Denna studie syftar till att undersöka huruvida lärares interaktion med elever under lektionstid påverkas av undervisningsgruppens storlek och tillämpad arbetsform samt om arbetssätt anpassas till klassens storlek. Undersökningen har pågått under en treveckorsperiod och genomförts med observationer och semi-strukturerade kvalitativa intervjuer som analyserats ur ett hermeneutiskt perspektiv och ramfaktorteori. Resultaten visar att lärarna i undersökningen inte gör någon märkbar skillnad i sin interaktion med elever beroende på klassens storlek eller arbetsform. Resultatet visade även att lärarna i studien inte anpassade sin lektionsplanering eller undervisning efter undervisningsgruppens storlek trots sin medvetenhet om detta.

Skolan har genom åren använt arbetsformen gruppbaserat arbete (grupparbete). Denna arbetsform har varit populär i olika omfattning, men har hela tiden funnits med i undervisningen. Läroplanen beskriver i sina strävandemål att eleverna ska fostras i grundläggande demokratiska värderingar, visa varandra respekt och lära sig av varandra. I detta sammanhang kommer således grupparbetet väl till pass. Syftet med denna undersökning är således att studera elever och lärares syn på gruppbaserat arbete. Genom intervjuer med sex elever och tre lärare på en gymnasieskola, belyses skillnader och likheter mellan elevers och lärares syn på arbetsformen. Även frågan om när, var och hur arbetsformen används belyses i undersökningen. Samsynen är väldigt stor mellan dessa grupper. Både lärare och elever är positiva till arbetsformen, men även dess negativa sidor belyses. Lärare kan med fördel använda dessa resultat när de skall planera och genomföra grupparbeten för att undvika de fallgropar som finns. Min förhoppning är att detta kommer att ske då detta kan underlätta planeringen av undervisningen. Historiskt har arbetsformen använts i den svenska skolan i snart femtio år. De resultat som den här undersökningen redovisar tyder på att arbetsformen i olika former, är här för att stanna även i framtiden.

No description available.

Forskning visar att användningen av lärobok i den svenska matematikundervisningen på lågstadiet används i stor utsträckning. Läroboken används mest för att spara tid för läraren, den erbjuder inte eleverna en individanpassad studiegång som de enligt styrdokumenten har rätt till. Vad är det då som påverkar valet att bedriva läroboksbaserad matematikundervisning när det går emot en skola för alla? För att ta reda på hur mycket läroboken används i matematikundervisningen och varför lärare väljer att arbeta med just läroboken, användes en blandad datainsamlingsmetod i form av en kvantitativ enkät och en kompletterande enkät. Förslag till andra arbetsformer utöver läroboken lyfts fram i resultatet. Yrkeslivserfarenhet ställs mot användandet av läroboken i matematikundervisningen för att se om det finns något samband eller skillnad med användandet av lärobok och olika år av yrkeslivserfarenheter i skolan. En fenomenografisk ansats har använts för att analysera resultatet. Resultatet visar att läroboken har en väldigt stor roll i undervisningen samtidigt som forskare och styrdokumenten går emot den typen av enformigt arbete. Resultatet i studien indikerar att majoriteten av lärarna använder läroboken som arbetssätt större delen av matematikundervisningen. Lärarna väljer för det mesta läroboken eftersom det sparar tid och ger även en trygghet för läraren att luta sig mot i sin matematikundervisning.

<p>Delat ledarskap är ett fenomen utan klara definitioner som idag utövas mer i praktiken än enligt ett formellt sanktionerat beslut. Uppfattningen idag är att denna arbetsform passar bättre för kvinnor då de i högre grad anses söka samarbete och stöd hos sina kollegor. Studien syftar till att fördjupa förståelsen kring varför en del kvinnor väljer delat ledarskap samt hur de ser på fenomenet i allmänhet. Datainsamlingen utfördes genom kvalitativa intervjuer med åtta kvinnor som alla delar sitt ledarskap i någon form. Analysmetoden var induktiv tematisk analys. I resultatet framträder centrala aspekter som förutsättningar och hinder, manligt och kvinnligt, familj och hälsa samt framtidsutsikter. Att valet till att dela bör göras av individen själv betonas starkt. Många väljer att dela för att de ser chefskapet som alltför tungt och ensamt. Genom att ha någon bredvid sig utvecklas både de själva som ledare och organisationen i stort.</p>

Delat ledarskap är ett fenomen utan klara definitioner som idag utövas mer i praktiken än enligt ett formellt sanktionerat beslut. Uppfattningen idag är att denna arbetsform passar bättre för kvinnor då de i högre grad anses söka samarbete och stöd hos sina kollegor. Studien syftar till att fördjupa förståelsen kring varför en del kvinnor väljer delat ledarskap samt hur de ser på fenomenet i allmänhet. Datainsamlingen utfördes genom kvalitativa intervjuer med åtta kvinnor som alla delar sitt ledarskap i någon form. Analysmetoden var induktiv tematisk analys. I resultatet framträder centrala aspekter som förutsättningar och hinder, manligt och kvinnligt, familj och hälsa samt framtidsutsikter. Att valet till att dela bör göras av individen själv betonas starkt. Många väljer att dela för att de ser chefskapet som alltför tungt och ensamt. Genom att ha någon bredvid sig utvecklas både de själva som ledare och organisationen i stort.

Avsaknaden av positiva resultat av verksamhetsutvecklingar beror till stor del på en begränsadhelhetssyn inom organisationer. För att skapa en helhetssyn är det möjligt att kartläggaorganisationens processer, vilket kan göras i olika arbetsformer. Syftet med föreliggande studie äratt inventera vanligt förekommande arbetsformer för insamling, visualisering och dokumentering avverksamhetskunskap i en processkarta med en rad svenska kommuner som exempel. En kommunbedriver verksamheter inom flertal områden vilket innebär en mängd processer i behov avkartläggning. Utifrån egna och andras erfarenheter inom processkartläggning inom ramen för enkurs på universitetet och en kvalitativ intervju med en konsult inom processutveckling utformadesen enkätundersökning. Undersökningens syfte var att få svar på hur kommunerna arbetar för attkunna kartlägga vilka arbetsformer som bedrivs.Enkätundersökningen resulterade i att processkartläggningar vanligtvis sker i workshops med ettantal deltagare som inte överstiger tolv personer. Arbete i grupp har blivit mer och mer accepteratmed tiden, vilket har influerat processkartläggning. Som hjälpmedel för visualisering användspostit-lappar och whiteboard. Vanligen använder sig kommunerna av ett modelleringsverktyg somär avsett för processkartläggning när de vill dokumentera sina processer, men även att detförekommer användning av verktyg som inte är avsedda för just samma ändamål. Undersökningenvisar även på att förberedelsemomentet kan vara kritiskt för resultatet av en processkartläggningeftersom det påverkar involverande aktörer och tillgängliga hjälpmedel.

To achieve innovative performance in team-based working environments there are several factors which determine how well a team operate. It is crucial for business leaders to identify the clues of the innovation process in order to exploit the potential of creative solutions in IT-based product development. This study presents the project framework Scrum, which has gained popularity in recent years and has been adopted all over the world in delivering fast, and incremental IT-solutions. The framework consists of cross-functional teams, rules, artifacts and is based on routine events throughout the developmental process. Although the intended purpose of this framework is not for innovative performance, several researchers have found the framework being used in both managing innovative activities and to produce innovative results. Without specifying where in the process it occurs and how it facilitates innovative behaviour. By examining today's most used agile framework for developing, delivering and sustaining complex IT-products we aim to understand how organizations can utilize this framework in achieving innovative product development. The core methodology consists of interview studies with employees as well as executives in daily contact to the Scrum framework.  The literature study finds that the activities found in the Scrum framework bears resemblance to activities found regarding innovative product development. Mainly in the areas regarding learning and the width of cross-functional competency that resides in the development team.  Furthermore the study suggests that the Scrum framework allows the team a high degree of agency within the developmental process, which allows for creative development alongside the project goal. In regards to this dynamic the study finds that the innovativeness is then mainly dependent on the individuals consisting in the project group, and the work ethic, competence and willingness to be transparent in a group setting is what decides the capability to capture learning as a part of innovation. Further, we discovered that events such as Dailies and Retro to have a big impact in innovative aspects moving the project development process forward.

Detta arbete grundar sig på fyra klasslärares tankar och erfarenhet av att integrera bild och form i undervisningen, hur de ser på bild och form som ämne och vilket pedagogiskt värde de menar att bild och form har för elevernas utveckling och lärande. Vi har intervjuat dessa fyra lärare och genom deras exempel får vi ta del av hur de använder bild och form samt varför de använder det den ämnesteoretiska undervisningen. Vårt syfte med detta arbete är att ta reda på om bild och form som ett praktiskt/estetiskt ämne har ett pedagogiskt värde som redskap för barns utveckling och lärande. Teorier, forskning och LpO94 pekar på att undervisningen måste anpassas efter elevernas behov och förutsättningar så den ska bli mångsidig och stimulerande för dem. Forskning har visat att det behövs mer än ett sätt att ta till sig och uttrycka sina kunskaper på eftersom vi människor är olika och inte enbart lär oss genom det skrivna och verbala ordet. Undervisningen bör ha en avvägning av praktiskt och teoretiskt kunskapande. Av resultatet framgår det att bild och form har positiva grunder för barns utveckling och lärande vilket gör att de fyra lärarna tycker att bild och form har ett värde som de vill använda sig av i den ämnesteoretiska undervisningen. Det visar sig dock att det finns hinder på vägen som gör att de begränsas i sitt användande av ämnet. Framför allt tydligt framkommer det i mellanstadielärarnas berättelser att kraven på att eleverna ska visa goda teoretiska kunskapsresultat ses som ett hinder.

Detta är en kvalitativ studie, med hermeneutiskt perspektiv, där syftet är att studera hur individer i en kundorienterad verksamhet påverkas i arbetslivet och privatlivet av att vara flexibel och tillgänglig. Med hjälp av halvstrukturerade intervjuer har vi samlat in vår empiri, intervjuerna har genomförts med säljare eller servicetekniker i en kundorienterad organisation. I studien använder vi Castells nätverksteori och Foucaults maktperspektiv. Castells menar att nätverkssamhället består av tillgången till moderna kommunikationshjälpmedel som underlättar vardagen. Avancerad högteknologisk utrustning låter individen vara uppkopplad dygnet runt. Foucault redogör i sitt maktperspektiv den disciplinära och pastorala makten. Maktrelationer förekommer överallt och påverkar tjänstemännens arbetssituation. Vi tolkar efter genomförda intervjuer att arbetet enligt våra intervjupersoner är uppgiftsbaserat och individualiserat. Vi tolkar också att det inte går att vara flexibel i privatlivet om arbetslivet är flexibelt. Då arbetet är kundorienterat är det svårt för tjänstemännen att vara helt lediga. Vi tolkar att tjänstemännen kan vara tillgängliga tack vare de moderna kommunikationshjälpmedlen, på det vis som Castells beskriver i sin teori. Tjänstemännen upplever att de själva kan styra sin arbetsdag, och därmed vara självstyrda, enligt Foucaults maktperspektiv. Samtidigt upplever att de måste förhålla sig till sina kunders behov, vilket leder till att kundstyrningen blir en del av självstyrningen. / <p>This is a qualitative study with a hermeneutic approach, the aim is to study how individuals in a customer-oriented organization is affected by the work-life to be flexible and accessible. Using semi-structured interviews, we collected our empirical data, interviews have been conducted with salesperson or service-technician in a customer-oriented organization. In this study, we use Castells' network theory and Foucault's perspective of power. Castells argues that the network society consists of access to modern communication tools that make life easier. Advanced high-tech equipment allows the individual to be up-linked around the clock. Foucault describes in his power perspective on disciplinary and pastoral power. Power relations are everywhere and affect officials' work situation. We interpret the interviews conducted the work under our interviewees are task-based and individualized. We also interpret that it is not possible to be flexible in the privacy if the labor life is flexible. When the work is customer-driven, it is difficult for officials to be completely vacant. We interpret that the officials may be available thanks to the modern communication tools, to the way that Castells describes in his theory. Officials feel that they can control their working day, and to be autonomous, as Foucault's perspective of power. At the same time they feel that they must respond to the needs of its clients, which leads the customer management a part of the self-governance.</p><p>Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället</p>