illustrative reference. Risk-discourses force short-term practical solutions, and put pressure on further discursive change by inducing anxiety and cognitive dissonance. Future discourse will have to adapt to several conditions, including the (in)compatibility of discursive components, how well practical strategies work out, how social interaction is organized, and how discursive deconstruction unavoidably have consequences for the fundaments of love itself. / I uppsatsen omtolkar jag senmodernitetsteorier om kärleksrelationer (av Anthony Giddens, Zygmunt Bauman och Ulrich Beck & Elisabeth Beck-Gernsheim) till ett generellt diskurs­teoretiskt ramverk (inspirerat av Michel Foucualt). Uppsatsen redogör för hur samtida utvecklingar och motsättningar inom fältet kärleksrelationer med fördel kan förstås i diskursteoretiska termer. Med hjälp av detta ramverk utvecklar jag två diskursiva regimer och deras respektive komponenter (konceptualiserade som romantisk kärlek och individualiserad frihet). Med dessa komponenter i åtanke granskar jag hur konflikterande komponenter problematiseras genom etablerade riskdiskurser, med fallstudier av populärkultur som illustrativa exempel. Jag menar att att dessa riskdiskurser driver fram kortsiktiga praktiska lösningar, och orsakar ångest och kognitiv dissonans vilka motiverar ytterligare diskursiva förändringar. Kommande diskursiva förändringar måste förhålla sig till flertalet omständig­heter inklusive diskurskomponenternas (in)kompabilitet, huruvida praktiska lösningar är hållbara, hur social interaktion organiseras i allmänhet och hur diskursiv dekonstruktion oundvikligen får konsekvenser för kärlekens fundament.

This is an exploratory study of women’s childbearing decisions and outcomes in non-medically indicated cesarean section childbirths (CS). Focusing on the structure-agency dichotomy, the research is guided by Anthony Giddens’ theory of structuration used in the context of the medicalization framework in order to analyze elements of personal choice and medical jurisdiction in childbearing methods. Quantitative analysis of secondary data and a thematic content analysis of Internet forums are conducted in order to analyze women’s perceptions of autonomy and constraint in their childbearing decisions and outcomes. The findings suggest that the polarization between second- and third wave feminist critiques on medical intervention in childbirth, and between structure and agency, impede our understanding of the complex phenomenon. Applying structuration theory to the medicalization framework helps to work through this polarization, further lending support to third-way feminism.

Studiens syfte var att undersöka unga vuxnas subjektiva upplevelser kring vissa existentiella frågor, samt hur detta manifesteras i vardagen i det senmoderna samhället i Sverige. Det är en kvalitativ undersökande studie med en fenomenologisk inriktning och tolkningsanalys. Empirin är hämtad från semi-strukturerade intervjuer från fem informanter mellan 20-25 år. De viktigaste resultaten visade på att kontinuerliga tillitsfulla sociala relationer var den existentiella fråga som informanterna förmedlade störst medvetenhet kring, som de aktivt prioriterade och manifesterade i vardagen. Samtidigt så var kontinuerliga tillitsfulla sociala relationer det som skapade mest svårigheter, oro och stress hos informanterna. En tolkning av denna sociala medvetenhet kan vara att det är ett uttryck för att det i det västerländska senmoderna samhället inte finns självklara, livslånga stabila relationer. Detta skapar och ena sidan en större frihet att välja sitt sociala umgänge, men också större ansvar, högre krav och svårigheter för den enskilda individen att upprätthålla och arbeta på kontinuerliga tillitsfulla relationer. När det gällde existentiella frågor kring det andliga såsom Gud, meningen med livet och livets ändlighet var det intressant att resultaten visade att de flesta informanterna upplevde att de inte funderade speciellt mycket på detta, samtidigt så var det inom det andliga området som informanterna gav mest utförliga svar. En analys av detta skulle kunna vara att det kan tyda på att det är en icke-fråga. Att det i det senmoderna samhället inte finns något självklart forum för andliga existentiella frågor, som också avspeglar sig hos den enskilda individen. Men det faktum att informanterna förmedlade mycket tankar och upplevelser kring det andliga visar på att det trots allt kan finnas ett dolt behov att samtala kring andliga existentiella frågor. När det gällde den andliga frågan kring vad som skapade meningsfullhet i livet visade resultaten på betydelsen av att reflektera och lyssna till det man ville, friheten att välja det man tyckte om, som gav positiv energi och subjektivt välbefinnade. Denna betoning på både personlig reflektion, frihet att välja och upplevelsen av positiva känslor var genomgående i samtliga existentiella frågor. En tolkning av den centrala betydelsen av personlig reflektion, frihet att välja och positiva känslor kan vara att det är ett uttryck för det pluralistiska senmoderna välfärdssamhället; det finns helt enkelt yttre förutsättningar och möjligheter att kunna välja sina liv. Det är också i samhället en större betoning på individens frihet och rättigheter, känslor, upplevelser och subjektiva välbefinnade. Samtidigt visade resultaten också på att personlig reflektion och friheten att välja också till viss del kunde upplevas som en svårighet. En tolkning är att det senmoderna samhället också kan skapa större svårigheter, ökad stress och oro och ställer större emotionella krav på individen att själv reflektera, "söka svar" på existentiella frågor och manifestera detta i sin vardag. Existentiella frågor är inte någonting som finns naturligt i människors vardag, och inte heller något som på förhand är givet i det senmoderna samhället.

Around the year 2007, several news segments appeared in the Swedish media with focus on the social website Facebook. At the time, an increasing number of people in Sweden started to join the social platform and accepted the terms of contract to get access of the website, without further consideration of what they were agreeing to. This resulted in some private individuals felt violated when it turned out that major points of the contract entail that user’s private information, photos, videos and other publications that was shared on the website, were considered property of Facebook cooperation. Even though this incident made users more aware of what they should, and should not publish on the website, the episode did not result in users closing there accounts on Facebook. On the contrary, today the social platform has more users opening private accounts then before, and it is even attracting older age groups. It seems as if the general public are aware of the importance of being online and a part of the culture surrounding the Internet. It appears as if most people are ready to accept and sign different electronic contracts without considering the possible consequences that may follow, as long as it means that they can be part of today’s digital and information society. Very few read the contract before signing it, and we want to know why that is. Is it really that simple that the public is being too lazy to read through longer texts? We do not believe it is that straightforward. We therefore wish to find out why people tend to not read the contracts on Facebook, and research if there may be a sociological reason behind it. We would also like to see if there is a difference in how younger and older Facebook-users are handling the contract. To find out the answers to our question formulation we used a qualitative method where we carried out two focus groups and six personal interviews to obtain field data that we later compared with Anthony Gidden’s theories on the modern society. Four thematical questions were the basis of the analysis. The four thematical questions that were used are the following; Habits and behaviour patterns, inclusion and exclusion, the self and trust, and age differences. Our final results showed us that the reason of why people tend to not read the terms of use can be explained through the modern society that has changed the normative global communication, to the extent that the private individual no longer reflexes over the short comings of not reading electronic agreements. In conclusion, our research has shown that the general public does not read the Facebook agreement since they simply do not care about it. The risks of modern society have convinced us that terms of agreements and contracts in general should not be bothered with. The excessive need of swapping and gaining information and belonging to a group is more important than critically handling agreements. / Runt år 2007 rapporterade flera nyhetsreportage inom den svenska median om den sociala medieplattformen Facebook. Vid tillfället, började ett stigande antal personer i Sverige bli medlem inom den sociala plattformen och accepterade hemsidans användarvillkor utan större övervägande om vad de gav sitt medtycke till. Detta resulterade i att några privatpersoner kände sig kränkta när det visade sig att några av de främsta villkoren inom kontraktet innebar att privat information, foton, videos och andra publiceringar som delades på hemsidan ansågs tillhöra företaget Facebook. Trots att denna händelse gjorde användare mer uppmärksamma kring vad det borde, och inte borde, dela med sig på hemsidan, resulterade inte episoden i att användare stängde ned sina konton. Tvärtom fick den sociala plattformen fler användare som öppnade privata konton nu än tidigare. Det verkar som om allmänheten är medvetna om vikten att vara online och en del av Internetkulturen. Av denna anledning verkar det som om många är villiga att acceptera och skriva på olika elektroniska kontrakt utan att överväga de potentiella konsekvenserna de kan medföra att vara en del av dagens digitala och informativa samhälle. Väldigt få läser kontrakten innan de skriver under det, och vi vill veta varför det är så. Är det verkligen så enkelt att allt handlar om att allmänheten är för lata för att läsa igenom långa texter. Vi tror inte att det är så entydigt. Vi önskar därför att förstå varför folk tenderar att inte läsa kontrakten på Facebook, och undersöka om det finns en sociologisk anledning bakom det hela. Vi skulle också vilja se om det finns skillnader i hur unga och äldre Facebook-användare behandlar kontraktet. För att få fram svar till vår frågeställning använder vi en kvalitativ metod där vi har utfört två fokusgrupper och sex forskningsintervjuer för att erhålla fältdata som vi senare kan jämföra med Anthony Giddens teorier om det moderna samhället. Fyra tematiska frågor var basen till vår analys. De fyra tematiska frågorna som användes var följande; vanor och beteendemönster, inkludering och exkludering, självet & tillit, och åldersskillnader. Att vi inte läser avtal, förklaras således genom att moderniteten helt enkelt har förändrat den normativa globala kommunikationen i den mån att den enskilda individen inte ens längre reflekterar över bristerna kring att inte utläsa ett enskilt avtal som ett påtagligt problem. Resultatet från denna undersökning är att vi inte läser avtal, för att vi inte bryr oss om det. Modernitetens riskpaket har övertygat oss, om att avtalshanteringen inte är något som vi bör engagera energi och kritiska tankegångar åt. Och behovet utav informationsutbyte och grupptillhörighet blir viktigare frågor än kritisk avtalshantering.

The diploma thesis called ?Globalization ? sociological reflection. Conception of globalization by Anthony Giddens, Zygmunt Bauman and Ulrich Beck? reflects the question, how sociological thinking deals with the phenomenon of globalization. In the introduction part of the Thesis is a basic outline of sociological perspective on globalization issues and this historical roots. The main part is devoted to comparing the concept of globalization of the three major sociological theorists, Anthony Giddens, Zygmunt Bauman and Ulrich Beck, which includes a detailed analysis of the works related to the theme of globalization. The relevant sections of the Thesis pays attention to the key topics that are discussed in the context of globalization in the field of contemporary social theory (globalization, localization and glocalization, denacionalization, the convergence of global culture, etc.). This Thesis is based on the key works of these authors, their reaction in the scientific community and my own critical analysis.

Syftet med studien är att skapa en ökad förståelse inom berörda yrkes- och studentgrupper för hur individer, som blivit rullstolsburna senare i livet, upplever sin identitet och eventuella identitetsförändringar. Resultatet tolkades utifrån Anthony Giddens teorier om senmodernitet och identitet samt Peter L. Berger och Thomas Luckmanns kunskapssociologiska perspektiv. Den tidigare forskningen har berört funktionshinder och identitet utifrån olika aspekter, dock har inte syftet för denna studie behandlats i sin helhet i andra studier. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex stycken respondenter för att nå deras upplevelser. Utifrån det material som inkommit genom intervjuerna har åtta stycken kategorier framträtt: självbild, yttre attribut, vanor och rutiner, arbete och fritid, relationer, bemötande från andra, drömmar och planer samt handikappanpassning. I studien framkommer att respondenterna använder framträdande och uppträdande för att påverka den spegling de får av omgivningen. Studien visar även att det har skett en förändring av respondenternas regimer och rutiner. En identitetsförändring har därmed skett hos respondenterna. I studien diskuteras även det faktum att respondenterna själva inte framhåller den identitetsförändring som påvisas i studien. Detta tyder på att respondenterna inte själva tänker på förändringen i sig, de tänker mer indirekt på förändringen genom att denna påverkat dem i olika situationer. I studien framkommer även vikten av det omgivande samhällets attityd gentemot den funktionshindrade när det gäller speglingen av individen. Detta är av relevans för de instanser i samhället som arbetar med frågor rörande funktionshinder.

<p>Syftet med studien är att skapa en ökad förståelse inom berörda yrkes- och studentgrupper för hur individer, som blivit rullstolsburna senare i livet, upplever sin identitet och eventuella identitetsförändringar. Resultatet tolkades utifrån Anthony Giddens teorier om senmodernitet och identitet samt Peter L. Berger och Thomas Luckmanns kunskapssociologiska perspektiv. Den tidigare forskningen har berört funktionshinder och identitet utifrån olika aspekter, dock har inte syftet för denna studie behandlats i sin helhet i andra studier. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex stycken respondenter för att nå deras upplevelser. Utifrån det material som inkommit genom intervjuerna har åtta stycken kategorier framträtt: självbild, yttre attribut, vanor och rutiner, arbete och fritid, relationer, bemötande från andra, drömmar och planer samt handikappanpassning. I studien framkommer att respondenterna använder framträdande och uppträdande för att påverka den spegling de får av omgivningen. Studien visar även att det har skett en förändring av respondenternas regimer och rutiner. En identitetsförändring har därmed skett hos respondenterna. I studien diskuteras även det faktum att respondenterna själva inte framhåller den identitetsförändring som påvisas i studien. Detta tyder på att respondenterna inte själva tänker på förändringen i sig, de tänker mer indirekt på förändringen genom att denna påverkat dem i olika situationer. I studien framkommer även vikten av det omgivande samhällets attityd gentemot den funktionshindrade när det gäller speglingen av individen. Detta är av relevans för de instanser i samhället som arbetar med frågor rörande funktionshinder.</p>