<p><p><strong>Problemformulering: </strong>År 2002 trädde regeringens 11-punktsprogram i kraft, vars syfte var ökad hälsa i arbetslivet. Samma år delades finansiella medel för det innefattande hälsobokslutsprojektet ut till de med­verkande offentliga verksamheterna. Studien syftar till att undersöka två av de medverkande kommunerna specifikt, Sigtuna och Skellefteå kommun. Vår intention är att ge svar på följande frågor utifrån deras perspektiv:<strong></strong></p><p>v  Vad är hälsobokslutsmodellen baserad på?</p><p>v  Vilken funktion har hälsobokslutet fått i respektive kommun?</p><p>v  Vilka synpunkter finns beträffande målet att skapa en gemensam hälsoboksluts­mo­dell för kommunal verksamhet?</p><p>v  Har hälsobokslutsarbetet lett till att hälsan synliggjorts och sjukfrånvaron mins­kat?</p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet med denna uppsats är att analysera vad hälsoboksluten i kommunerna Sigtuna och Skellefteå har baserats på, vilken funktion det har och om det bidragit till att synliggöra hälsan i verksamheten. Vi vill även utreda huruvida det är möjligt att skapa en gemensam modell för hälsobokslut i kommunal verksamhet.<strong></strong></p><p><strong>Metod:</strong> För att uppnå studiens syfte och ge en överskådlig bild av begreppet ”hälso­bokslut” har en kvalitativ undersökningsmetodik använts i form av fallstudier. Under­sökningen bygger på den deduktiva ansatsen där teorin granskas före det empiriska ma­terialet samlas in. Data som samlats in är baserad på intervjuer, litteratur samt artiklar och broschyrer.</p><p><strong>Slutsats: </strong>Vår allmänna slutsats är att kommunerna genom sin medverkan i hälso­bokslutsprojektet har spridit ljus på hälsofrågorna vilket i sig är en positiv konsekvens. Det är svårt att uttala sig om de minskade sjukfrånvarotalen i kommunerna sedan pro­jektets start beror på hälsobokslutets införande eller om de grundar sig på andra fakto­rer. Kommunerna har gått tillväga på olika sätt då de utarbetat sina bokslut. Detta tror vi kan bero på att det idag inte finns någon allmänt vedertagen definition av begreppet ”hälsobokslut” och vad ett sådant ska innehålla. Trots detta är hälsobokslutets över­gri­pande funktion i båda kommunerna att vara ett styr- och upp­följningsinstrument för medarbetarnas hälsa i verksamheten.</p><p> </p></p><p> </p>

<p>Denna studie beslyser de vuxnas lärande i förskoleverksamhet, där personalen hela tiden är inbegripna i ett lärande. Mycket lärande för personalen sker utifrån reflektion och dialog med kollegor.</p>

I den aktuella kommun där studien genomförts har stora satsningar gjorts på att fortbilda vårdpersonal i demensvård under många år. Trots detta har det visat sig att det finns svårigheter för vårdarna att omsätta kunskaperna i det vardagliga arbetet. Under 2005-2008 pågår Kompetensstegen, en stor nationell satsning för att förbättra vården och omsorgens inre kvalitet i äldreomsorgen. Jag ville därför med mitt examensarbete undersöka effekterna av en så stor utbildningssatsning. Syftet var att undersöka vårdpersonalens uppfattningar av lärandet och de nya kunskaper som de fått genom Kompetensstegens demensutbildningar och vilka möjligheter eller hinder som finns för ett fortsatt lärande efter utbildningen. Som undersökningsmetod användes en allmän kvalitativ ansats och jag valde att göra intervjuer med öppna frågor i fokusgrupper. Resultatet visade att kunskapen om demensvård och förståelsen för personer med demensjukdom ökat, men för att kunskaperna skall implementeras i vardagen och ge ett fortsatt lärande behöver vården struktureras på ett bra sätt och forum för handledning och reflektion måste finnas. Nyckelord Demensvård, vårdpersonal, reflektion, uppfattning, lärande, Kompetensstegen, utbildning i arbetslivet The municipality where the study has taken place has under a large number of years concentrated on educating their caregivers in dementia care. In spite of this, the caregivers have had difficulties in putting into practice the knowledge that they have acquired. During the years 2005-2008 there has been, and is, a large national campaign to improve the inner quality of care within the elder care system. I wanted therefore with my examinations paper to study the effects of such a large educational drive. The purpose of the paper was to examine the caregiver’s perception of the teaching and the new knowledge that they acquired through the “Kompetensstegens” dementia education, and the possibilities or impediments for further learning after the educations ended. The examination method that was used was a general quality approach where I chose to interview with open questions in focus groups. The results showed that the knowledge of dementia care and understanding for people with dementia had increased, but that the care system must be structurised in such a way that leaves scope for guidance and reflection. This is important so that knowledge can be implemented in everyday use and give further learning. Keewords Dementia care, caregivers, reflection, perception, teaching, “Kompetensstegen”, education in working life.

Problemformulering: År 2002 trädde regeringens 11-punktsprogram i kraft, vars syfte var ökad hälsa i arbetslivet. Samma år delades finansiella medel för det innefattande hälsobokslutsprojektet ut till de med­verkande offentliga verksamheterna. Studien syftar till att undersöka två av de medverkande kommunerna specifikt, Sigtuna och Skellefteå kommun. Vår intention är att ge svar på följande frågor utifrån deras perspektiv: v  Vad är hälsobokslutsmodellen baserad på? v  Vilken funktion har hälsobokslutet fått i respektive kommun? v  Vilka synpunkter finns beträffande målet att skapa en gemensam hälsoboksluts­mo­dell för kommunal verksamhet? v  Har hälsobokslutsarbetet lett till att hälsan synliggjorts och sjukfrånvaron mins­kat? Syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera vad hälsoboksluten i kommunerna Sigtuna och Skellefteå har baserats på, vilken funktion det har och om det bidragit till att synliggöra hälsan i verksamheten. Vi vill även utreda huruvida det är möjligt att skapa en gemensam modell för hälsobokslut i kommunal verksamhet. Metod: För att uppnå studiens syfte och ge en överskådlig bild av begreppet ”hälso­bokslut” har en kvalitativ undersökningsmetodik använts i form av fallstudier. Under­sökningen bygger på den deduktiva ansatsen där teorin granskas före det empiriska ma­terialet samlas in. Data som samlats in är baserad på intervjuer, litteratur samt artiklar och broschyrer. Slutsats: Vår allmänna slutsats är att kommunerna genom sin medverkan i hälso­bokslutsprojektet har spridit ljus på hälsofrågorna vilket i sig är en positiv konsekvens. Det är svårt att uttala sig om de minskade sjukfrånvarotalen i kommunerna sedan pro­jektets start beror på hälsobokslutets införande eller om de grundar sig på andra fakto­rer. Kommunerna har gått tillväga på olika sätt då de utarbetat sina bokslut. Detta tror vi kan bero på att det idag inte finns någon allmänt vedertagen definition av begreppet ”hälsobokslut” och vad ett sådant ska innehålla. Trots detta är hälsobokslutets över­gri­pande funktion i båda kommunerna att vara ett styr- och upp­följningsinstrument för medarbetarnas hälsa i verksamheten.

Denna studie beslyser de vuxnas lärande i förskoleverksamhet, där personalen hela tiden är inbegripna i ett lärande. Mycket lärande för personalen sker utifrån reflektion och dialog med kollegor.

No description available.

Integritetsfrågor i arbetslivet har uppmärksammats väsentligt under den senaste tiden. En kontrollåtgärd som har debatterats särskilt är medicinska undersökningar i form av drogtester som arbetsgivare påkallar för kontroll av arbetstagare. I nuläge finns det ingen specifik lag som reglerar när och under vilka omständigheter arbetsgivare är berättigade att påkalla drogtestning av arbetstagare. År 2009 framlades dock ett lagförslag i SOU 2009:44, Integritetsskydd i arbetslivet, som även innehåller förslag på bestämmelser om medicinska undersökningar i arbetslivet. Denna uppsats analyserar huruvida det föreligger ett behov av en lag som reglerar när och under vilka omständigheter arbetsgivare är berättigade att begära drogtestning av arbetstagare inom den privata arbetssektorn. Frågeställnigen analyseras huvudsakligen utifrån huruvida rättssäkerhetsskäl kan motivera lagstiftning. Frågan diskuteras även utifrån andra argument som har anförts i debatten kring drogtestning i arbetslivet. Med utgångspunkt i lagförslaget om medicinska undersökningar i arbetslivet, som har framlagts i SOU 2009:44, argumenterar denna uppsats vidare för hur en lag som reglerar drogtestning i arbetslivet bör vara utformad.   En analys leder till slutsatsen att en lag är motiverad. Det tyngsta argumentet för att en lag fordras är att en granskning av gällande rätt stipulerar att rättsläget är oklart i flera avseenden. Vidare kan prejudikatsvärdet på den praxis som finns på området uppfattas vara lågt. Det osäkra rättsläget och praxis låga prejudikatvärde innebär att förutsebarheten av gällande rätt är otillfredsställande. Följaktligen är rättssäkerheten bristfällig i samma mån. Vidare talar arbetstagares underordnade ställning i anställningsförhållanden för att området bör lagstiftas så att arbetstagare kan tillvarata sin rätt. Dessutom är en lag motiverad för att uppnå ett jämlikt integritetsskydd för arbetstagare inom den privata och den offentliga arbetssektorn. Slutligen är en lag befogad för att uppnå jämlik skyddsnivå i relation mellan enskilda rättssubjekt som råder i relation mellan enskilda och det offentliga. En analys av lagförslaget i SOU 2009:44 leder till slutsatsen att lagförslaget utgör en lämplig utgångspunkt för hur en lag, som reglerar frågan om drogtestning i arbetslivet, bör vara utformad. Om lagförslaget utmynnar i lagstiftning kan det påstås att förutsebarheten och därav rättssäkerheten inom rättsområdet skulle öka väsentligt i förhållande till gällande rätt. Dock bör lagförslaget ses över, omarbetas och preciseras i vissa anmärkta avseenden.

Sweden adopted a new anti-discrimination legislation 2009, DiskL, which aim to prevent direct and indirect discrimination in matters of employment and occupation. According to directives and practices from EU, pregnant workers are entitled a special protection from discrimination during employment situations. The purpose of this essay is to study the legal protection for pregnant workers in employment situations and also analyze whether male workers have similar protection when they plan parental leave. Both regulations from the EU-law and the Swedish law are presented and discussed. This because Swedish discrimination legislation is largely influenced by the EU-law. The study confirms that pregnant workers have a strong legal protection against discrimination through directives from the EU and DiskL. Employers must include this protection in employment situations. If hiring a pregnant worker implicates costs for employers, it is still not an accepted reason not to follow the regulation. The protection for a pregnant worker is always considered more important than an employer's financial loss, independent if the employment is fixed-term or permanent. The study also shows that male workers are protected against unfair treatment in employment situations according to 16 § föräldraledighetslagen. However, the protection of male workers is not as strong as the protection from discrimination of pregnant workers in employment situations.

<p>Integritetsfrågor i arbetslivet har uppmärksammats väsentligt under den senaste tiden. En kontrollåtgärd som har debatterats särskilt är medicinska undersökningar i form av drogtester som arbetsgivare påkallar för kontroll av arbetstagare. I nuläge finns det ingen specifik lag som reglerar när och under vilka omständigheter arbetsgivare är berättigade att påkalla drogtestning av arbetstagare. År 2009 framlades dock ett lagförslag i SOU 2009:44, Integritetsskydd i arbetslivet, som även innehåller förslag på bestämmelser om medicinska undersökningar i arbetslivet.</p><p>Denna uppsats analyserar huruvida det föreligger ett behov av en lag som reglerar när och under vilka omständigheter arbetsgivare är berättigade att begära drogtestning av arbetstagare inom den privata arbetssektorn. Frågeställnigen analyseras huvudsakligen utifrån huruvida rättssäkerhetsskäl kan motivera lagstiftning. Frågan diskuteras även utifrån andra argument som har anförts i debatten kring drogtestning i arbetslivet. Med utgångspunkt i lagförslaget om medicinska undersökningar i arbetslivet, som har framlagts i SOU 2009:44, argumenterar denna uppsats vidare för hur en lag som reglerar drogtestning i arbetslivet bör vara utformad.  </p><p>En analys leder till slutsatsen att en lag är motiverad. Det tyngsta argumentet för att en lag fordras är att en granskning av gällande rätt stipulerar att rättsläget är oklart i flera avseenden. Vidare kan prejudikatsvärdet på den praxis som finns på området uppfattas vara lågt. Det osäkra rättsläget och praxis låga prejudikatvärde innebär att förutsebarheten av gällande rätt är otillfredsställande. Följaktligen är rättssäkerheten bristfällig i samma mån. Vidare talar arbetstagares underordnade ställning i anställningsförhållanden för att området bör lagstiftas så att arbetstagare kan tillvarata sin rätt. Dessutom är en lag motiverad för att uppnå ett jämlikt integritetsskydd för arbetstagare inom den privata och den offentliga arbetssektorn. Slutligen är en lag befogad för att uppnå jämlik skyddsnivå i relation mellan enskilda rättssubjekt som råder i relation mellan enskilda och det offentliga.</p><p>En analys av lagförslaget i SOU 2009:44 leder till slutsatsen att lagförslaget utgör en lämplig utgångspunkt för hur en lag, som reglerar frågan om drogtestning i arbetslivet, bör vara utformad. Om lagförslaget utmynnar i lagstiftning kan det påstås att förutsebarheten och därav rättssäkerheten inom rättsområdet skulle öka väsentligt i förhållande till gällande rätt. Dock bör lagförslaget ses över, omarbetas och preciseras i vissa anmärkta avseenden.</p>

Utbildning och livslångt lärande är idag aktuella begrepp i samhället och det finns en självklarhet i att skaffa sig en formell yrkesutbildning. Dock finns än i dag arbeten som kräver fysiska handlingar och praktiska erfarenheter. Yrken där individer tillsatt sig kunskap genom att arbeta, inte genom att studera. Badmästare är en sådan yrkesgrupp, där flertalet anställda saknar formell utbildning. Genom en fenomenologisk forskningsansats undersöks på vilka sätt en praktisk yrkesgrupp upplever kompetensutveckling och möjligheten att utvecklas i arbetet. Syftet var att utöka kunskapen om kompetensutveckling och genom forskningsansatsen bidra med ny kunskap, betydelsefull för pedagogiken i arbetslivet. Sex respondenter deltog och intervjuades. I resultatet beskrev badmästarna kompetensutvecklings som en påfyllning av kunskap och ett sätt att lära sig mer om yrket. Kompetensutveckling upplevdes genom utbildningar, i samtal med kollegor och i det egna utförandet av arbetet. Badmästarna upplevde att möjligheten till utveckling i arbetet överlag är stor, då arbetet innehållet många områden, där det alltid finns behov av utveckling. I tolkningen sattes fenomenet i relation till lärande, där kopplingar mellan upplevelsen av kompetensutveckling och vuxnas lärande kunde dras.