The authors of this study is Matilda Svensson and Jonna Svensson, currently studying at Linnaeus University in Växjö. The name of the study is “When unemployment kills”. The aim of this study is to analyze Swedish counties and their suicide rates in relation to unemployment rates, depression and  usage of antidepressant medication. The theoretical datum is based in Durkheim's perspective of suicide as a social phenomenon. The study’s thesis is processed into three framing of questions. Is there a correlation between the occurrence of suicide and unemployment on a regional level, is there a correlation between the occurrence of suicide and depression on a regional level, Is there a correlation between the occurrence of suicide and antidepressant medication on a regional level? The data material is of aggregated secondary form, collected from Swedish databases. We did a descriptive overview of all the data, and then performed correlational analyzing and linear regression in SPSS to analyze the data. Our starting point is that there is a correlation between counties suicide rates and unemployment, depression and antidepressant medication. The descriptive overview indicates that there are regional differences between the counties among all the variables. However, the suicide rates are relatively consistent over time. There are also differences between men and women in terms of suicide ideation, depression and antidepressant medication. It’s possible to assume that women tend to be diagnosed with depression to a higher extent than men, and that men tend to commit suicide to a greater extent than women. However, the result does not indicate any significant correlation between the variables, although some counties did indicate that there was a significant correlation among men’s suicide rates and the independent variables. It's not possible to draw any conclusions based on the study's data material, other than the specific counties which did show a significant result.

Denna studie syftar till att försöka skapa en utökad förståelse för hur känsligt ett landsinflation är för globala faktorer i förhållande till storleken på dess ekonomi samt ifrågasättaden traditionella Phillipskurvans teori. Fallstudien grundar sig i en kvalitativ metod i form avinsamling och analys av tidigare forskning och en ekonometrisk modellstudie för attanalysera hur utvalda variabler påverkar inflationen. Studien undersöker pandeldata från 10OECD-länder under tidsperioden 1972–2020. Resultatet för Phillipskurvan tyder på att detgenerellt finns ett negativt samband som modellen förutspår men att sambandet inte alltid gåratt tillämpa. Resultatet från de multivariat regressionsanalyser som gjordes av paneldatanvisar att import, produktivitet och BNP-tillväxt har en signifikant påverkan på inflationen avde fyra valda variablerna. Detta resultat stämmer överens med en stor del av den tidigareforskningen. Slutsatsen som kan dras är att mer forsknings kring ämnet behövs men attsäkerhetsställa en definitiv förklaring bakom vad som styr inflationen kan visa sig svårt. / The aim of this study is to add to the understanding of how sensitive a country's inflation level is to global factors in relation to the size of its economy and to question the theory of the traditional Phillips Curve. The case study takes on a qualitative method by gathering and analyzing earlier research and applies a econometrics model study approach to analyze how certain variables might affect inflation. Panel data is used from 10 different OECD countries for the time period 1972–2020. The results for the Phillips Curve implies that there generally is a negative causality as the model predicts but that the causality is not always applicable. Results from the multivariate regression analysis that was performed on the panel data implies that productivity, GDP growth and import has a significant impact on inflation out of the four chosen variables. These results are coherent with a large part of the earlier research. The conclusion we make is that more research is required but defining the exact explanation behind what controls inflation might be hard to reach.

Rekordmånga blev arbetslösa våren 2020 över hela världen. Det berodde på att coronaviruset och covid-19-pandemin slog hårt ekonomiskt och ledde till ekonomisk lågkonjunktur och massiv arbetslöshet. Det är viktigt för alla människor att utforma sina egna liv. Omställningsorganisationers roll blev därför ännu viktigare för att ge vägledning till de som blev arbetslösa på grund av coronapandemin. Huvudfrågan i uppsatsen är hur personal som arbetar i omställningsorganisationer med studie- och yrkesvägledande arbetsuppgifter har mött den stora mängd människor som var i behov av vägledning under coronapandemin. För att hitta svar på den frågan gjordes kvalitativa intervjuer med fyra studie- och yrkesvägledare samt karriärrådgivare som arbetar inom två omställningsorganisationer. För att få ytterligare fakta användes internationell tidigare forskning. Ett resultat från studien visar att arbetslöshet inte är ett misslyckande utan snarare en väg till en möjlighet för att uppnå sina karriärmål.

Långtidsarbetslöshet och psykosocial ohälsa medför ekonomiska och sociala problemför både samhället och individen. Studiens syfte är att undersöka hur långtidsarbetslösasom befinner sig i arbetsmarknadsåtgärder ser på sin situation som arbetslös och hur deskattar sin egen psykosociala (o)hälsa.Den kvalitativa studien bygger på tio semistrukturerade intervjuer som bearbetatsmed hermeneutisk meningstolkning och språkanalys. Studien bygger på ett strategiskturval av informanter då syftet med studien är att den skall representera helapopulationen av långtidsarbetslösa. Teoretiska begrepp och koncept som används istudien är Jahodas deprevationsteori, Prekariatet och Anomi.Studiens resultat pekar på att det finns en koppling mellan långtidsarbetslöshet ochpsykosocial ohälsa i form av stress, nedstämdhet, isolering, utanförskap ochskamkänslor. Den psykosociala ohälsan verkar främst bero på den avsaknad av strukturoch sociala sammanhang som arbetslösheten för med sig. Långtidsarbetslöshet lederäven till ekonomiska konsekvenser för individen vilket verkar öka den psykosocialaohälsan ytterligare. Trots den svåra situationen som långtidsarbetslösa befinner sig i harde en positiv syn på framtiden och upplever inte sin situation som helt hopplös. / Long-term unemployment and psychosocial ill-health contributes to economic andsocial problems to both society and the individual. The aim of this study is toqualitatively examine how long-term unemployed describe their social situation andtheir psychosocial ill-health.The qualitative study is based on ten semi-structured interviews that have beenprocessed with hermeneutic meaning interpretation and language analysis. This study isbased on a strategic selection of informants in order for the study to represent the entirepopulation of the long-term unemployed. Theoretical concepts and concepts used in thestudy are: Jahoda's depravation theory; Precariat and Anomie.The results of this study indicate that there is a link between long-termunemployment and psychosocial ill-health in terms of stress, depression, isolation,exclusion and shame. Key indicators for the psychosocial ill-health among unemployedindividuals is the lack of daily routine/structure as well the lack of social environments.In addition, long-term unemployment may also lead to economic difficulties for theindividual, which generates an increased risk for psychosocial ill-health. In spite thedifficult situation long-term unemployed individuals face, they have a positive view oftheir future and do not experience their situation as completely hopeless.

Sammanfattning Det är många individer i Sverige som väljer att påbörja eftergymnasiala utbildningar med en målsättning att få ett stimulerande arbete inom sina utbildningsområden. I en del fall blir individer arbetslösa efter avslutade högskole- och universitetsutbildningar och det kan få negativa konsekvenser för individen och samhället. Syftet med vår undersökning har därför varit att utifrån våra respondenters berättelser, belysa och analysera de faktorer som har påverkat att de befinner sig i arbetslöshet. I syftet ingick även att undersöka huruvida de åtgärder som förespråkas av kompletterande aktörer till Arbetsförmedlingen bidragit till att etablera våra respondenter på arbetsmarknaden inom sina utbildningsområden. För att precisera syftet har vi använt oss av följande frågeställningar: Vilka faktorer är det, enligt respondenterna, som har påverkat att de befinner sig i arbetslöshet? Hur anser arbetslösa individer med universitets- eller högskoleutbildning att kompletterande aktörer till Arbetsförmedlingen borde arbeta för att på ett proaktivt sätt hjälpa dem att etableras på arbetsmarknaden? Hur kan individernas berättelser förklaras utifrån begreppen individ- och kontextsystem? Vi har använt oss av kvalitativ metod och intervjuat sju arbetslösa individer med eftergymnasial utbildning. De teoretiska utgångspunkterna som vi använt oss av Beckers Humankapitalteorin, Patton och McMahons System Theory Framework (STF) och Bourdieus kapitalformer. Undersökningens huvudresultat visar på att faktorer som bidragit till att respondenterna befinner sig i arbetslöshet är brist på arbetslivserfarenhet inom utbildningsområdet, brist på socialt nätverk och orättvisa. I resultatet framgår även att respondenterna uppskattade att de kompletterande aktörerna höll i workshops och seminarier men att de hade önskat att de kompletterande aktörerna hade fokuserat mer på individuellt stöd och att de haft större sociala nätverk. Nyckelord: Kompletterande aktör, arbetslöshet, högskola/universitetsutbildning, etablering och karriärutveckling.

Arbetslöshet är ett av de största problemen för moderna välfärdsstater och påverkar individer på en rad områden. Det för med sig försämrad fysisk och psykisk hälsa, samt lägre kognitivt välmående vilket är en individs subjektiva värdering av sitt eget liv, hur nöjd en är med livet som helhet. Syftet med den här studien var att genomföra en jämförande undersökning bland europeiska välfärdsstater gällande effekten av arbetslöshet på det självskattade kognitiva välmåendet, samt undersöka om denna effekt skiljer sig åt beroende på socialförsäkringsstruktur. Studien utgick från Korpi och Palmes teori om socialförsäkringsstrukturer och typologisering av välfärdsstater i modellerna korporativ, grundtrygghet och generell standardtrygghet. Datamaterialet kom från European Social Surveys (ESS) åttonde omgång från 2016 och innehåller data från 12 europeiska välfärdsstater. Totalt innefattar materialet 17344 individer mellan 20-65 år. Bivariata och multipla linjära regressionsanalyser användes för att undersöka arbetslöshetens påverkan och socialförsäkringsstrukturens inverkan undersöktes med hjälp av interaktionsvariabler. Resultatet påvisade att arbetslöshet har en negativ inverkan på det kognitiva välmåendet. Arbetslöshetseffekten på det kognitiva välmående skilde sig mellan den korporativa modellen och generella, där den förstnämnda uppvisade en större negativ arbetslöshetseffekt på det kognitiva välmåendet. Inga signifikanta skillnader kunde hittas mellan grundtrygghetsmodellen och generell standardtrygghet. Sammantaget stödde resultatet tidigare forskning kring en negativ arbetslöshetseffekt på kognitivt välmående och pekade på att socialförsäkringsstruktur kan verka skyddande mot denna effekt.

Mäns våld mot kvinnor ska upphöra enligt Sveriges jämställdhetspolitiska mål (Regeringskansliet, 2016). Tidigare studier visar på att relativ arbetslöshet mellan könen har en effekt på våld i hemmet, men resultaten är skilda. Då konsensus saknas inom detta högst aktuella samhällsproblem ökar intresset för att skapa klarhet. Syftet med denna studie är att undersöka vilken effekt relativ arbetslöshet har haft på våld mot kvinnor i hemmet i Sverige under perioden 2008–2018. Undersökningen har genomförts med panelregressioner med fixa effekter. Resultatet visar att en ökning i kvinnors arbetslöshet relativt mäns arbetslöshet har en positiv signifikant effekt på våld i hemmet, vilket bekräftar förhandlingsteorin att försvagad ekonomisk förhandlingskraft hos kvinnan relativt mannen ökar våldet. Resultatet går att ifrågasätta utifrån känslighetsanalyserna, men bedöms ändå vara relevant. Slutsatsen är att det finns en positiv relation mellan arbetslöshetsgapet mellan kvinnor och män och våld mot kvinnor i hemmet, men kausalitet kan inte fastställas.

No description available.

Vårt ämnesval är den problematik som det moderna samhället idag för med sig vilket kantas av snabba förändringar inom utbud och efterfrågan på arbetskraft. Detta leder till alltfler byten av karriär samt konsekvenser av arbetslöshet för den enskilda individen. Den traumatiska kris som individen hamnar i vid uppsägning påverkar ofta självbilden negativt. Privata aktörer såsom Trygghetsfonden TSL ökar på arbetsmarknaden och ger individen ett komplement till Arbetsförmedlingens brist på stöd. Syftet med studien var att undersöka vilka funktioner omställningsprogrammet har för individen efter uppsägning. Vårt huvudsakliga resultat visar att socialt stöd är viktig för individen. Det framkom att det sociala stödet ifrån omställningsprogrammet hjälpte individen att både finna nytt arbete men även att hantera arbetslöshetssituationen.

I studien undersöks situationen för de yngre akademiskt utbildade - som enligt min definition är högst 35 år – vad gäller utsikterna på arbetsmarknaden. Det gör jag dels genom att studera arbetsmarknadsläget för dessa akademiker i riket dels genom att undersöka hur tre unga akademiker upplevt/upplever sin arbetslöshet. Resultat I bygger på utredningar och statistik som gäller yngre akademikers etablering på arbetsmarknaden, i vilken utsträckning de drabbas av arbetslöshet samt skillnader mellan män/kvinnor och mellan olika yrkesgrupper. Hur myndigheterna behandlar frågor om dimensionering av den högre utbildningen tas också upp. Högskoleverket har visat att år 2002 etablerade sig läkare, sjuksköterskor och apotekare snabbt, de hade en etableringsgrad på 90 procent ett och ett halvt år efter examen. Hög etableringsgrad hade också civilingenjörer, högskoleingenjörer och lärare, dock sjönk den för ingenjörer jämfört med året innan. För ekonomer syntes en tydlig nedgång, medan det för lärare och vårdutbildade syntes en uppgång. Examinerade med konstnärlig inriktning hade låg etableringsgrad, likaså humanister med kandidat- eller magisterexamen. Generellt är kvinnliga akademiker något mer drabbade av arbetslöshet än män. Av resultaten framgår att det i maj 2005 var 15 630 personer i åldersgruppen 25 – 35 år med minst tvåårig akademisk utbildning som var helt arbetslösa, av dem var 8 073 kvinnor och 7 557 män. Svårast var situationen för samhällsvetarna. I mars 2005 fick 3.9 procent av SACO:s: medlemmar i åldern 25 – 34 år ersättning från arbetslöshetskassan. Kvinnornas arbetslöshet var 4,4 procent och männens var 3,3 procent. I resultat II redovisas de tre unga akademikernas tankar och åsikter kring hur de upplevt studietiden, att vara arbetssökande och arbetslös samt deras syn på framtiden. Mina intervjupersoner efterfrågar alla specialistförmedlingar inom arbetsförmedlingen, de anser inte att de blivit bemötta med tillräcklig förståelse. Specialistförmedlingar är något som även SACO efterfrågar. De intervjuade har alla upplevt sviktande självförtroende under arbetslösheten. Vidare lyfter de fram den dubbla problematiken i att vara överutbildad och samtidigt sakna arbetslivserfarenhet, båda faktorer som varit hinder i arbetssökandet. Oron inför framtiden är stor hos yngre akademiker, något som framkommer både hos mina intervjupersoner och i utredningar. / Higher Education – and then what?A study of the Unemploymentsituation for Young Academics.