Det finns en stor mängd nya digitala satsningar som införs i företag varje år. Tyvärr får dessa system ofta ett begränsat genomslag, då forskning visar att bristande acceptans hos de anställda ofta leder till bristande effektivitet. För att identifiera vilka faktorer som bidrar till acceptans hos användarna så har Technology Acceptance Model (TAM) utvecklats, vilken kartlägger dessa faktorer. Denna uppsats undersöker hur en faktor i TAM, subjektiv norm, påverkar användarens attityd mot användning. Subjektiv norm identifieras ofta som någonting det finns en stark allmän uppfattning om. I innevarande uppsats konkretiseras subjektiv norm som en vilja att agera miljövänligt, till följd av de miljöproblem som uppmärksammats allt mer på senare tid. Uppsatsen tillämpar en kvalitativ metod i form av en enkätundersökning med kompletterande intervjuer. Resultaten indikerar att subjektiv norm påverkar acceptansen positivt hos de individer som har en stark emotionell koppling till den subjektiva normen. Vidare så identifierades även ett antal hinder som minskar acceptans. Intraorganisatorisk kommunikation visade sig även vara avgörande för hur användarna uppfattade det nya systemet, och i förlängningen hur de accepterar satsningen.

Drömmen om ett smart hem som är helt automatiserat är snart inte en dröm längre. Uppkopplade enheter kan anpassa sig efter sin omgivning och efter givna situationer, vilket exempelvis gör det möjligt för kökslamporna att tändas när garageporten öppnas. Vidare har smarta hem möjligheten att öka livskvaliteten för användare genom att anpassa sig efter deras vanor och beteenden. Om enheterna ska kunna anpassa sig efter användarna och sin omgivning krävs det oerhört mycket information, som i fel händer skulle kunna få förödande konsekvenser för användaren. Dock finns det brister i säkerheten bland enheter och vissa produceras utan säkerhet i åtanke. Det finns flertalet säkerhetsrisker med smarta hem och studien har fokuserat på säkerhetsrisker med fokus på autentisering och beteendeanpassning, med ett användarperspektiv, då det är något som saknas i befintlig litteratur. Frågeställningen som behandlas i studien är: ”Hur ser användare av uppkopplade-enheter i smarta hem på säkerhet utifrån autentisering och beteendeanpassning?”. För att kunna besvara denna frågeställning har en kvantitativ metod tillämpats. En webbenkät utformades och testades i en pre-pilot studie och sedan i en pilotstudie innan den publicerades. Frågorna i enkäten har utvecklats från den teori som presenteras i det teoretiska ramverket. Resultatet visar på att användarna har en hög tilltro till säkerheten hos sina enheter och att en majoritet inte är oroliga över säkerhetsrisker kopplat till autentisering. Respondenterna är mer oroliga över säkerhetsrisker associerade med beteendeanpassning än med autentisering. De respondenterna med hög tillit tenderar att vara villiga att ge ut mer privat information än de med låg tillit. En majoritet är också positivt inställda till att lämna ut mer information för ökad bekvämlighet samt att enheterna använder lagrad information för ökad bekvämlighet.

Societal changes caused by the widespread digitalization of several important public as well as private sectors of everyday life has led to increased demands for digital literacy amongst the general public. Meanwhile, there are several demographic groups that for different reasons are excluded from the digital arena, the elderly especially. The public libraries, leaning on it’s democratic as well as it’s educational mission, has taken widespread action to extenuate the problem through digital inclusion efforts, in particular the cooperation through the Digidel network. The purpose of this thesis is twofold, first we strive to gain knowledge in regards to the users experiences and use of digital technology, second we examine the users experiences of the libraries digital inclusion activities. The theoretical framework applied consisted mainly of Van Dijk & Hackers analysis of the four barriers of the digital divide. As a complement Prenskys digital natives, digital immigrantstheory has also been applied. Four semistructured interviews were conducted with elderly participants of the Digitala första hjälpen program activity at Motala digidelcenter at Motala stadsbibliotek. The results indicate that material access to digital technology is a nonproblem for the participants, and that the technology is used in a variety of ways, although mainly for information seeking and communication purposes. Use of digital technology is considered relatively complex and anxiety inducing, which library guidance help mitigate. Furthermore, the study shows how digital inclusion guidance works both in a problem solving and a competence improving capacity. Lastly our results indicate how appreciated these activities are amongst the participants.

The object of this investigation is KVINNSAM, a Swedish bibliographic gender research database. KVINNSAM is at once a counter archive – founded to make accessible previously marginalized research by/about women – and a sub-database of Libris, the Swedish national bibliography in which such research has historically been marginalized. Previous investigations into KVINNSAM and its subject headings have neglected the perspective of the end users. Based on an anonymous questionnaire completed by 73 respondents, I find that 1) today’s KVINNSAM-users are largely satisfied with the contents of the database, but 2) consist of a heterogeneous group with conflicting standpoints regarding integral aspects such as whether KVINNSAM should strive for feminism or political neutrality. Using Gayatri Spivak’s ideas about sanctioned ignorance and strategic essentialism, I analyze the quantitative and qualitative data provided by the respondents. I conclude that the principal problem of KVINNSAM today consists of the fact that the female perspective adopted by the list of subject headings adheres to a traditional binary view of gender. The gender binary is perceived by the users as reactionary, and as risking to further marginalize already structurally subordinate groups such as queer and non-binary subjects. Based on Hope A. Olson’s suggestions that feminist knowledge organization be based on flexibility, connectedness and inclusivity, I suggest that the problem might be ameliorated by rethinking gender, from norm to filter. I further conclude that the next logical evolutionary leap for KVINNSAM is a shift in format to linked open data.

Participatory models for public libraries, such as the presence of performative spaces, are growing increasingly common. The purpose of this bachelor’s thesis is to investigate why library users participate in such practices, and how they perceive the legitimacy of participatory library models that position the user as an active participant or co-producer. The empirical material consists of seven semi-structured interviews with adult library users with experience of library activities oriented towards creative practices, conducted at three Swedish public libraries. The material has undergone qualitative content analysis through the lens of cultural-historical activity theory. Findings show that participants use library resources such as workshop equipment in order to perform creative practices, try new activities, socialize, and to produce tangible or digital products. The participants express that tools, staff and co-users enable them to accomplish certain outcomes connected to new or previously established creative practices. Further, they value that resources for creating are made available to everyone, regardless of socio-economic status, and express that performative library spaces add to the well-being of the community. Finally, personal factors such as lack of energy or time reduce readiness to contribute to the library as a co-producer, while friendly staff encourage user engagement in library programs. For library managers, it is important to keep in mind that not everyone has the opportunity to take part in shaping library services when models for user-participation are being implemented.

<p>Ett antal bibliotek i Sverige, med Kungliga biblioteket i spetsen, har tagit beslut att byta klassifikationssystem från SAB-systemet till Dewey Decimal Classification (DDC). Den aspekt på denna övergång som utreds här är att ur ett användarperspektiv utvärdera Kungliga bibliotekets förslag på hylluppställningar som biblioteken kan använda sig av vid en övergång till DDC. Först jämför jag hur SAB och DDC:s huvudklasser skiljer sig åt och därefter diskuterar jag de olika hylluppställningarna ur ett användarperspektiv.</p><p> </p><p>SAB-systemet har 25 huvudklasser och DDC endast tio. Detta innebär att SAB-systemet har mer utkristalliserade ämnen i sina huvudklasser, medan DDC behandlar fler ämnen i varje huvudklass. SAB-systemet har fokus på humanistiska ämnen, medan naturvetenskapliga ämnen hamnar längre ned i systemet. DDC är mer sammansatt och inte lika tydligt humanistisk i sin uppbyggnad. De naturvetenskapliga ämnena prioriteras högre i DDC.</p><p> </p><p>De hylluppställningsförslag som är aktuella och som diskuteras bland biblioteken är ren DDC-uppställning, bruten hylluppställning, blandad hylluppställning eller behålla befintliga system. Förslaget att införa ren DDC-uppställning innebär att all litteratur måste omklassificeras enligt DDC. Bruten hylluppställning innebär att den äldre litteraturen får stå kvar med samma hylluppställning som tidigare medan den nya litteraturen ställs upp enligt DDC. Blandad uppställning innebär att alla böcker ställs tillsammans på hyllorna, men den äldre litteraturen omklassificeras inte utan får behålla samma koder som tidigare. Att behålla samma hylluppställningssystem som tidigare eller använda sig av något helt annat system är också ett alternativ. Detta förslag innebär dock att klassificeringen av bibliotekens material inte kommer att ha något att göra med hylluppställningen och i och med det uppkommer en annan fråga; finns det någon mening att använda sig av ett klassifikationssystem som sedan inte kommer att användas vid uppställningen av bibliotekets material? Utifrån dessa förslag på hylluppställningar som kungliga biblioteket presenterar så är det mest användarvänliga att ha samma hylluppställning som klassifikationssystem. Men detta innebär också mest jobb för biblioteken och det förslag som istället diskuteras flitigast är blandad uppställning. Det förslaget kan ses som den gyllene medelvägen för både låntagare och bibliotek. Låntagarna får de böcker som behandlar samma ämne samlade på samma ställe vilket ger en bra översikt i hyllan och dessutom sparar detta förslag tid för biblioteken i arbetet med övergången till DDC. Det mest användarvänliga på sikt är dock en total övergång till DDC-hylluppställning. <strong></strong></p>

Ett antal bibliotek i Sverige, med Kungliga biblioteket i spetsen, har tagit beslut att byta klassifikationssystem från SAB-systemet till Dewey Decimal Classification (DDC). Den aspekt på denna övergång som utreds här är att ur ett användarperspektiv utvärdera Kungliga bibliotekets förslag på hylluppställningar som biblioteken kan använda sig av vid en övergång till DDC. Först jämför jag hur SAB och DDC:s huvudklasser skiljer sig åt och därefter diskuterar jag de olika hylluppställningarna ur ett användarperspektiv.   SAB-systemet har 25 huvudklasser och DDC endast tio. Detta innebär att SAB-systemet har mer utkristalliserade ämnen i sina huvudklasser, medan DDC behandlar fler ämnen i varje huvudklass. SAB-systemet har fokus på humanistiska ämnen, medan naturvetenskapliga ämnen hamnar längre ned i systemet. DDC är mer sammansatt och inte lika tydligt humanistisk i sin uppbyggnad. De naturvetenskapliga ämnena prioriteras högre i DDC.   De hylluppställningsförslag som är aktuella och som diskuteras bland biblioteken är ren DDC-uppställning, bruten hylluppställning, blandad hylluppställning eller behålla befintliga system. Förslaget att införa ren DDC-uppställning innebär att all litteratur måste omklassificeras enligt DDC. Bruten hylluppställning innebär att den äldre litteraturen får stå kvar med samma hylluppställning som tidigare medan den nya litteraturen ställs upp enligt DDC. Blandad uppställning innebär att alla böcker ställs tillsammans på hyllorna, men den äldre litteraturen omklassificeras inte utan får behålla samma koder som tidigare. Att behålla samma hylluppställningssystem som tidigare eller använda sig av något helt annat system är också ett alternativ. Detta förslag innebär dock att klassificeringen av bibliotekens material inte kommer att ha något att göra med hylluppställningen och i och med det uppkommer en annan fråga; finns det någon mening att använda sig av ett klassifikationssystem som sedan inte kommer att användas vid uppställningen av bibliotekets material? Utifrån dessa förslag på hylluppställningar som kungliga biblioteket presenterar så är det mest användarvänliga att ha samma hylluppställning som klassifikationssystem. Men detta innebär också mest jobb för biblioteken och det förslag som istället diskuteras flitigast är blandad uppställning. Det förslaget kan ses som den gyllene medelvägen för både låntagare och bibliotek. Låntagarna får de böcker som behandlar samma ämne samlade på samma ställe vilket ger en bra översikt i hyllan och dessutom sparar detta förslag tid för biblioteken i arbetet med övergången till DDC. Det mest användarvänliga på sikt är dock en total övergång till DDC-hylluppställning.

It is a challenge to collect data on visitors' movement patterns via a mobile app for an alpine ski resort. Because gathering of location information is based on voluntariness. One way to motivate more people to share their location information is to offer the features that users expects or want in such a mobile app. This study aims to investigate what features a mobile app should include in order for users to share their location information. The research strategy used is case study and the data collection method is interviews. 22 alpine skiers were interviewed and in addition, an expert on the topic of mobile solutions with experience of leading development of location-based mobile apps has been interviewed. The interviews generated qualitative data that was analyzed thematically. The results presented by the study show that users are positive about sharing their location information if they receive something significant in return. The results are presented in two parts, one with general needs that the overwhelming majority desired, and one with interest-driven needs. / Det är en utmaning att samla in data om besökarnas rörelsemönster via en mobilapp för en alpin skidanläggning eftersom insamlingen av platsinformation baseras på frivillighet. Ett sätt att motivera fler att dela sin platsinformation är att erbjuda de funktioner användarna förväntar sig eller önskar i en sådan mobilapp. Denna studie syftar till att undersöka vilka funktioner en mobilapp bör innehålla för att användare ska dela med sig av sin platsinformation. Forskningsstrategin som tillämpas är fallstudie. Fallstudien baseras på intervjuer som datainsamlingsmetod. Intervjuer har genomförts med 22 alpinåkare samt en expert med erfarenhet inom att leda utveckling av platsbaserade mobila lösningar. Intervjuerna har genererat kvalitativ data som analyserats tematiskt. Resultaten som studien presenterar visar att användarna är positivt inställda till att dela sin platsinformation om de får något signifikant i gengäld. Resultaten presenteras i två delar. En del med allmänna behov vilka en övervägande majoritet önskade samt en del med intressestyrda behov.

Syftet med denna studie är att belysa hur platser och rum används i Brandkärr och vilken betydelse det får för socialt värdeskapande. Att studera sociala värden är ett sätt att utvärdera samhällets möjligheter att skapa positiva upplevelser för enskilda individer. För att få en mångfacetterad och representativ bild av Brandkärr är studien genomförd genom ett användarperspektiv. Inom stadsplanering är det alltid en utmaning hur invånarnas åsikter och röster ska göras hörda och få ta plats. En annan utmaning som möjligtvis är ännu svårare är att förändra stadsdelar och områden som redan finns efter nya behov. Miljonprogrammet är ett exempel på hur tidigare planeringsideal blivit ett hinder i samtida planeringskontext. Forskning om människors välbefinnande och upplevelser av fysiska platser börjar breda ut sig, men den är fortfarande begränsad och i behov av utveckling.  Vi använder oss av arkitektur- och platsteorier som resonerar kring relationen mellan den byggda miljön och människorna som använder den. Genom att diskutera användarnas åsikter och erfarenheter lyfter vi invånarnas bild av Brandkärr. Upplevelser, användningsmöjligheter och hur man värdesätter fysiska platser definierar marginalerna för socialt värdeskapande. Därför ämnar vi konkretisera hur den byggda miljön ser ut och används och hur det i sin tur påverkar hur sociala värden skapas.  I Brandkärr återspeglas de sociala värdena genom människorna vi möter och intervjuar. Den största källan till socialt värdeskapande i Brandkärr är gemenskapen. Miljonprogrammets funktionsuppdelade planering har genererat stora allmänna ytor att umgås på men separerar också funktioner från varandra, vilket resulterat i avsaknad av neutrala platser inomhus. Med neutrala platser menar vi rum som är tillgängliga för alla. Sociala värden kan skapas när det finns ett samspel mellan den byggda miljön och dess användare. Brandkärrs största tillgång är människorna och hur de upplever och använder Brandkärr som plats. / The aim of this thesis is to shed light on how places and spaces are used in Brandkärr and what significance they have for creating social value. Studying social values ​​is a way of evaluating society's opportunities to create positive experiences for individuals. In order to get a multifaceted and representative image of Brandkärr, the study was conducted through a user perspective. In urban planning it is always a challenge to get citizen’s voices and opinions heard. Another challenge that is possibly even more difficult is to change districts and areas that already exist according to new needs. The Million Homes Programme is an example of how previous planning ideals have become an obstacle in a contemporary planning context. Research on human well-being and experiences of physical places is beginning to spread, but it is still limited and in need of development. We have used architecture and site theories based on the relationship between the built environment and the people who use it. By discussing the users' opinions and experiences we show the insiders' experiences of Brandkärr. Citizen’s experiences, possibilities of use and how they value physical places define the margins for social value creation. Therefore, we intend to show what the built environment looks like, how it is used and in turn how it affects how social values ​​are created. In Brandkärr, the social values ​​are reflected through the people we met and interviewed. The largest source of social value creation in Brandkärr is through the community. The Million Homes Programme's separation of functions has generated large public areas to socialize on but also separates uses from each other, resulting in a lack of inclusive, accessible indoor spaces for everyone. Social values can be created when there is an interaction between the built environment and its users. Brandkärr's greatest attributes are both the people and how they experience and use Brandkärr as a place.

Bakgrund Biometriteknik är paraplybegrepp för olika automatiserade tekniker som används vid identifikation av individer. Biometriska identifikationsmetoder såsom fingeravtrycksläsning och ansiktsigenkänning har sedan länge varit reserverade för specifika syften. Idag är situationen förändrad, biometriteknik finns tillgänglig för allmänheten och används i allt större utsträckning. Biometriska metoder för identifikation kan erbjuda säkrare identifiering gentemot vanliga lösenord. Detta är av stor vikt då privatpersoner lagrar allt mer känslig information på sina mobiltelefoner, surfplattor och datorer.  Syfte   Syftet med den här studien är att undersöka hur stor inverkan faktorerna användbarhet, säkerhet och integritet har på privatpersoners användning av biometriska metoder för identifiering på mobiltelefoner, surfplattor och datorer. Efter granskning av tidigare forskning gavs dessa tre faktorer extra fokus. Den första faktorn, säkerhet, identifierades i och med att biometriteknik erbjuder förbättrad säkerhet om tekniken används korrekt. Samt att tidigare forskning pekade på säkerhet som en aspekt privatpersoner må ha i åtanke. Den andra faktorn, användbarhet, återfinns i att forskning visar på att individer värderar användbarhet och enkelhet högt. En tredje faktor, integritet, valdes i och med att viss forsking här hade nått motsägande resultat  Metod Rapporten genomfördes främst med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning, svar (n=121) från denna undersökning användes senare för att besvara och reflektera kring forskningsfrågan: Hur stor inverkan har faktorerna användbarhet, säkerhet och integritet på privatpersoners användning av biometriteknik? Ett kapitel som namngavs forskningsöversikt inkluderas också, här har litteratur sållats kvalitativt för att finna relevanta artiklar.  Resultat Den enkätundersökning som genomfördes påvisade att en majoritet av privatpersoner använder sig av biometriska identifieringsmetoder på sina mobiltelefoner, surfplattor samt datorer. Vidare visade det sig att faktorn användbarhet värderades högt, vissa fysiologiska egenskaper som används vid biometrisk identifiering ansågs även som mer eller mindre accepterade. Svar som gavs av respondenter visade också på att privatpersoner ej resonerar speciellt mycket kring integritet och personliga data som lagras vid användning av biometriteknik.  Slutsats Efter genomförd diskussion angående tidigare forskning och de resultat som nåddes utifrån enkätundersökningen konstaterades det att faktorn användbarhet hade stor inverkan på privatpersoners användning av biometriteknik. Säkerhet tas även i åtanke av en mindre del. Faktorn integritet ges ingen eller väldigt liten uppmärksamhet gällande användning av biometriska identifieringsmetoder hos privatpersoner. / Background Biometrics is a field including different automated technologies used for thepurpose of identify individuals. Biometric identification methods such asfingerprint scanning and facial recognition used to be a field reserved forspecific application purposes. Nowadays biometrics are used more frequently,and it is available for the public to use in their everyday life. Biometrics canprovide more secure solutions compared to normal passwords, but to achievethis adoption of said methods is key, especially seeing as users store moresensitive and personal data on their smart devices compared to yesterday’s nonsmartphones. Purpose The purpose of this study is to explore how the factors usability, security andprivacy affect people’s use of biometric solutions on their smartphones,tablets, and computers. After thoroughly reviewing previous literature thesethree main factors gained extra focus. The first factor, security, biometrics dooffer greater security advantages when used the right way. Also, previousresearch points towards security as an aspect people should have in mindwhile using biometrics. The second factor, usability, this aspect is based onprevious research showing that people tend to value functions and features thatare usable. A third factor, privacy, was chosen because research showedconflicting results regarding the importance of this factor.  Method This study was conducted primarily through a quantitative survey, answers(n=121) from this survey was later used to reflect upon the research question:How much of an impact does the factors usability, security and privacy haveover peoples use of biometrics? A chapter providing an overview of previousresearch is also included, for this chapter literature has been reviewed in aqualitative matter to sort out relevant research articles.  Results Results from the survey that was conducted showed that most individuals doindeed use biometrics on their mobile phones, tablets, and computers. Datacollected also indicates that the factor usability had a big impact on peoples useof biometrics. People also responded that they saw some physiological traitsused for biometrics as more, or less accepted to be stored and collected. Otheranswers to the survey showed that individuals generally do not care too muchabout their privacy when using biometrics. Conclusion After concluded discussions regarding previous research and the resultscollected from individuals through the survey a conclusion is reached. Thefactor usability had a big impact on individuals use biometrics. A small part ofindividuals does also consider security to be important. However, the factorprivacy was mostly ignored when it comes to using biometrics on smartphones,tablets and computers.