Samarbete är något som alltid behövs när en grupp vill nå samma mål. Syftet med denna uppsats är att undersöka om individer som är aktiva inom lagidrott upplever att de utvecklar en samarbetsförmåga inom idrotten som de kan ha användning av i arbetslivet. Fem informanter som är aktiva inom lagidrott och har ett arbete som sin huvudsyssla har intervjuats. Resultatet visar att informanterna tyckte att lagidrott utvecklar samarbetsförmåga och att samarbetet fungerar på ett likartat sätt inom lagidrotten och på arbetsplatsen. Att lära känna varandra i en annan miljö var en viktig faktor för att förbättra samarbetet både inom lagidrotten och på arbetsplatsen. De ansåg också att ett bra samarbete generellt sett bestod av att kommunicera med varandra, ha en positiv attityd, vara ärlig och öppen.

Sverige anno 2014 är ett land tydligt påverkat av globalisering och mångkultur, där människor från alla världens hörn, med olika geografiska och kulturella bakgrunder möts för att interagera, kommunicera och samspela med varandra. Syftet med denna kandidatuppsats är att utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv undersöka hur individerna på en svensk arbetsplats, med tydlig mångkulturell prägel, uppfattar möjligheterna till samarbete och interaktion. Arbetsplatsen vi valt för denna undersökning är en multinationell snabbmatskedja, och mer specifikt två av dess restauranger i Uppsala och Stockholm. Då organisationen där arbetet sker i sig har möjlighet att på olika sätt påverka de anställdas beteende så fokuserade vi även på denna aspekt för att få en heltäckande bild av arbetsplatsens och arbetets förutsättningar och dynamik. Det empiriska materialet, som samlades in genom såväl kvalitativa intervjuer som observationer i fältet, analyserades med hjälp av begrepp och teorier från Ahrne och Brunssons (2011) organisationsteoretiska begreppsapparat och Blumers symboliska interaktionism (1989). Resultatet från studien visade att det fortfarande fanns ett stort behov av samarbete trots organisationens rigida och individuella arbetsuppdelning. Studiens huvudsakliga resultatet bestod dock i de tre huvudsakliga faktorer som respondenterna menar är en förutsättning för samarbete på arbetsplatsen. Dessa tre faktorer var tydlig och bra kommunikation, tillhörighet till sina kollegor och förmåga att anpassa sitt beteende och agera flexibelt. Samtliga faktorer hade tydlig koppling till det mångkulturella klimatet på arbetsplatsen, vilket innebar både fördelar och potentiella utmaningar.

The intention with this study was to study how the staff at a male-dominated workplace percive their employeeship, and also how what according to the staff contributes to a attractive- and healthpromotive workplace. The method for the study was of a qualitative approach with a focus on interviews. For the study nine semi-structured interviews were performed at a male-dominated workplace in Sweden, in which the interviewees were from three different departments of the leisure unit in a commune. The result for the study shows among other things that the staff viewed their employeeship as their own responsibility and that it was a contibuting factor for a attractive- and healthpromotive workplace. Furthermore there was also some uncertianties around the concept of what a health promotive workplace is and that there was different views amongst men and women regarding working at a male- dominated workplace. There was also different views amongst men and women regarding workning with the opposite sex. The conclusion for this study shows that employeeship for the involves fellowship and cooperation between coworkers but also that the employees have a responsibility of their own to contribute to an attractive and healthpromotive workplace. That learning and competence development happens between coworkers, rather that through training and courses. / Syftet med denna studie var att studera hur personalen på en mansdominerad arbetsplats uppfattar sitt medarbetarskap, samt vad som enligt personalen bidrar till en lärande och en Metoden för studien var av kvalitativ ansats med fokus på intervjuer. För studien utfördes nio stycken semi-strukturerade intervjuer på en mansdominerad arbetsplats i Sverige, där  ntervjupersonerna var från tre olika avdelningar på fritidsenheten i en kommun. Resultatet för studien visade bland annat att personalen såg på sitt medarbetarskap som ett eget ansvar och en bidragande faktor till en attraktiv och hälsofrämjande arbetsplats. Dessutom visade det sig att män och kvinnor hade olika uppfattningar kring att arbeta på en mansdominerad arbetsplats. Det fanns även olika uppfattningar hos männen och kvinnorna kring att arbeta med det motsatta könet. Slutsatsen för studien visar på att medarbetarskapet för personalen innebär gemenskap och samarbete, men också att ett ansvar till att bidra till en hälsofrämjande och attraktiv arbetsplats är av stor vikt. Att lärandet och kompetensutvecklingen sker mellan kollegorna, snarare än genom utbildningar och kurser.

Introduktion: Eftersom det inte finns någon riktig benämning på vad vuxenmobbning innefattar är detta område inte särskilt belyst. Det som på senare år tagits fram är att mobbing som förekommer på arbetsplatsen är orsaken till många sjukskrivningar.  Syftet: Syftet med studien var att beskriva hälsokonsekvenserna av mobbning på arbetsplatsen.      Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar utgjorde grunden. Artiklarna granskades och därefter skapades två teman.  Resultat: De psykiska hälsoeffekterna av mobbning kan vara kort- och långsiktiga. De psykiska hälsoproblemen som ångest och depression kan övergå till fysiska åkommor så som sömnproblem, muskelsmärta och infektioner.  Implikation: Kunskap om mobbning kan användas till att utveckla trygga arbetsmiljöer för att motverka mobbning.

<p>En personalenkät som besvarats av medarbetarna i Sundsvalls kommun 2005 visade att de trivdes på sitt arbete. Resultatet visade samtidigt att medarbetarna tyckte det fanns mindre av påverkans- och utvecklingsmöjligheter. Tidigare studier visade att man behövde uppskattning utvecklings- och påverkansmöjligheter för att trivas och må bra på arbetet. Det fanns en differens mellan personalenkäten (Edholm, 2005) och tidigare studier, det gjorde att vi ville veta varför man trivdes. Herzbergs (1993) studier från slutet av 1950-talet visade att det inte var samma faktorer som var orsaken till trivsel som till vantrivsel. Syftet med vår studie var att undersöka och beskriva varför medarbetarna trivdes i Sundsvalls kommun med hjälp av Herzbergs (1993) tvåfaktorteori. Vi gjorde intervjuer med 70 medarbetare i Sundsvalls kommun på åtta olika arbetsplatser. Vi gjorde en kvalitativ studie och använde samma öppna frågor som Herzberg (1993) i intervjuerna. Resultatet visade att det var många respondenter som trivdes för att arbetskamraterna visade uppskattning och stöttning, samt att det fanns ett gott samarbete och en gruppkänsla. En stor orsak till vantrivsel var stress i form av otillräcklighet. Vi kom fram till sex olika teman. Dessa teman var uppskattning, arbetsklimat, organisation, belöningssystem, konflikter och stress. Några teman stämde överens med Herzbergs (1993) tvåfaktorteori. Till exempel tar Herzberg (1993) upp uppskattning som en trivselfaktor och det stämmer med vår undersökning. Andra teman stämde sämre med Herzbergs (1993) tvåfaktorteori och resultatet av vår studie, som till exempel temat arbetsklimat. Våra respondenter tog upp att de trivdes när det är bra arbetsklimat men den faktor Herzberg (1993) har som passar in är mellanmänskliga relationer och den har han tagit upp som en faktor som kan skapa vantrivsel.</p>

<p>Med bakgrund av det allmänna hälsoläget bland Sveriges befolkning med ökande sjukfrånvaro samt dåliga levnadsvanor, gjordes en studie av ett friskvårdsprojekt på ett företag. Hörnstenarna i projektet var rörelse, sömn och kost. Författarna ville se om det förelåg någon skillnad mellan de avdelningar på det aktuella företaget, som varit involverade i projektet jämfört med de avdelningar som inte varit involverade. Att vara involverad i projektet innebar att en hälsocoach var aktiv på avdelningen. Syftet var att undersöka skillnader i levnadsvanorna (rörelse, sömn och kost) bland personal på ett större företag i Sverige. Frågeställningar var om det fanns någon skillnad mellan experimentgruppen och jämförelsegruppen, om det fanns någon skillnad mellan könen inom de två grupperna samt hur de anställdas levnadsvanor såg ut inom de två grupperna. Metoden som användes var kvantitativ och undersökningen gjordes med hjälp av enkäter. Genom en sammanställning av enkätsvaren i SPSS kunde följande resultat utläsas: Det fanns signifikanta skillnader mellan grupperna gällande kroppslig ansträngning samt kostvanor, i synnerhet frukt och bär. Det framkom att de signifikanta skillnaderna mellan könen i gruppen med hälsocoach var att männen var mer fysiskt aktiva och kvinnorna åt mer frukt och grönt. I gruppen utan hälsocoach var den enda skillnaden att kvinnorna åt mer frukt och grönt. I allmänhet hade de anställda goda sömnvanor. Resultaten är osäkra på grund av studiens upplägg och det stora bortfallet. I framtida projekt är det viktigt att tänka på utvärderingen under hela processens gång, att resurserna läggs där de behövs, att alla är delaktiga och att det finns aktiviteter som passar alla.</p>

En personalenkät som besvarats av medarbetarna i Sundsvalls kommun 2005 visade att de trivdes på sitt arbete. Resultatet visade samtidigt att medarbetarna tyckte det fanns mindre av påverkans- och utvecklingsmöjligheter. Tidigare studier visade att man behövde uppskattning utvecklings- och påverkansmöjligheter för att trivas och må bra på arbetet. Det fanns en differens mellan personalenkäten (Edholm, 2005) och tidigare studier, det gjorde att vi ville veta varför man trivdes. Herzbergs (1993) studier från slutet av 1950-talet visade att det inte var samma faktorer som var orsaken till trivsel som till vantrivsel. Syftet med vår studie var att undersöka och beskriva varför medarbetarna trivdes i Sundsvalls kommun med hjälp av Herzbergs (1993) tvåfaktorteori. Vi gjorde intervjuer med 70 medarbetare i Sundsvalls kommun på åtta olika arbetsplatser. Vi gjorde en kvalitativ studie och använde samma öppna frågor som Herzberg (1993) i intervjuerna. Resultatet visade att det var många respondenter som trivdes för att arbetskamraterna visade uppskattning och stöttning, samt att det fanns ett gott samarbete och en gruppkänsla. En stor orsak till vantrivsel var stress i form av otillräcklighet. Vi kom fram till sex olika teman. Dessa teman var uppskattning, arbetsklimat, organisation, belöningssystem, konflikter och stress. Några teman stämde överens med Herzbergs (1993) tvåfaktorteori. Till exempel tar Herzberg (1993) upp uppskattning som en trivselfaktor och det stämmer med vår undersökning. Andra teman stämde sämre med Herzbergs (1993) tvåfaktorteori och resultatet av vår studie, som till exempel temat arbetsklimat. Våra respondenter tog upp att de trivdes när det är bra arbetsklimat men den faktor Herzberg (1993) har som passar in är mellanmänskliga relationer och den har han tagit upp som en faktor som kan skapa vantrivsel.

Med bakgrund av det allmänna hälsoläget bland Sveriges befolkning med ökande sjukfrånvaro samt dåliga levnadsvanor, gjordes en studie av ett friskvårdsprojekt på ett företag. Hörnstenarna i projektet var rörelse, sömn och kost. Författarna ville se om det förelåg någon skillnad mellan de avdelningar på det aktuella företaget, som varit involverade i projektet jämfört med de avdelningar som inte varit involverade. Att vara involverad i projektet innebar att en hälsocoach var aktiv på avdelningen. Syftet var att undersöka skillnader i levnadsvanorna (rörelse, sömn och kost) bland personal på ett större företag i Sverige. Frågeställningar var om det fanns någon skillnad mellan experimentgruppen och jämförelsegruppen, om det fanns någon skillnad mellan könen inom de två grupperna samt hur de anställdas levnadsvanor såg ut inom de två grupperna. Metoden som användes var kvantitativ och undersökningen gjordes med hjälp av enkäter. Genom en sammanställning av enkätsvaren i SPSS kunde följande resultat utläsas: Det fanns signifikanta skillnader mellan grupperna gällande kroppslig ansträngning samt kostvanor, i synnerhet frukt och bär. Det framkom att de signifikanta skillnaderna mellan könen i gruppen med hälsocoach var att männen var mer fysiskt aktiva och kvinnorna åt mer frukt och grönt. I gruppen utan hälsocoach var den enda skillnaden att kvinnorna åt mer frukt och grönt. I allmänhet hade de anställda goda sömnvanor. Resultaten är osäkra på grund av studiens upplägg och det stora bortfallet. I framtida projekt är det viktigt att tänka på utvärderingen under hela processens gång, att resurserna läggs där de behövs, att alla är delaktiga och att det finns aktiviteter som passar alla.

Stress är ett begrepp som har ökat i användning den senaste tiden och är en allvarlig psykisk och fysisk åkomma där sjuksköterskor är den yrkesgrupp som drabbas mest av ohälsa på arbetsplatsen. Arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskan uppkommer av höga krav i kombination med bristande känsla av kontroll vilket kan orsaka en psykisk ohälsa som kan resultera i ångest och depression. Det påverkar sjuksköterskans prestationsförmåga som drabbar organisationen negativt då vårdskador och dödligheten hos patienter ökar. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av stress på arbetsplatsen relaterat till ohälsa. Studien baserades på 13 vetenskapliga artiklar som svarade mot syftet. Resultatet innefattade tre huvudkategorier; upplevelser av mänskliga faktorer, upplevelser av organisatoriska faktorer och upplevelsen av den egna ohälsan, samt nio underkategorier. Sjuksköterskans upplevelse av stress skapades av bristande kunskap, hög arbetsbelastning, kollegiala konflikter, oregelbundna arbetstider och emotionell utmattning. Den höga arbetsbelastningen inkluderade stor patientvolym, korta vårdtider och den administrativa delen som tog mycket av den patientcentrerade tiden. Arbetstiderna ansågs vara ett stressmoment då övertid som orsakande brist på återhämtning var vanligt förekommande. För att stressen ska kunna reduceras är det av vikt att uppmärksamma mer personalresurser, mindre patientgrupper, längre upplärningstid för de nyutbildade och mer ledarskapsutbildningar till handledare. Forskningen som finns tillgänglig måste nå fram till organisationen för att åtgärder ska sättas in så att sjuksköterskorna vill stanna kvar inom professionen.

No description available.