<p>I dag debatteras det flitigt kring unga och deras arbetslöshet i media. Syftet med vår studie är att studera unga med högskoleutbildning och deras syn på val av utbildning och deras möjligheter på arbetsmarknaden. Uppsatsen grundas på en intervjuundersökning bland unga akademiker som har tagit examen från Mälardalens Högskola under 2004 med minst 120 poäng inom Beteendevetenskapliga programmet, Beteendevetenskapliga programmet (Social omsorg), Välfärdsprogrammet med inriktning mot rehabilitering, Missbruksvårdsprogrammet, Datateknik, Energiteknik, Byggteknik, Miljöteknik, Ekonomiprogrammet och Internationella marknadsföringsprogrammet. Respondenterna har fått svara på frågor angående etablering, brist på arbetslivserfarenhet, rörlighet och flexibilitet samt val av utbildning. Intervjusvaren kopplas till teorier, tidigare forskning och tolkas utifrån en hermeneutisk ram. I resultatet av undersökningen framkom att rörlighet och flexibilitet är idag något som man kan behöva för att få ett arbete inom det som man är utbildad till. Det har också visat sig att de som kan ”ta för sig” ökar chanserna till jobb inom sitt utbildningsområde. Även arbetslivserfarenheten har en betydelse för etableringen inom arbetsmarknaden för unga akademiker. Det har även visat sig att unga akademiker idag väljer den utbildning man är intresserad av och inte det arbetsmarknaden söker.</p> / Uppsatsen ingår som en del av MOBIL-projektet.

Etik efterfrågas inom många områden, i företagsvärlden, inom vården och inom politiken. Denna uppmärksamhet har bidragit till att forskning kring ämnet har ökat, däribland forskning kring vilka faktorer som kan påverka en individs etiska uppfattning. Syftet med denna studie är att undersöka om demografiska faktorer eller arbetslivserfarenhet hos studenter leder till skillnader i den etiska uppfattningen av givna situationer inom arbetslivet. De demografiska faktorer vi undersöker är kön, ålder, inriktning på utbildning och antal påbörjade terminer på universitetet. Vidare tänker vi diskutera kring vad de eventuella skillnaderna i etisk uppfattning kan få för följder. Studien vilar på en kvantitativ forskningsstrategi. En enkät bestående av 13 påståenden av etisk karaktär delades ut till 210 studenter vid Umeå Universitet fördelade på Handelshögskolan, Institutionen för omvårdnad och Institutionen för fysik. Materialet analyserades i SPSS genom t-test, ANOVA-test och Chi-två test. Studien utgår från teorier och tidigare studier. Teorierna menar att etiskt beslutsfattande kan påverkas av individuella och situationsbundna faktorer. De tidigare studier vi redogör för visar på olika resultat kring huruvida demografiska faktorer eller arbetslivserfarenhet påverkar etisk uppfattning. Resultatet visar att män och kvinnors etiska uppfattning skiljer sig åt i nio av 13 påståenden. Vidare visar resultatet att två åldersgrupper anser två påståenden vara av olika etisk karaktär. Mellan utbildningsinriktningarna kunde vi i nio påståenden se skillnad mellan studenterna vid Institutionen för omvårdnad och Handelshögskolan. I tre påståenden kunde en skillnad i etisk uppfattning mellan studenterna vid Handelshögskolan och Institutionen för fysik urskiljas. Vidare var det i sex påståenden som omvårdnads- och fysikstudenterna skiljde sig åt. Det visar sig en viss skillnad mellan studenternas etiska uppfattning beroende på utbildningsnivå i studiens resultat. Det är en terminsgrupp som skiljer sig åt från de andra grupperna i en till två frågor. Vidare visar studien inte på någon skillnad i etisk uppfattning mellan intervallen för studenternas arbetslivserfarenhet. Slutsatserna vi drar av vår studie är att kön och utbildningsinriktning är de faktorer som påverkar den etiska uppfattningen hos studenter. Om företag är medvetna om skillnader mellan kvinnors och mäns olika etiska uppfattning och hur processen för etiskt beslutsfattande kan skilja sig åt beroende på könen, kan denna kunskap om hur och varför beslut fattas leda till ett förbättrat beslutsfattande. Enligt oss kan en tolkning av resultatet vara att det finns institutioner där både ett ökat utbud av och en högre kvalitet på etik- och moralkurser skulle behövas. Vi anser att detta är något som både institutionerna och studenterna skulle dra nytta av. Är studenterna som kommer ut i arbetslivet mer förberedda inför etiska dilemman skulle detta kunna leda till att utbildningarnas rykte och status förbättras i näringslivets ögon. Vidare kunde vi se ett samband mellan faktorerna kön och utbildningsinriktning, ålder och utbildningsinriktning, ålder och utbildningsnivå samt utbildningsinriktning och utbildningsnivå. Dessa samband innebär att studenternas etiska uppfattning kan påverkas av mer än en faktor.

I dag debatteras det flitigt kring unga och deras arbetslöshet i media. Syftet med vår studie är att studera unga med högskoleutbildning och deras syn på val av utbildning och deras möjligheter på arbetsmarknaden. Uppsatsen grundas på en intervjuundersökning bland unga akademiker som har tagit examen från Mälardalens Högskola under 2004 med minst 120 poäng inom Beteendevetenskapliga programmet, Beteendevetenskapliga programmet (Social omsorg), Välfärdsprogrammet med inriktning mot rehabilitering, Missbruksvårdsprogrammet, Datateknik, Energiteknik, Byggteknik, Miljöteknik, Ekonomiprogrammet och Internationella marknadsföringsprogrammet. Respondenterna har fått svara på frågor angående etablering, brist på arbetslivserfarenhet, rörlighet och flexibilitet samt val av utbildning. Intervjusvaren kopplas till teorier, tidigare forskning och tolkas utifrån en hermeneutisk ram. I resultatet av undersökningen framkom att rörlighet och flexibilitet är idag något som man kan behöva för att få ett arbete inom det som man är utbildad till. Det har också visat sig att de som kan ”ta för sig” ökar chanserna till jobb inom sitt utbildningsområde. Även arbetslivserfarenheten har en betydelse för etableringen inom arbetsmarknaden för unga akademiker. Det har även visat sig att unga akademiker idag väljer den utbildning man är intresserad av och inte det arbetsmarknaden söker. / Uppsatsen ingår som en del av MOBIL-projektet.

Syfte: Att undersöka hur sjuksköterskor på medicinska vårdavdelningar värderar sina arbetsuppgifter och hur de upplever sin psykosociala arbetsmiljö. Metod: En kvantitativ, komparativ tvärsnittsstudie. Enkäter delades ut till 57 sjuksköterskor på två medicinska vårdavdelningar på Akademiska sjukhuset. Resultat: Trettiofyra sjuksköterskor (60%) besvarade enkäten. Få sjuksköterskor upplevde sitt arbete som lugnt och rofyllt och flera sjuksköterskor uppgav att de sällan eller aldrig hinner med det som ska utföras under ett arbetspass. Sjuksköterskorna uppgav överlag att det är mycket viktigt att känna till sina patienters vitalparametrar. Den arbetsuppgift som påverkades mest av hög arbetsbelastning var dock att känna till sina patienters urinproduktion, vilket endast 17 sjuksköterskor (50%) uppgav att de hinner med. Den arbetsuppgift som flest antal sjuksköterskor (n=28, 82%) uppgav att de hinner med är att känna till sina patienters medvetandegrad, följt av att ronda med läkare (n=27, 79%). Den arbetsuppgift som flest sjuksköterskor uppgav att de inte hinner med var att ge sina patienter munvård (n=20, 59%), följt av att känna till hur mycket de har ätit (n=16, 47%). Sjuksköterskor som hade arbetat kortare än 2,5 år värderade vissa administrativa och patientnära arbetsuppgifter högre än sjuksköterskor som hade arbetat längre än 2,5 år. / Aim: To explore how nurses in medical wards evaluate their work and how they experience their psychosocial work environment. Method: A quantitative, comparative cross-sectional study. Questionnaires were distributed to 57 nurses on two medical wards at Akademiska hospital. Results: Thirtyfour nurses (60%) participated. Few nurses considered their work as calm and peaceful, and several nurses said they rarely or never had time to do the tasks that should be performed during a shift. The nurses generally stated that it’s very important to know patients' vital signs. The task that was most affected by high workload was to know patients' urine output, which only 17 nurses (50%) said they had time to check. The task that most nurses (n=28, 82%) said they had time for is to know patients' level of consciousness, followed by the physicians round  (n=27, 79%). The task that most nurses said that they did not have time for was to give patients oral care (n=20, 59%), followed by knowing how much patients have eaten (n=16, 47%). Nurses who had worked under 2,5 years valued certain administrative and patient-related duties higher than nurses who had worked over 2,5 years.

Denna undersökning syftar till att ta reda på vad avgångsstudenter på det fyraåriga sjökaptensprogrammet har för syn på sin egen ledarstil utifrån sina erfarenheter från sin fartygsförlagda utbildning, sin tidigare arbetslivserfarenhet och utifrån teoretiska kunskaper som de inhämtat från den ledarskapskurs som ligger i programmet. Metoden för denna undersökning är kvalitativ, med semistrukturerade intervjuer och litteraturstudier. I undersökningen intervjuades tio sjökaptensstudenter. En intervjuguide användes, som stöd för intervjuaren, vid intervjuerna. Svaren på intervjuerna analyserades utifrån teorin om tre klassiska ledarskapsstilar; auktoritär, demokratisk och passiv. Resultatet visar att sjökaptensstudenter har, utifrån sin fartygsförlagda utbildning och sin tidigare arbetslivserfarenhet, en syn på sin egen ledarstil som stämmer mest överens med en demokratisk ledarstil och delvis med en auktoritär ledarstil. Utifrån sina inhämtade teoretiska kunskaper från ledarskapskursen anser sjökaptensstudenterna att det är viktigt att situationsanpassa sitt ledarskap och att vara flexibel i sin ledarstil. Resultatet tyder på att denna flexibilitet i ledarstil ligger mellan demokratisk och auktoritär ledarstil. / The purpose of this research is to find out how students, graduating from the Master Mariners programme, look at their own leadership style from their experiences from their cadet training period, their earlier work experience and from their acquired knowledge from the course in leadership which is included in the programme. The method used for this research is qualitative, with semi-structured interviews and literature studies. Ten Master Mariner students were interviewed for this research. An interview guide was used, as support to the interviewer, during the interviews. The answers from the interviews were analyzed theoretically on three classical leadership styles; authoritarian, democratic and passive. As regards to the cadet training period and earlier work experience, the result shows that the Master Mariner students regard their own leadership style as to be one that corresponds mostly with a democratic and partly with an authoritarian leadership style. The students think, from their acquired knowledge from the course in leadership, that it is important to be able to adjust one’s leadership according to the situation and to be flexible in one’s leadership style. The result seems to indicate that the flexibility in one’s leadership style lies between a democratic and an authoritarian leadership style.

Utländska vuxna akademiker råkar ofta ut för stora utmaningar med att komma in på den svenska arbetsmarknaden. Syftet med denna uppsats är att undersöka utländska vuxna akademikers upplevelser och erfarenheter av den svenska arbetsmarknaden. Dessutom vill vi visa vilka svårigheter och utmaningar som bidrar till att utländska vuxna akademiker inte arbetar inom de yrkesområden som de är utbildade till. Undersökningen utgick utifrån en kvalitativ studie och data samlades in via semistrukturerade intervjuer. I studien deltog fem invandrare, där merparten var flyktinginvandrare från länder utanför Europa. Studien kunde utkristallisera två huvudteman. Det första temat: hinder för att komma in på arbetsmarknaden med underrubrikerna validering och komplettering av utländsk utbildning, kompetens- och arbetslivserfarenhet, språkkunskaper, sociala nätverk och det andra tema: upplevelser av diskriminering på grund av arbetsgivarens fördomar. I resultatet presenterades olika faktorer som våra informanter upplever bidra till svårigheter att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden. De huvudsakliga hinder intervjupersoner identifierade var att få utländska utbildningen verifierad av svenska myndigheter, arbetslivserfarenhet samt upplevelser av diskriminering på grund av arbetsgivarens fördomar. Informanterna uttryckte bland annat att socialt nätverk är viktiga förutsättningar för att få tag ett arbete. Resultaten från den aktuella studien jämfördes med tidigare studier och teorier.

Denna studie syftade till att undersöka graden av upplevd sekundär traumatisering bland socialarbetare i Sverige samt undersöka kännedomen om begreppet inom yrkesgruppen. Genom en enkätundersökning samlades data in från 49 socialarbetare, verksamma inom klientnära arbete och representerande 15 olika kommuner. Resultaten visade att majoriteten av respondenterna upplevde låga nivåer av sekundär traumatisering i förhållande till högsta möjliga värde, medan kännedomen om begreppet var utbredd inom gruppen. Ingen signifikant korrelation mellan arbetslivserfarenhet och graden av upplevda symptom på sekundär traumatisering kunde fastställas. Denna forskning belyser komplexiteten i socialarbetares erfarenheter av sekundär traumatisering och pekar på behovet av fortsatt forskning för att förstå de mångfacetterade faktorer som påverkar detta fenomen. Denna studie har bidragit till den svenska kontexten genom att genomföra en kartläggning av förekomsten av symptom på sekundär traumatisering bland yrkesverksamma socialarbetare och lagt grunden för framtida forskning.

This essay is a qualitative study that explores the importance of social workers with different levels of work experience and their attributes to social work education, who meet the challenges of working life. The study made a comparison between social workers who have one to two years of work experience and five to ten years of work experience at the Social Service Centre in Kalmar. Semi-structured interviews have been used. The essay contains information about the regime New Public Management (NPM) that gives knowledge of how the public sector looks today, which gives a greater understanding of what the interviewees are faced with regarding their challenges in working life. Referring to previous research, it was found that a common occurrence within social education students is a feeling of being unprepared and feeling uncertain about future careers. The results gained from the study showed that the social workers with five to ten years of work experience use knowledge from education more in their everyday work, compared to the social workers with one to two years of work experience. Also the social workers with more work experience had gained an overall view of what social work is about, owing to the education. In the result, it was also found that all interviewees regardless of work experience felt that social work education should include more practice to prepare them for working life.

This bachelor thesis is intended to point out differences within the supervisors’ role and contribute in making the role more attractive. At present the information about how the supervisors’ perspective varies on the supervisors’ role and the introduction to it depending on work experience and education is unknown. Further it was investigated why the supervisors’ role is seen as an entrance to the building industry and how to develop the role to encourage the supervisors to stay longer within it. In the collection of data we have been interviewing supervisors and studying literature. In total we have interviewed 14 supervisors in the region of Jönköping and the result of the literature study has subsequently been used to substantiate the outcome of the interviews. The selection of interviewees was partly based on the supervisors’ work experience and educational level but consideration regarding sex and age was also taken. The result showed that the supervisors experience their role as a diverse, social and coordinating role and the main work involves staking, preparation for upcoming activities, answering questions and solving problems that occur. Furthermore it appeared that the supervisors’ role varies in work tasks as well as what is considered positive, negative and difficult. Moreover varies the role in the vision of the leadership and the experience of response from co-workers. Although it also appeared that the variations may not always depend on work experience and education level but also on the supervisors’ personality. The supervisors, who have experience from being craftsmen, were considered to have several advantages, for example concerning practical understanding, detecting inaccuracies and delays and that they more easily get accepted by the co-workers. The result indicated that the supervisors are experiencing their first months in the role differently depending on work experience and educational level. Most of them also believe that there are opportunities for improvement concerning the introduction period. The supervisors who have experience from being craftsmen felt prepared for the role to a greater extent than those supervisors who have an engineering degree. It were primarily those with an engineering degree who feel the need of a mentor but the majority of the supervisors reckons that if mentorship is to be used the mentor should be working at the same place as the supervisor. In addition, it was shown that the supervisors enjoy their role but the supervisors who have an engineering degree see the role as more attractive than those with a background as craftsmen. Possible enhancements mentioned were improved wage development, increasingly greater responsibility, better economic planning and more variation in the types of projects and tasks. The conclusions drawn were that the supervisors’ role varies in the aspect of the role itself and of the experience from the introduction period as well as that there are certain requests for mentorship and that there are opportunities to introduce changes which may make sure that the supervisors remain longer in their role.

Syftet var att undersöka skillnader mellan olika studentgrupper uppdelat efter år av arbetslivserfarenhet och ålder. Detta för att se om arbetslivserfarenhet och ålder hade någon betydelse för studenters interna motivation, externa motivation, amotivation och kontrollokus. I tvärsnittsstudien deltog 71 studenter (60 kvinnor och 11 män) från en högskola i Mellansverige och deltagarnas ålderspridning var 19-47 år. Undersökningen byggde på två enkäter; The Academic motivation scale (AMS-C28) for college students (Ryan &amp; Deci, 2000) och Academic locus of control scale for college students (ALC) (Trice, 2013). Statistiskt signifikant skillnad fanns mellan en studentgrupp som var 19-22 år gamla och en studentgrupp som var 26 år och äldre på kontrollokus, där resultatet visade att den äldsta gruppen upplevde mer externt kontrollokus än den yngre gruppen. Statistiskt signifikanta skillnader fanns även mellan en studentgrupp som hade mellan 0-2 års arbetslivserfarenhet och en studentgrupp som hade mer än 4 års arbetslivserfarenhet på kontrollokus där de studenter som hade mer arbetslivserfarenhet upplevde mer externt kontrollokus än den grupp som hade mindre arbetslivserfarenhet. Arbetslivserfarenhet och ålder visade ett positivt statistiskt signifikant samband samt externt kontrollokus och ålder. Externt kontrollokus och arbetslivserfarenhet visade svagt positivt statistiskt signifikant samband och det fanns även ett svagt negativt samband mellan externt kontrollokus och extern motivation. Ytterligare ett positivt signifikant samband fanns mellan intern motivation och extern motivation. Resultatet visade inga skillnader eller samband vad gäller arbetslivserfarenhet och motivation. Ytterligare variabler är avgörande för att skapa en helhetsbild kring arbetslivserfarenhetens betydelse för studenter / The purpose was to examine differences between different groups of students disaggregated by years of work experience and age. The reason was to examine if the work experience and age had any significance for students' internal motivation, external motivation, amotivation and locus of control. Correlations between the above variables were also examined. In the cross-sectional study 71 students participated (60 women and 11 men) from a college in central Sweden with an age range of 19-47 years. The survey was based on; The Academic Motivation Scale (AMS- C28) for college students (Ryan &amp; Deci, 2000) and the Academic locus of control scale for college students (ALC) (Trice, 2013). A statistically significant difference was found between one group of students who were 19-22 years old and a student group that was 26 years and older on locus of control, where the results showed that the oldest group experienced more external locus of control than the younger group. Statistically significant differences were also found among a group of students who had between 0-2 years of work experience and a student group that had more than 4 years of work experience on locus of control in which the students who had more work experience experienced more external locus of control than the group that had less work experience. Work experience and age showed a positive statistically significant relationship as well as between locus of control and age. Locus of control and work experience showed a weak positive statistically significant relationship and there was also a weak negative correlation between locus of control and external motivation. A positive significant correlation was shown between internal motivation and external motivation. The results showed no differences or relationships regarding work experience and motivation. Additional characteristics are essential to create an overall picture to the work practices relevant to students