Diss. Umeå : Univ., 2004. / S. 239-253: Bibliografi.

In September 2018, it is yet again a parliamentary election in Sweden. A question often, if not always included in the agenda, is the question of the right to full-time employment. In 2016 several of Sweden's municipalities and county councils entered into their collective agreement that full time employment will now be the norm for a new employment (HÖK, 2016). In order to solve this issue, the municipalities can decide how schedules and times are to be laid down by their autonomy. In Örebro Municipality, where we conducted our study, they have chosen to work with "floating working hours". In this independent work, we want to explore nurse’s experiences with being employed with contracts for floating working hours. The purpose of this study is just that, to investigate how nurses experience the concept and the principles of working with floating working hours. Issues that are central to our work are what affect the experiences of this particular working module, how nurses perceive the requirements for flexibility, and if the employees ever reflect on what floating working hours mean. Previous research has proven to be a shortage in our case, but those studies that we did find show that work where employees lack the basic control can cause insecurities and stress. Our study is based on qualitative interviews with six nurses in the municipality of Örebro and shows that work with floating working hours creates a high level of stress on a personal level and that it is a factor in a long chain of reactions that goes beyond the business itself. The study also shows that in order to be able to enjoy floating working hours, one must possess a certain kinds of personality traits. / I september 2018 är det återigen riksdagsval i Sverige. En fråga som ofta, om inte alltid, finns med på agendan är frågan om rätten till en heltidsanställning. 2016 skrev flera av Sveriges kommuner och landsting in i sitt kollektivavtal att heltidstjänst ska bli den nya normen vid en nyanställning (HÖK, 2016). För att lösa denna fråga får kommunerna genom sitt självstyre bestämma hur scheman och tider ska läggas upp. I Örebro Kommun, där vi utfört vår studie har kommunen valt att använda sig av arbetsmodellen Flytande arbetstid. Syftet med detta självständiga arbete är att undersöka undersköterskor upplevelser i förhållande till att vara anställd med avtal om Flytande arbetstid. Frågor som är centrala i vårt arbete är vad som påverkar undersköterskornas upplevelser, hur de upplever kraven på flexibilitet samt om de någonsin reflekterar över vad Flytande arbetstid innebär. Tidigare forskning har visat sig vara en bristvara i vårt fall men det vi har hittat visar på att arbeten där medarbetarna saknar den grundläggande kontrollen kan medföra osäkerhet och stress. Vår studie är baserad på kvalitativa intervjuer med sex undersköterskor i Örebro kommun och den visar att arbete med Flytande arbetstid skapar en stor stress på individnivå samt att det är en faktor i en lång reaktionskedja som sträcker sig bortom verksamheten i sig. Studien visar också att för att kunna trivas med Flytande arbetstid måste man besitta en viss typ av personlighetsdrag.

This research has been studying if there is a difference in work-life balance for people working in England (n=30) and in Sweden (n=32), and if well-being can be related to this in any way. The study has used an online survey including the Perceived Stress Scale (PSS) which measured well-being and QPS Nordic which measured work-life balance and work-family conflict. The result shows that there is a significant difference (p<.005) between wellbeing and work-life balance together with a significant higher level (p<.001) of work-life balance for the participants working in England compared to the once working in Sweden. The study also shows a significant correlation (p<.003) between work-life balance and the number of hours which the individual participants are normally working per day. However, the study cannot tell what is causing the significant relation between work-life balance and well-being regarding to the non-statistic significant difference between well-being and the participants working in England verses Sweden or between any of the covariates which has been included in the analysis.

Syftet med denna studie var att undersöka om nyttjandet av flexibel arbetstid predicerar inrearbetsmotivation. En webbaserad enkätundersökning innehållande 28 frågor skickades ut till152 tjänstemän i en offentlig organisation, totalt deltog 80 respondenter i undersökningen. Föratt mäta inre arbetsmotivation användes Basic Psychological Need Satisfaction at Work (BPNS-W) skalan som mäter autonomi, kompetens och samhörighet och är baserad på self-determination theory (SDT). Resultatet visade att nyttjandet av flexibel arbetstid signifikant predicerar dimensionerna autonomi, kompetens och samhörighet som leder till inrearbetsmotivation. Studiens slutsats vara att nyttjandet av flexibel arbetstid kan predicera inrearbetsmotivation i viss grad. / The purpose of this study was to investigate whether the use of flexible working hourspredicts intrinsic work motivation. A web-based survey containing 28 questions was sent to152 officials in a public organization, a total of 80 respondents participated in the survey. Tomeasure intrinsic work motivation, the Basic Psychological Need Satisfaction at Work(BPNS-W) scale was used. It contains measures of autonomy, competence and relatednessand is based on self-determination theory (SDT). The results showed that the use of flexibleworking hours significantly predicts the dimensions of autonomy, competence and relatednessthat lead to intrinsic work motivation. The conclusion of the study was that the use of flexibleworking hours can predict intrinsic work motivation to some extent.

Ett byggprojekt använder idag cirka 21% av den tid som finns tillgänglig och står under den övriga tiden stilla. Samtidigt beräknas ungefär en tredjedel av arbetsdagens timmar försvinna som slöseri. En optimal situation hade inneburit ett 100% nyttjande av den tillgängliga tiden vilket i sig kunnat innebära en ökad effektivitet. Tidsanvändningen inom ett projekt påverkar resursanvändningen, där resursen arbetskraft idag motsvarar mellan 10–60% av den totala projektkostnaden. Planeringen av den tillgängliga tiden görs med hjälp av tidplaner och arbetsplatsens arbetstider blir styrande vid upprättandet av en tidplan. Genom att förändra arbetstiderna så förändras nyttjandegraden av den tillgängliga arbetstiden vilket möjliggör för en ökad effektivitet inom ett byggprojekt. Syftet med den genomförda studien har varit att undersöka vilka hinder och drivkrafter som finns för en förändring av de nuvarande arbetstiderna vid ett byggprojekt. Fokus har varit ett valt ombyggnadsprojekt i Stockholm. Målet med studien var att genom en kartläggning och identifiering av faktorerna bidra till en ökad förståelse och kunskap inom området samt redogöra för de interna förutsättningarna som bör finnas för en förändring av arbetstiderna. För att besvara syftet genomfördes en utforskande abduktiv fallstudie. Genom workshopar och intervjuer inhämtades primärdata direkt från fallprojektet, samtidigt som en litteraturstudie genomfördes med utgångspunkt i vad som framkommit av studiens inledande del. I slutskedet genomfördes en simulering av fallprojektets tidplan för två valda aktiviteter där den ordinarie arbetstiden ersattes av skiftarbete och en utökad arbetstid i form av en 7-dagarsvecka, med syftet att teoretiskt testa en arbetstidsförändring. Förändringen visade på en minskning om 43% respektive 19% av den totala kalendertiden. Resultatet från studien visar att det finns 15 stycken faktorer som påverkar eller påverkas av att arbetstiderna skulle förändras vid byggprojektet. Faktorerna kan ses som antingen drivkrafter eller hinder, där de interna drivkrafterna antingen kan ses som incitament till en förändring eller som resultat av förändringen. De interna drivkrafter som identifieras i studien är kontraktshandlingar, förseningar, arbetsmetoder, projektets utgifter samt produktionstid/tid för färdigställande. Interna hinder som identifieras ses som svårigheter och hindrande faktorer. Dessa faktorer identifieras som projektorganisationen, informationsöverföring, personalutrymmen, säkerhet, administrativa arbetsuppgifter samt arbetsplatslogistik. Som externa hinder identifieras arbetstid och arbetstidslagen, kollektivavtal, lönemodeller och lokala regler inom Stockholm stad. De interna förutsättningarna som bör finnas för en implementering av förändrade arbetstider är en tidig förankring mellan delaktiga parter, att arbetsplatsens kapacitet fastställs med avseende på resurserbehovet samt att implementeringen regelbundet följs upp. Studien indikerar på att man genom dessa tre insatser kan ge ett projekt de rätta förutsättningarna till en framgångsrik implementering av förändrade arbetstider. Slutligen rekommenderas fallföretaget att fortsatt utvärdera behovet av dagens arbetstider samt hur behovet av en arbetstidsförändring ser ut, eftersom studien indikerar på att det finns fördelar för ett projekt med helt eller delvis förändrade arbetstider i produktionen. / A construction project today uses about 21% of the time that is available and stands still for the rest of the time. At the same time, it is estimated that about a third of the working day's hours will disappear as waste. An optimal situation would be a 100% utilization of the available time, which could mean increased efficiency. The use of time within a project affects the use of resources, where the labor costs today corresponds to between 10–60% of the total project cost. The planning of the available time is done with schedules and the workplace's working hours become governing when establishing a schedule. By changing working hours, the utilization rate of the available working hours changes, which enables increased efficiency within a construction project. The purpose of the completed study has been to investigate the obstacles and driving forces that exist for a change in the current working hours of a construction project. The focus has been on a redevelopment project in Stockholm. The aim of the study was to contribute to an increased understanding and knowledge in the area through a mapping and identification of the factors and to account for the internal conditions that should exist for a change in working hours.  To answer the purpose, an exploratory abductive case study was conducted. Through workshops and interviews, primary data were obtained directly from the case project. Meanwhile a literature study was carried out based on the introductory part of the study. In the final phase, a simulation of the case project's schedule was carried out for two selected activities where the regular working hours were replaced by shift work and an extended working hours in the form of a 7-day week, with the aim of theoretically testing a change in working hours. The change resulted in a reduction of 43% and 19% of the total calendar time.  The results show that there are 15 factors that affect or are affected by the fact that working hours would change during the construction project. The factors are either driving forces or obstacles, where the internal driving forces can either be incentives for a change or as a result of the change. The internal driving forces identified in the study are contract documents, delays, working methods, project expenses and production time/time for completion. Internal barriers that are identified are difficulties and hindering factors. These factors are identified as the project organization, information transfer, staff spaces, security, administrative tasks and workplace logistics. Working hours and the Working Hours Act, collective agreements, wage models and local rules within the City of Stockholm are identified as external obstacles. The internal preconditions that should exist for an implementation of changed working hours are an early anchoring between the parties involved, that the workplace's capacity is determined regarding the need for resources and that the implementation is followed up regularly. The study indicates that through these three initiatives one can give a project the right conditions for a successful implementation of changed working hours.  Finally, the company is recommended to continue evaluating the need for current working hours and what the need for a change in working hours looks like, as the study indicates that there are benefits with completely or partially changed working hours in production.

Hållbar konsumtion och produktion är viktiga delar i omställningen till ett klimatanpassat samhälle, där livsstilsförändringar kan spela en avgörande roll. Syftet med denna studie är att kvalitativt bedöma huruvida minskad arbetstid och inkomst kan ge effekter på personers miljöpåverkan från konsumtion, samt upplevda välbefinnande. För att uppnå detta utförs kvalitativa intervjuer med fem deltidsarbetande anställda på en svensk arbetsplats inom miljöfältet. Studien visar att de studerade personernas konsumtionsvanor i hög grad präglats av ett miljötänk, både innan och efter deltidsövergången, och vissa har sedan länge levt en sparsam livsstil. Minskad inkomst visade sig ha mindre betydelse för de studerade personernas konsumtionsval, men vissa hade minskat sitt sparande vilket kan tolkas som att konsumtion undviks i framtiden. Samtidigt har Covid-19 påverkat hela samhällets konsumtionsmönster, och studien pekar på att flera intervjupersoner förmodligen spenderar mindre pengar till följd av pandemin. Resultatet visar att minskad arbetstid och inkomst kan ge upphov till konsumtionsminskande effekter såsom ett minskat behov av att kompensera tidsbrist med konsumtion, samt ett mer rationellt och medvetet tänk kring privatekonomin. Det står också klart att en övergång till deltid, med motsvarande inkomstminskning, inte nödvändigtvis innebär att den totala inkomsten minskar i praktiken eftersom sidoinkomster och befordringar kan kompensera för inkomstförlusten. Tidsanvändningen är central för intervjupersonernas konsumtionsval. Mycket av deras tid läggs på aktiviteter med låg miljöbelastning, såsom utbildning, ideellt arbete, motion, vila och sociala relationer. Hur tid spenderas är också det mest centrala för hur intervjupersonernas upplevda välbefinnande påverkas, eftersom inkomstminskningen har en nästintill obefintlig negativ påverkan på dem. Mer tid till återhämtning, familj, vänner, vardagsbestyr och fritidsaktiviteter gynnar deras upplevda välbefinnande. Samtliga intervjuade upplever därtill en bättre balans mellan jobb och fritid, även om deltiden för med sig begränsningar i arbetet och fortsatta utmaningar med att anpassa arbetsbördan till den minskade arbetstiden. En arbetstidsminskning kan således leda till att personers miljöavtryck från konsumtion reduceras samtidigt som välbefinnandet ökar, men det kräver att ny fritid spenderas på rätt aktiviteter och att konsumtion minskar och/eller blir mindre miljöbelastande. Om tid i större mån skulle värderas högre än pengar genom minskad arbetstid och inkomst, skulle det kunna ändra konsumtionsnormen, minska konsumtion och produktion på samhällsnivå och därmed dess miljöpåverkan. / Sustainable consumption and production are important elements in the transition into a climate-adapted society, where lifestyle changes could play a crucial role. The purpose of this study is to qualitatively assess whether reduced working hours and income can have effects on people's environmental impact from consumption, as well as perceived well-being. To achieve this, qualitative interviews are conducted with five part-time employees at a Swedish workplace in the environmental field. The study shows that the interviewees’ consumption habits were largely characterized by environmental thinking, both before and after the part- time transition, and some already live a sufficient lifestyle. Reduced income proved to be less important for the interviewees' choice of consumption, however, some had reduced their savings, which can be interpreted as avoiding consumption in the future. At the same time, Covid-19 has affected the consumption patterns of society as a whole, and the study suggests that several interviewees probably spend less money as a consequence of the pandemic. The results show that reduced working hours and income can give rise to consumption-reducing effects such as a reduced need to compensate for lack of time with consumption, as well as more rationality and awareness regarding personal finances. It is also clear that a transition to part-time work, with a corresponding decrease in income, does not necessarily mean that total income decreases in practice, as side incomes and promotions can compensate for the loss of income. The use of time is central to the interviewees' consumption choices. A lot of their time is spent on activities with a low environmental impact, such as education, voluntary work, exercise, rest, and social relationships. How time is spent is also the most important factor in how the interviewees’ perceived well-being is affected, as the reduction in income has an almost non-existent negative impact on them. More time for recovery, family, friends, daily chores, and leisure activities benefit their perceived well-being. In addition, all interviewees experience a better work-life balance, even if part-time work entails limitations in work and continued challenges in adapting the workload to the reduced working hours. Hence, a reduction in working hours might lead to a reduction in people's environmental footprint from consumption while increasing well-being, given that the new leisure time is spent on the right activities and that consumption decreases and/or becomes less environmentally damaging. If time to a greater extent were to be valued over money through reduced working hours and income, it could change the consumption norm and reduce consumption and production at a societal level and thus, its environmental impact.

Syftet med vår studie är att öka förståelsen för hur oregelbundna arbetstider påverkar livssituationen för undersköterskorna samt vilka konsekvenser som den oregelbundna arbetstiden medför i deras liv. Syftet preciseras i följande frågeställningar: Hur upplever undersköterskorna sin oregelbundna arbetstid? Vilka faktorer påverkar undersköterskornas arbetssituation? På vilket sätt påverkar den oregelbundna arbetstiden undersköterskornas balans mellan arbetsliv och privatliv? Vilka blir de hälsomässiga konsekvenserna av oregelbunden arbetstid? Utgångspunkten för vår studie ligger i den teoretiska referensramen innehållande tidigare forskning, teorier och begrepp om Arbetstidslagen, konsekvenser av oregelbunden arbetstid, arbetsmiljö, psykosocial arbetsmiljö, Krav- och kontrollmodellen, Work life balance, KASAM och utbrändhet. Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi har använt oss av intervjuer för att samla in våra data. Sammanlagt har vi genomfört åtta intervjuer och våra respondenter är undersköterskor som arbetar på olika avdelningar inom Landstinget i Värmland. Våra respondenter är mellan 36 och 59 år gamla och samtliga av dem är kvinnor. Genom vår empiri och med hjälp av teorin har vi analyserat fram 17 olika fynd som visar på att: det finns både fördelar och nackdelar med oregelbunden arbetstid, det finns stora krav på flexibilitet i tillvaron, undersköterskorna har ett visst inflytande över den egna arbetstiden, de tvingas prioritera bort delar av privatlivet, det finns en stark sammanhållning mellan arbetskollegorna, det finns olika synsätt på arbetsschemat, de känner ett ansvar för bemanningen genom att överta varandras arbetspass, det finns ett skiftande stöd från närmaste chefen, det finns viss möjlighet att påverka arbetssituationen, arbetstiderna påverkar familjelivet negativt, det sociala livet blir åsidosatt, det finns en stark önskan om deltidsarbete, det finns både fördelar och nackdelar med oregelbunden arbetstid under småbarnsåren, det finns strategier för att hantera varierande dygnsrytm, det finns en upplevelse av otillräcklig sömn, magproblem i relation till nattarbete samt möjligt samband mellan oregelbunden arbetstid och utbrändhet. / The aim of our study is to increase understanding of how irregular hours affect the lives of nurses, as well as the implications of the irregular working hours brings into their lives. The purpose specified in the following questions: How do nurses his irregular working hours? What factors influence the nurses working situation? In what way does the irregular working hours for nurses balance between work and private life? What are the health consequences of irregular working hours?The starting point of our study lies in the theoretical framework containing previous research, theories and concepts of the Working Hours Act, consequences of irregular working hours, occupational health, psychosocial work, Requirements and control model, work life balance, SOC and burnout.We conducted a qualitative study where we have used the interviews to collect our data. In total, we conducted eight interviews and our respondents are nurses working in different departments of the County Council. Our respondents are between 36 and 59 years old and all of them are women.Through our empirical data and using the theory we have analyzed up 17 different findings show that: there are both advantages and disadvantages of irregular working hours, there are great demands on flexibility in existence, nurses have a certain influence over their own working hours, the forced to prioritize delete portions of privacy, there is a strong cohesion between work colleagues, there are different approaches to the work schedule, they feel responsible for manning by taking over each other's sessions, there is a range of support from her manager, there is some opportunity to influence the work situation , working hours affect family life negatively, the social life is infringed, there is a strong desire on part-time work, there are both advantages and disadvantages of irregular working hours during the toddler years, there are strategies to handle variable circadian rhythm, there is a perception of insufficient sleep, stomach problems in relation to night work as well as possible association between irregular working hours and burnout.

<p>Labour and its conditions is a subject constantly in focus. Therefore this study aims to shed some light on different factors which constitutes the basis for the definition of optimal labour conditions, as well as creating a need for change of labour conditions. In this case these factors are changes in society and cultures. The study describes how different levels of society - government, employer and employee – are affected by, or wishes to affect the labor conditions in terms of location, working hours and leisure. In brief this study concerns how different goals and interests results in different definitions of the optimum at the different levels. For instance the goal of the state is to increase its GNP to better compete with other nations. The goal of the employer is, among other things, to increase the company’s profits and conquer the market. The employee’s interest, on the other hand, is mainly to get resources for survival and better terms of life.</p>

1 augusti 2011 upphävdes Arbetsmiljöverkets dispens för uttag av extra mertid och extra övertid. Istället är det nu upp till arbetsgivaren att bedöma ifall det finns särskilda skäl för uttag av extra övertid och extra mertid samt att bedöma att situationen inte går att lösa på annat rimligt sätt. Skyddsombuden får nu som ett led i regleringen möjlighet att göra framställningar till arbetsgivaren om det behövs för att säkerställa att arbetstidslagen följs. Syftet med uppsatsen har varit att ta reda på vilka omständigheter och situationer, som krävs för att en arbetsgivare ska kunna ta ut extra övertid och extra mertid. Uppsatsen beskriver den gällande rätten för uttag av extra övertid och extra mertid. Syftet har också varit att redogöra för hur skyddsombudens befogenheter har påverkats av de nya reglerna kring uttag av extra övertid och extra mertid. Uppsatsen har baserats på en rättsdogmatisk metod, vilket innebär att den har haft sin utgångspunkt utifrån olika befintliga rättskällor. Uppsatsen har varit avgränsad till att endast beröra den ändring som skett i arbetstidslagen och berör inte nödfallsövertid, studerande skyddsombud eller elevskyddsombud. Slutsatser som har dragits är att särskilda skäl för att göra uttag av extra övertid och extra mertid, kan vara tillfälliga arbetsanhopningar som varit omöjliga att förutse, oförutsedda sjukdomsfall eller förlust av spetskompetens som inte gått att ersätta omedelbart. Bedömningen att situationen inte går att lösa på annat rimligt sätt, ska göras i varje enskilt fall. Arbetsgivaren ska se över möjligheter som att rekrytera personal, hyra in personal eller utföra organisatoriska åtgärder för att lösa situationen. Skyddsombuden har sedan tidigare möjlighet att kontrollera arbetstidsfrågor, men endast rätt att agera, då det innebär en risk ur ett arbetsmiljöperspektiv. Nu har det rätt att agera vid minsta övertramp av extra övertid och extra mertid samt möjlighet att begära att arbetsgivaren ska vidta åtgärder.  Ändringen i arbetstidslagen ger skyddsombuden en begränsad rätt att agera, eftersom regeln kan avtalas bort genom kollektivavtal. Den nya regleringen i arbetstidslagen innebär en mindre ökning av skyddsombudens befogenheter. / On August 1, 2011 the Swedish Work Environment Authority repealed their exemption for the take out of extra overtime and extra additional time. It is now up to the employer to determine if there are special reasons for the employee to take out extra overtime and extra additional time and to decide whether the situation has not been able to be solved in any other reasonable way. Currently the safety representatives of the company get the possibility to make suggestions to the employer if needed, to ensure that the Act regulating the working time is enforced. The main purpose of this paper was to determine the circumstances and situations that require an employer to be able to charge extra overtime and extra additional time. The paper describes the established law for the collection of extra overtime and extra additional time. The purpose has also been to explain how the safety representatives’ authority has been affected by the new regulations around the extra overtime and extra additional time. The paper is based on the law of dogmatic approach, which means that it is based on various existing sources of law. The paper has been limited to only concern the change that has occurred in the Act regulating the working time and shall not affect emergency overtime and student safety representatives. The conclusions that has been drawn, is that the special reasons for taking out extra overtime and extra additional time, may be temporary situations of higher workload that were impossible to predict, unforeseen illness or loss of front edge competence that is not possible to replace immediately. In each specific case, an assessment shall been made, to determine that the situation hasn’t been able to be resolved in any other reasonable way. The employer shall review the possibility of recruiting new employees, hire employees from a temporary work agency or implementing organizational arrangements to resolve the situation. The safety representatives already have the authority to control issues regarding working time, but only the authority to act when the working time has developed in to a working environment problem. Now they have the right to act at the slightest infractions of extra overtime and extra additional overtime and the possibility to ask the employer to take action. The amendment to the Act, regulating the working time, provides the safety representatives with a limited right to act, because the rules can be negotiated through collective labor agreements. The new regulations in the Act, regulating the working time, results in a small increase of the safety representatives’ authority.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka om det finns några skillnader i fysisk aktivitet beroende på upplevd stress. Undersökningen avser att jämföra en tidsmässigt lugn respektive stressig vecka. För att besvara syftet undersöks om deltagarna når upp i rekommendationerna för fysisk aktivitet samt om det finns en skillnad i aktivitetsgrad mellan domänerna.  Metod Studien är en tvärsnittsstudie där enkäter används för att besvara syftet. Enkäten är egenkonstruerad och uppdelad i två delar, där delarna representerar en vanlig lugn vecka och en vanlig stressig vecka. Den upplevda stressen är utgångspunkt, den fysiska aktiviteten undersöks genom frågor som berör intensitet, duration och frekvens. Detta omvandlas sedan till motsvarande MET-minuter. Domänerna som undersöks är ”hem- och hushållsarbete”, ”aktiv transport”, ”motion och träning på fritiden”, ”yrkesarbete eller studie” samt ”motion och träning på betald arbetstid”. Urvalet utgörs av personer som tränar på tre gymanläggningar i Stockholms stad. Resultat Resultatet baseras på 65 deltagare. 63 av dessa uppnår rekommendationerna för fysisk aktivitet under en lugn vecka, motsvarande siffra för en stressig vecka är 59. Totalt minskade aktiviteten med 910,3 MET-minuter i den stressiga veckan, detta i jämförelse med en lugn vecka. Signifikanta skillnader i fysisk aktivitet ses i domänerna ”hem- och hushållsarbete” samt ”motion och träning på fritiden”. Vidare ses en stor spridning i aktivitetsgrad inom domänerna ”yrkesarbete eller studier” och ”aktiv transport”, skillnaderna mellan veckorna är inte signifikanta.”Motion och träning på betald arbetstid” utnyttjas av ett fåtal deltagare, signifikanta skillnader går inte att påvisa. Slutsats Majoriteten av deltagarna når upp till rekommendationerna för fysisk aktivitet vilket är positivt, men det finns en skillnad i aktivitetsgrad beroende på den upplevda stressen i vardagen. Utmärkande är domänerna ”hem- och hushållsarbete” samt ”motion och träning på fritiden” där aktiviteten sänks under stressiga veckor. Det är av stor vikt att utforska området kring domäner och en kartläggning på samhällsnivå kan i framtiden möjliggöra punktinsatser för ökad fysisk aktivitet, och på så vis öka välmåendet hos befolkningen.