<p>Det moderna arbetslivet präglas av att nya krav ställs på individen. En förståelse för vilka dessa krav är och framför allt hur individen kan hantera dessa och vilka psykologiska förmågor som individen behöver är inte så väl undersökt i Sverige. Syftet med detta arbete är därför att ta reda på vilka psykologiska förmågor som krävs för att hantera kraven i det moderna arbetslivet. Som metod för att undersöka detta gjordes en litteraturstudie av forskning kring det moderna arbetslivets krav och resultaten analyserades utifrån ett utvecklingspsykologiskt perspektiv baserade på Kegans teorier om vuxnas utveckling. Resultaten visar på att det moderna arbetslivet ställer krav på att vi kan utforma, själva ta initiativ och styra vårt arbete. Individen måste själv kunna skapa en rågång i sitt liv mellan arbete, privatliv och normsystem och kunna ta ansvar för sitt välmående på och utanför arbetet, inneha social och situationsanpassad kompetens och till sist kunna se sin del i ett större perspektiv. Detta ställer krav på individen att minst ha en självförvaltande kompetens vilket innebär en utvecklingsnivå enligt Kegans teorier på minst steg 4, ett så kallat livsförfattande förhållningssätt. Det är först på denna nivå individen har möjlighet att aktivt och självständigt skapa, utforma och ta ansvar för sitt liv.</p>

Det moderna arbetslivet präglas av att nya krav ställs på individen. En förståelse för vilka dessa krav är och framför allt hur individen kan hantera dessa och vilka psykologiska förmågor som individen behöver är inte så väl undersökt i Sverige. Syftet med detta arbete är därför att ta reda på vilka psykologiska förmågor som krävs för att hantera kraven i det moderna arbetslivet. Som metod för att undersöka detta gjordes en litteraturstudie av forskning kring det moderna arbetslivets krav och resultaten analyserades utifrån ett utvecklingspsykologiskt perspektiv baserade på Kegans teorier om vuxnas utveckling. Resultaten visar på att det moderna arbetslivet ställer krav på att vi kan utforma, själva ta initiativ och styra vårt arbete. Individen måste själv kunna skapa en rågång i sitt liv mellan arbete, privatliv och normsystem och kunna ta ansvar för sitt välmående på och utanför arbetet, inneha social och situationsanpassad kompetens och till sist kunna se sin del i ett större perspektiv. Detta ställer krav på individen att minst ha en självförvaltande kompetens vilket innebär en utvecklingsnivå enligt Kegans teorier på minst steg 4, ett så kallat livsförfattande förhållningssätt. Det är först på denna nivå individen har möjlighet att aktivt och självständigt skapa, utforma och ta ansvar för sitt liv.

This study aimed to investigate the impact of recovery on various health aspects among olderemployees and how the different dimensions of recovery relate to health. The dimensions of recoveryinclude: psychological detachment, relaxation, mastery and control. Data were analyzed from twopublic organizations in northern Sweden, with survey responses from employees aged 55 years orolder. The methodology included factor-, mean- and regression analyses to identify the dimensions ofrecovery and understand their impact on health. The results of the study showed that psychologicaldetachment, mastery and control were positively associated with health whilst relaxation had anegative effect. Furthermore, associations were observed between health and control variables such asage, gender, education and the degree of influence in the workplace. Here, the results showed thatwomen generally reported worse health than men, a finding that is consistent with previous research.Older, highly educated individuals with high levels of influence reported better health compared toother studied groups. Respondents living together with a partner, and those that also had childrenreported better health. The study provided insights into the need for strategies when it comes topromoting health among older employees, emphasizing recovery and other factors. Limitationsincluded challenges with representativeness and difficulties in establishing causality. Further researchshould focus on gaining a deeper understanding of the complex relationships between recovery, healthand work-related factors- with a particular emphasis on investigating more organizations and sectors.

Syftet med studien var att undersöka om det fanns skillnader i personlighetsdragen ingående i Big Five-modellen hos ledare i arbetslivet med hänsyn till deras syskonplacering. Studien genomfördes med en digital enkät där 65 deltagare medverkade. Mätinstrumentet som användes i studien var Big Five Inventory (BFI) som mätte deltagarnas personlighetsdrag i Big Five modellen (extraversion, neuroticism, välvillighet, samvetsgrannhet och öppenhet). Medelvärdet skiljde sig i varje personlighetsdrag hos förstfödda jämfört med sistfödda. Resultatet (Wilks´ Lambda) visade en signifikant effekt av syskonplacering, däremot visade de univariata analyserna ingen signifikant effekt för någon av personlighetsdragen på syskonplacering.

Studiens syfte var att fördjupa kunskapen om chefens och kommunikationens betydelse för att det kollektiva lärandet på en icke namngiven arbetsplats uppstår. Metodvalet var semistrukturerade intervjuer där medarbetare samt en chef på en avdelning medverkade. Analysmetoden som användes var fenomenografisk genom sjustegsmodellen. Resultatet visar på att arbetsplatsen hade en arbetsplatsspecifik terminologi som ansågs viktig för medarbetarna samt chef. Vidare visade resultatet att det kollektiva lärandet börjar redan vid upplärningen av nya anställda och fortsätter sedan med något som arbetsplatsen kallar för KUT-timmen. Det kollektiva lärandet arbetas aktivt med på arbetsplatsen, uppmuntras av chefen samt att medarbetarna har en uppfattning att det är chefens ansvar att pusha till att ett kollektivt lärande uppstår och här ser medarbetarna att chefen uppfyller sin del. Resultatet visade även att medarbetarna samt chef anser att det finns ett bra socialt samspel på arbetsplatsen och att detta leder till en tillit till chef samt medarbetare. Det sociala samspelet arbetas för aktivt av chefen via bland annat 1 till 1 samtal som uppfattas positivt av samtliga medarbetare då det bidrar till en nära relation till chefen. Det resulterar i en trygg arbetsplats där samtliga medarbetare trivs väl. De slutsatser som kan dras är att om det ska uppstå ett kollektivt lärande på arbetsplatsen har chefens agerande en roll i om detta sker. Både medarbetare och chef delar denna uppfattning och även att det finns en viktig del i att kommunikationen är korrekt så att alla på arbetsplatsen förstår den arbetsplatsspecifika terminologin för att ett lärande ska ske, oavsett om det är individuellt eller kollektivt. Studien är relevant då ämnet är aktuellt inom det pedagogiska forskningsfältet, detta stärks av den tidigare forskning som använts i studien.