Syftet med föreliggande studie var att undersöka upplevelsen av den psykosociala arbetsmiljön beroende av anställningsform och kön. Datainsamlig genomfördes med ett nyutvecklat frågeformulär (EPA), som är baserat på de senaste föreskrifterna gällande organisatorisk och social arbetsmiljö. EPA bestod av sju moduler; arbetsbelastning, arbetsorganisation, handlingsutrymme, kunskap och utveckling, ledarskap, stöd samt återhämtning. I studien deltog 80 personer, 40 personer hade reglerad arbetstid som jämfördes med 38 personer som hade oreglerad arbetstid,  35 var män och 45 var kvinnor. Resultatet visade att de med oreglerad arbetstid upplevde den psykosociala arbetsmiljön något bättre men det var inte statistiskt signifikant. Männen upplevde den psykosociala arbetsmiljön bättre än kvinnorna men det fanns ingen statistisk signifikant skillnad.  För modul ledarskap fanns en statistiskt signifikant skillnad mellan könen, där männen upplevde ledarskapet bättre. Vidare förelåg inga skillnader i arbetsmiljön beroende på anställningsform eller kön. / The aim with the present study was to study the psychosocial work environment depending on employment and sex with a newly developed questionnaire (EPA), which was based on the latest regulations regarding organizational and social work environment. The questionnaire consisted of seven modules; workload, work organization, margin of action, leadership, support, knowledge and development and recuperation. In this study 80 persons participated, 40 of them had regulated working hours and 38 had unregulated working hours, 35 were men and 45 were women. The results of the study showed that persons with unregulated working hours experienced the work environment slightly better, but the result was not statistic significant. Men experienced the work environment better then women, but the result was not statistic significant. There was a statistic significant difference though, in module leadership, showing that men had a better experience of leadership. Further, the result showed that there was no diffrences in the workenvironment depending on employment and sex.

Utifrån ett historiskt perspektiv så har arbetsmarknaden blivit mer gränslös och flexibel. Gränslöshet har inneburit en förminskning av stabilitet och tydliga referensramar, exempelvis när arbetsdagen börjar och slutar. Arbetsmarknadens flexibilitetsförändring har bland annat inneburit introduktion av flextider, individuellt ansvar, nya och osäkrare arbetsförhållanden. För att komma underfund med dessa arbetsmarknadsförändringar har studien granskat arbetets och arbetstidens betydelse med utgångspunkt i tillgänglighet efter arbetstid. För att besvara syftet genomfördes 18 intervjuer med informanter från HRM-sektorn och analyserades med en tematisk analys. Studiens teoretiska referensram har utgjorts av Ulrich Becks och Zygmunt Baumans tankar om individualisering samt en förstudie om tillgänglighet efter arbetstid. Studiens resultat visar att det finns företeelser att beakta i arbetet och arbetstiden utifrån tillgänglighet efter arbetstid. De är ansvar, struktur- och flexibilitetsförändringar. Ansvaret handlar om en omfördelning av mer ansvar från organisation till person. Strukturförändringar som kan hämma flexibilitet, strypa produktiviteten eller avgränsa arbetet. Slutligen flexibilitetsförändringar som möjliggör nya arbetstider, arbetsplatser och arbetsförhållanden. / From a historical perspective, the labor market has become more boundless and more flexible. Boundlessness has thus led to a reduction of stability and clear reference frameworks, for example when the working day begins and ends. The labor market's flexibility change meant introducing flexible times, with individual responsibility, new and insecure working conditions. To undermine these labor market changes, the study has examined the importance of work and working time based on availability after working hours. In response to the purpose, 18 interviews were conducted with informants from the HRM-sector and analyzed by a thematic analysis. The theoretical reference frame of the study is based on Ulrich Beck's and Zygmunt Bauman's thoughts on individualization as well as a preliminary study on accessibility after working hours. The results of the study indicate that work and working hours have factors to consider. They are responsible, structural and flexible changes. Responsibility shows a redistribution of responsibility from organization to person. Structural changes that can hamper flexibility, iron out productivity or delimit work. Finally, flexibility changes that allow new working hours, workplaces and working conditions.

Denna studies syfte är att identifiera arbetsgivares attityder kring arbetstidsförkortning, samt finna svar på om de ser det som ett realistiskt alternativ inför framtiden. För att lyckas uppnå vårt syfte har vi utgått från en kvalitativ metod med ett induktivt synsätt. Vi har intervjuat fem representanter från olika företag för att undersöka hur de ser på arbetstidsförkortning som fenomen. Resultatet visar att arbetsgivare både ser för- och nackdelar med arbetstidsförkortning. De största hindren mot att införa arbetstidsförkortning som våra informanter ser är företagens okunskap, känsla av osäkerhet samt risken för ekonomiska förluster. Fördelarna som de ser är framförallt att arbetstidsförkortning kan öka balansen mellan arbete och fritid, gynna jämställdheten i samhället samt att det är ett sätt att orka arbeta högre upp i åldrarna när pensionsåldern höjs. Resultatet visar även att arbetsgivare ser ännu mer flexibilitet i framtiden och att de idag inte ser tillräckligt stort behov av kortare arbetsdagar för att det ska bli en prioriterad fråga för deras företag. Om sjuktalen däremot ökar kan de se arbetstidsförkortning som ett alternativ även i deras organisationer. / The purpose of this study is to identify the employers' attitudes concerning working time reduction, and find answers to whether they see it as a realistic alternative for the future. In order to succeed in achieving our goal, we have used a qualitative method with an inductive approach. We have interviewed five representatives from different companies in order to investigate what they think about work time reduction as a phenomenon. The result shows that employers see both advantages and disadvantages of working hours reduction. The biggest obstacles to the implement of working hours reduction that our informants see are the companies' lack of knowledge, a sense of uncertainty and the risk of financial losses. The advantages that they see are especially that working hours reduction can increase the balance between work and leisure, benefit gender equality in society and that it is a way for employees to be able to work all the way to retirement, even when the retirement age increases. The result also shows that employers see even more flexibility in the future and that they do not currently see sufficient need for shorter working days in order for it to be a priority issue for their company. On the other hand, if the sickness rate increases, they can see reduction of working hours as an alternative even in their organizations.

Undersökningen syftar till att skapa kunskap om arbetsschemats betydelse hos Räddningstjänsten. Detta genom att undersöka vilka attityder som finns kring arbetstider samt på vilket sätt arbetsschemat upplevs påverka dels arbetets innehåll, dels balansen mellan arbete och privatliv. Vi vill utifrån syftet undersöka hur stor andel som är nöjda respektive missnöjda med arbetsschemat, samt se vad som gör att det uppfattas som bra respektive mindre bra ur olika aspekter. Slutligen vill vi undersöka om det upplevs finnas bättre lösningar till arbetsschemat, ur en arbetsmässig synvinkel samt för privatlivet.  Vi genomförde en metodkombination av kvantitativ och kvalitativ metod. Tyngden i undersökningen ligger på den kvantitativa delen eftersom det lyfter fram samtliga brandmäns åsikter, medan de kvalitativa delarna har bidragit till en fördjupad bild av upplevelserna kring arbetsschemat. Resultatet visar att många brandmän är missnöjda med dagens arbetsschema och det har framkommit olika förslag på hur det kan bli bättre, till exempel genom att dela upp dagtidspassen under samtliga veckor. En majoritet upplever att arbetsschemat stör privatlivet, men att de positiva aspekterna väger upp de negativa. Till det positiva hör bland annat att brandmännen är lediga mycket på dagtid och därmed hinner utföra många sysslor. Resultatet har analyserats genom SPSS och teorier om gränser, rollkonflikter och resursbevarande modellen. / The study aims to create awareness of the work schedules importance of Emergency Services. This by examine the attitudes that exist around working hours and in which way the work schedule is perceived to affect both the content of work and the balance between work and personal life. Based on the purpose we want to examine the proportion who are satisfied or dissatisfied with the work schedule and see what makes it perceived as good or not good from different aspects. Finally, we want to examine whether it is perceived to be better solutions to the work schedule, from a labor point of view as well as for the personal life. We conducted a method combining quantitative and qualitative methods. The emphasis of the survey is on the quantitative part because it brings out all the firemen's opinions, while the qualitative elements have contributed to a deeper picture of the experiences around the work schedule. The result show that many firefighters are dissatisfied with the current work schedule and have come to different suggestions on how it can be better, for example by splitting the daytime shifts during all weeks. A majority feel that the work schedule interferes with the personal life, but that the positive aspects offsetting the negative. On the positive side, among other things, the firemen are vacant a lot in the daytime and thus have time to do many chores. The results were analyzed by SPSS and theories about boundaries, role conflicts and conservation of resources model.

Med anledning av SFF:s (2014) prognos att vartannat jobb kommer automatiseras inom de kommande 20 åren ämnar denna C-uppsats undersöka den teknologiska utvecklingens påverkan på sysselsättningen i Sverige, och mer specifikt, vilka typer av arbeten som gynnas respektive missgynnas av denna utveckling. Detta studerar vi både genom att undersöka vilka som faller ur sysselsättningen, och i en separat regression, vilka som går ner i arbetstid. I båda tidsintervallen vi undersöker, 1990-1999 och 1999-2005, finner vi att sannolikheten att bli icke-sysselsatt är större för individer med rutinjobb än för individer med servicejobb, medan sannolikheten att bli icke-sysselsatt är lägre för individer med abstrakta jobb jämfört med individer i servicebranschen. Detta resultat stöds av Autor, Levy & Murnanes (2003) teori om teknologins förmåga att substituera bort rutinjobb, men komplettera abstrakta jobb. Angående arbetstidsförkortning är det enligt vår studie servicejobb som drabbas hårdast medan abstrakta jobb är minst hotade.

<p>Vi har undersökt studenter med erfarenhet av tidsbaserat arbete och huruvida de tar sin betalda arbetstid i anspråk för sig själv dvs. gör saker på sin betalda arbetstid som de inte är tillsagda att göra och/eller sånt som inte ingår i deras arbetsuppgifter. Om så är fallet har vi undersökt hur de tar sin betalda arbetstid i anspråk för sig själv och vad anledningen till att de gör det är. Tidsbaserat arbete innebär att man måste vara på sin arbetsplats under vissa givna tider.</p><p>Att göra andra saker än det man är tillsagd att göra på sin betalda arbetstid kan ses som ett slags motstånd, dvs. handlingar som kan vara öppna eller dolda. Det kan vara att man bryter mot regler eller att man bryter mot t.ex. organisationens normer på olika sätt. Motståndet har förändrats under årens lopp beroende på hur samhället och arbetslivet har utvecklats.</p><p>Vi har i vår undersökning kommit fram till att studenter med erfarenhet av tidsbaserat arbete inte i så stor utsträckning använder sin betalda arbetstid till annat än just arbete. Om arbetstagare ändå gör det är det för att man anser sig ha tid över. Främst använder arbetstagare sig av den nya tekniken i form av Internet, telefoner etc. när de tar den betalda arbetstiden i anspråk för sig själv. Vi kan i våra resultat se att det finns skillnader i hur arbetstagare tar sin betalda arbetstid i anspråk för sig själv beroende på om man är man eller kvinna. Man gör också på olika sätt beroende på om man är äldre eller yngre och dessutom ser vi att storleken på arbetsplatsen spelar roll.</p>

No description available.

No description available.

The object of interest in this essay is the issue of reducing work hours and how that issue was handled in the Trade Union Confederation (LO). In previous research the struggle for shorter work hours has been viewed as a struggle between trade union and employers’ organizations. The previous research has had difficulties in explaining LOs part in this struggle, their actions have not been the expected. LO had not played an active part in the struggle for shorter work hours and the previous research has not been able to given a satisfying explanation for this. In this essay the starting-point is another. The issue of reducing work hours, this essay argues, was a problem for LO. The problem consists of the need for LO to mark against communism, both inside and outside of the organization. But this essay also argues that the issue of reducing work hours is in it self subversive and therefore a problem for the reformist LO. From this staring-point the essay analyses the view of the issue of reducing work hours in LO during the period of 1945-1967. The conclusion in the essay is that LO disarmed the issue of reducing work hours, making it harmless. By shifts in conceptions of needs, the possible and conceptions of time and development the issue of reducing work hours was disarmed. The disarmed issue enabled LO to unite the organization in the delicate matter without the risk of pursuing a subversive issue.

Vi har undersökt studenter med erfarenhet av tidsbaserat arbete och huruvida de tar sin betalda arbetstid i anspråk för sig själv dvs. gör saker på sin betalda arbetstid som de inte är tillsagda att göra och/eller sånt som inte ingår i deras arbetsuppgifter. Om så är fallet har vi undersökt hur de tar sin betalda arbetstid i anspråk för sig själv och vad anledningen till att de gör det är. Tidsbaserat arbete innebär att man måste vara på sin arbetsplats under vissa givna tider. Att göra andra saker än det man är tillsagd att göra på sin betalda arbetstid kan ses som ett slags motstånd, dvs. handlingar som kan vara öppna eller dolda. Det kan vara att man bryter mot regler eller att man bryter mot t.ex. organisationens normer på olika sätt. Motståndet har förändrats under årens lopp beroende på hur samhället och arbetslivet har utvecklats. Vi har i vår undersökning kommit fram till att studenter med erfarenhet av tidsbaserat arbete inte i så stor utsträckning använder sin betalda arbetstid till annat än just arbete. Om arbetstagare ändå gör det är det för att man anser sig ha tid över. Främst använder arbetstagare sig av den nya tekniken i form av Internet, telefoner etc. när de tar den betalda arbetstiden i anspråk för sig själv. Vi kan i våra resultat se att det finns skillnader i hur arbetstagare tar sin betalda arbetstid i anspråk för sig själv beroende på om man är man eller kvinna. Man gör också på olika sätt beroende på om man är äldre eller yngre och dessutom ser vi att storleken på arbetsplatsen spelar roll.