<p>This study appears to be one of few intervention studies with focus on eyestrain and lighting on non-computer workplaces. Previous studies have shown strong connections between eyestrain and musculoskeletal strain. The eyes “lead the body” and if the picture on the retina is unfocused the body adjusts the posture, trying to improve the image through changing the viewing distance. This can lead to an unnatural body posture which can contribute in the development of musculoskeletal disorders.</p><p>A good visual environment with proper illuminance, good luminance contrast relationship, good uniformity value of the illuminance and no glare are the best conditions in order to function well at a visually demanding work. Sorting mail is a task that needs good visual ergonomics and can therefore be improved by a change in the visual environment.</p><p>The overall purpose of this thesis is to investigate if a good visual environment have an impact on eyestrain, musculoskeletal strain, productivity, wellbeing, and work induced stress.</p><p>This thesis is based on a literature review and a lighting intervention, with one part before the intervention and two follow-up parts, summer and winter. The results are based on objectively measurements; lighting, time studies, and optometric eye examinations, and two questionnaires. The first questionnaire concerned visual ergonomics and the second had a focus on wellbeing and experience of work related tasks.</p><p>The postmen experienced the new lighting and labeling as improvement. A small decrease in the amount of eyestrain was present, and the younger postmen had a decrease of the musculoskeletal strain. The postmen with eyestrain got a small improvement of the sorting time. When the lighting was improved another factor that could cause strain appeared, the need for good correction in their glasses was identified as the main remaining factor that could cause the observed strain.</p> / Report code: LiU-Tek-Lic-2008:8.

<p>Syftet med arbetet är att skapa en bättre förståelse för vad kreativitet och kreativa produkter är. I arbetet utvärderas även en metod för bedömning av kreativiteten i en produkt. Den metod som utvärderas är Creative Product Semantic Scale (CPSS). Det finns många olika definitioner på kreativitet och några tas upp i det här arbetet. För att kreativitet skall uppstå är även omgivningen och kontexten viktig. Kreativ verksamhet resulterar ofta i en produkt och det kan därför vara bra att kunna bedöma kreativiteten i en produkt. Det finns olika krav som kan ställas på en kreativ produkt. Ett krav som alltid måste vara uppfyllt är kravet på nyhet, andra krav som kan ställas är krav på användbarhet och komplexitet. Arbetet inleddes med sökningar i artikeldatabaser för att hitta fakta om kreativa produkter samt metoder för att avgöra om en produkt är kreativ. Därefter formulerades enkätfrågor och en pilotstudie utfördes med sex deltagare för att se hur enkäten fungerade. Efter vissa justeringar delades enkäten ut till 40 studenter. I enkätundersökningen ombads respondenterna att besvara tre öppna frågor, göra fria bedömningar av fyra produkter med avseende på attributen kreativitet, originalitet, användbarhet, komplexitet samt attraktivitet och välformighet. Dessutom användes metoden Creative Product Semantic Scale för att bedöma kreativiteten i de fyra produkterna. Respondenternas svar på de tre fria frågorna stämde ganska väl med teorin men de nämnde mycket lite om omgivningen och kontexten. En jämförelse mellan respondenternas fria bedömning och bedömningen med hjälp av CPSS gjordes och visade på vissa brister i metoden. Metoden Creative Product Semantic Scale tar ingen hänsyn till vilka av kraven på den kreativa produkten som är uppfyllda. Detta medför att en produkt som inte uppfyller kravet på nyhet ändå kan få ett ganska högt kreativitetsbetyg. Metoden är därför inte helt pålitlig eftersom en produkt som inte uppfyller nyhetskravet inte kan anses kreativ.</p>

<p>In-vehicle warning systems are today mainly using the visual and auditory channels for presentation. As cars get more and more sophisticated the demand on new ways of presenting information increases. This report investigates if the sense of touch, in form of a vibro-tactile seat is a prospective channel for warning information. To achieve the objectives the tactile seat was developed, implemented and tested in a simulator environment. The final result is a complete tactile seat with a set of warnings which correspond with different critical situations.</p><p>The tactile seat made it possible to conduct a simulator-based experiment including comparison with a visual head-up warning presentation. The experiment proved significant difference in discovery distance in the comparison between the no system and the tactile warning system.</p><p>The overall conclusion is that a vibro-tactile warning display in the driver’s seat is an excellent way of presenting certain warning information. The tactile channel is especially favorable when fast reaction time is essential. Further work could include designing and testing a combined tactile and visual system.</p>

<p>Ergonomi innebär läran om människan i arbete, det vill säga samspelet mellan människa och arbetsredskap. Med detta som bakgrund kan man konstatera att det ställs höga krav på att arbetsstolen skall komplettera brukaren för att uppnå ett optimalt ergonomiskt sittande.</p><p>Syftet med denna rapport är att ge en inblick i sittergonomi och utformningen av arbetsstolar. För att uppnå ett ergonomiskt sittande menar ergonomer att man skall sitta med en öppen höftvinkel, vilket leder till ett dynamiskt sittande. Det dynamiska sittandet gör att brukaren har ett rörligt och aktivt sittande. Detta kan till viss del uppnås genom ett sittande enligt principen för balansstolen. För att ytterligare uppnå ett bra sittande finns det arbetsmiljölagar som reglerar sittandet på arbetsplatser.</p> / <p>The science of ergonomic means the human in work, which also can be defined as the combination between the human and the working tools. With this as a background it proves that there are high demands on the chairs that are meant for work. The chair is supposed to complement the user to reach an optimal ergonomic sitting.</p><p>The purpose of this report is to give an insight in the ergonomic sitting and how workchairs are designed. Ergonomics means that one way to reach an ergonomic sitting is with an open hip angle, which brings out a dynamic sitting. The dynamic sitting gives the user an active sitting. This can partly be achieved through a sitting like the principle for the balance chair. To further achieve a good sitting there are laws that contents the work environment, which controls the sitting on workplaces.</p>

Belöningar finns på alla arbetsplatser, men sättet de tar sig uttryck på kan vara mycket varierande. De kan vara av ekonomisk, materiell eller immateriell karaktär och har alla till uppgift att motivera de anställda. Ekonomiska belöningar är belöningar i form av pengar och kan exempelvis utgöras av en bonus. Materiella belöningar innebär en kostnad för företaget men utdelas i annan form än pengar till de anställda, exempelvis genom studieresor eller personalfester. Immateriella belöningar, såsom feedback eller en befordran, utgör ingen kostnad för företaget utan delas ut för att motivera på ett psykologiskt och socialt plan. Detta är en studie med avseende på att undersöka upplevelsen av belöningar på ett företag. Den är gjord i ett jämförande perspektiv i syfte att undersöka om det föreligger någon skillnad mellan hur chefer och medarbetare upplever belöningar samt vilka belöningar som upplevs vara mest motiverande. Därtill var vi intresserade av om det finns något samband mellan inställningen till arbete och hur belöningar upplevs. Studien är baserad på en kvalitativ metod där intervjuer legat till grund för analysen. Vi intervjuade fyra chefer och fyra medarbetare som alla innefattas av företagets belöningssystem. För analysen av intervjuerna har delar av grounded theory använts där fyra intressanta kategorier identifierades. Dessa har sedan satts i relation till befintlig teori och litteratur för att kunna diskuteras vidare. Resultatet visade att det inte föreligger några större skillnader mellan chefers och medarbetares upplevelser av belöningar. Alla var överens om att belöningar fyller en vikig funktion men sättet den ges på och att den är personligt riktad upplevs vara långt mycket viktigare än dess konkreta innehåll. Detta eftersom den då fyller ett behov av att känna sig sedd och bekräftad av både chefer och medarbetare. Immateriella belöningar såsom en befordran, beröm, feedback, utbildning eller ett enkelt tack upplevs vara mer motiverande än ekonomiska belöningar. Anledningen till detta är att immateriella belöningar upplevs bidra till individens personliga tillfredsställelse och utveckling. Löneförhöjning är dock en mycket uppskattad ekonomisk belöning eftersom den ses som ett långsiktigt bevis på att man gör ett bra jobb. Att ha en god företagskultur upplevs som viktigt och här fyller materiella belöningar en stor funktion genom att de ofta bidrar till att skapa en god social gemenskap. Vi fann även ett samband mellan att ha en engagerad inställning till arbete och att motiveras mest av immateriella belöningar. Detta tror vi kan vara användbart att ha i åtanke när belöningssystem utformas. Sammanfattningsvis kan sägas att ekonomiska, materiella och immateriella belöningar alla är mycket uppskattade men fungerar motiverande på olika sätt. Bortsett från den vanliga lönen skulle man dock klara sig utan ekonomiska belöningar men utan immateriella belöningar är det svårt att hålla motivationen uppe.

I denna studie kommer jag att jämföra kollektivanställda och tjänstemän på en större processindustri i Värmland. Syftet med att jämföra de olika grupperna är att se om det skiljer sig mellan handlingar som kan tolkas som organizational misbehaviour. Denna studie är utav en kvantitativ karaktär där graden av organizational misbehaviour har undersökts mellan de två yrkesgrupperna med hjälp av enkät. Urvalet omfattar totalt 300 stycken anställda, respondenterna var jämnt fördelade mellan de olika yrkesgrupperna för att göra en så rättvis undersökning som möjligt. Jag har valt att mäta Organizational misbehaviour i följande variabler (1) om de anställda använder Internet till privata syften (2) ringer privata samtal på arbetsgivarens telefon (3) gör privata ärenden på betald arbetstid (4) om det förekommer skämt om sina kollegor och chefer (5) stöld på arbetsplatsen. Jag har kommit fram till att det finns en skillnad mellan de olika yrkesgrupperna. Denna skillnad beror främst på vilka möjligheter de anställda har genom sin anställning. Det har visat sig att om de anställda har tillgång till Internet och en fast telefon som betalas av bruket så ökar frekvensen bland de anställda att begå handlingar som kan kopplas till organizational misbehaviour bland de anställda. I denna undersökning så kan även se en skillnad mellan män och kvinnor i handlingar som kan tolkas som organizational misbehaviour. Jag har även kommit fram till att det finns klara skillnader mellan de anställda beroende på hur länge man har varit anställd på bruket. Studiens resultat visar bland annat att en bidragande anledning till att anställda ägnar sig åt organizational misbehaviour är att de missnöjda med sitt yrke. I denna studie så kommer jag att arbeta efter fyra frågeställningar dessa är; -Förekommer det organizational misbehaviour bland de anställda på bruket? -Finns det någon skillnad i organizational misbehaviour bland tjänstemän och kollektivanställda bruksarbetare? -Finns det skillnader i organizational misbehaviour beroende på hur länge man har varit anställd på bruket? -Finns det någon skillnad i organizational misbehaviour mellan de olika könen?

Kvinnor utgör hälften av Sveriges befolkning och speglar därigenom en stor del av samhället och borde därför finnas med i arbetslivet och skapa en jämn könsfördelning. I internationella sammanhang brukar Sverige omnämnas som ett av världens mest jämställda länder, men detta betyder inte att det svenska arbetslivet är jämställt. Jämställdhet innefattar frågor kring ledarskap, maktfördelning löner, karriär företagshierarkin osv. Offentlig sektor är den del av samhällets ekonomi som bedrivs av staten, socialförsäkringssektorn kommun och landsting. Dessa verksamheter styrs alla av en politiskvalförsamling. Den privata sektorn är den del av samhället som drivs privat och till stor del i ett vinstsyfte. Inom den offentliga sektorn är 56 % av cheferna kvinnor och 44 % män medan den privata sektorns chefer består av 22 % kvinnor och 78 % män. Trots att Sverige sägs vara ett oerhört jämställt land finns dessa skillnader och vi frågar oss varför. Syftet med undersökningen är att se om det finns skillnader i rekryteringsprocessen mellan privat och offentlig sektor, i anställandet av kvinnor som chefer.Vårt mål är att undersöka hur rekryteringsprocessen påverkar den rådande könssegregeringen bland chefer på arbetsmarknaden idag. Detta vill vi göra för att se om rekryteringen i sig är en orsak till att det finns skillnader mellan privat och offentlig sektor i rekryterandet av kvinnor som chefer. De frågeställningar vi har för avsikt att besvara är: • Finns det skillnad mellan privat och offentlig sektor vid rekrytering av kvinnor som chefer? • Är tillvägagångssättet för rekrytering avgörande för vem som söker tjänsten? • Hur påverkar föreställningarna och åsikterna om kvinnor och män som chefer rekryteringsprocessen, vilken skillnad finns där mellan privat och offentlig sektor?

Uppsatsen behandlar matchningsprocessen hos tre olika bemanningsföretag i jämförelse med den offentliga arbetsförmedlingen. Syftet med uppsatsen är att studera hur handläggare på de olika organisationerna arbetar med matchning, det vill säga att sammanföra arbete och arbetskraft. I studien redogörs också för några av de faktorer som kan påverka handläggarnas arbete. Frågeställningarna är; Hur arbetar handläggarna för att lyckas med matchningen? Hur arbetar organisationerna med verktyget coaching? Hur påverkar den organisatoriska utformningen handläggarnas matchningsarbete och anser handläggarna att de yttre faktorerna såsom allmänhetens attityd eller politiska beslut påverkar matchningsarbetet? För att få svar på frågeställningarna genomfördes en kvalitativ studie med sex djupintervjuer. Intervjuguiden baserades på teman som utvecklades parallellt med teori- och emperibearbetning. I analysen användes verktyg som inspirerats av grounded theory såsom kodning. Teoridelen är uppbyggd i kronologisk ordning där det inledningsvis redogörs för organisationernas historiska bakgrund och verksamhet. Därefter följer ett avsnitt som behandlar organisationernas huvuduppgift vilket är matchning. Teoridelen innehåller sedermera aktuella organisationsteorier, dagens förmedlingsverksamhet och arbetsgivares val av förmedling. Dessutom presenteras verktyget coaching och en rapport om samverkan mellan organisationerna. Resultaten av studien visar att det finns en skillnad hos organisationerna i kontakten med arbetsgivare vilket kan bero på organisationens struktur och politiska beslut. Ytterligare en skillnad i arbetet med matchningen är friheten för bemanningsföretagen att välja kandidater medan den offentliga arbetsförmedlingen måste ta emot alla, vilket påverkar matchningsarbetet. Gällande verktyget coaching framkom att förmedlarnas (handläggarnas) intresse för verktyget avgör frekvensen av användandet oberoende av organisationstillhörighet. Vidare visar resultaten att organisationsuppbyggnad påverkar handläggarnas arbete. Slutligen framkom att arbetssökanden tenderar att bli uppdelade mellan de två olika förmedlingsverksamheterna, då ombytessökande i större utsträckning återfinns hos bemanningsföretagen och de öppet arbetslösa hos den offentliga arbetsförmedlingen.

Undersökningen syftade till att studera relationen mellan byggindustrins arbetstagare och deras utbildning utifrån arbetsgivarnas perspektiv, vilket har utmynnade i följande frågor: Finns det någon brist på yrkesarbetare inom byggindustribranschen?; Vilka utbildningar erbjuds arbetstagarna?; Vad har arbetsgivarna för inställning till utbildning?; Hur upplever arbetsgivare inom byggindustrin effekten av utbildningsinsatser? Urvalet (n300) hämtades från Statistiska centralbyråns företagsregister och det innefattar byggindustrins verksamhetsgrenar, byggnations- och anläggningsbranschen. Det var slumpmässigt, men med en urvalsdragning av arbetsställen med minst tio anställda inom SNI 45 (byggverksamhet). Resultaten visar att det i högsta grad rådde brist på yrkesarbetare inom sektorn, vid tidpunkten för undersökningen. Att företagen inte erbjuder sin anställda utbildning i någon större utsträckning, då bara hälften av företagen som svarade erbjuder sina anställda lärlingsplatser eller yrkesteoretiska prov för erfarna arbetare. Därutöver är det endast ett fåtal företag som erbjuder fortbildning inom den anställdes kompetensområde. Företagens inställning till utbildning är oklar. Trots att en mycket stor del av företagen som svarade, dels menar att de har ansvar för utbildning av sina anställda, dels menar att det är viktigt att tillsvidareanställda har utbildning, är det bara hälften av dem som erbjuder utbildning, exempelvis i form av lärlingsutbildning eller yrkesteoretiska prov för erfarna arbetare. Däremot har företagen stor förståelse för positiva effekter som följd av utbildning, bland annat i form av ökad kvalitet på utfört arbete.

The purpose of this study was to make a survey of a larger company in Sweden to analyze if it complied to the stipulated Systematic Work Environment Management rules in Sweden. The company chosen was Hennes &amp; Mauritz. The key question was to see if the company was examining and judging the risks, developing handling plans and if they were making yearly follow ups so that problems could be attended to. Further, I also wanted to examine if there was lack of competence within different departments as well as give some substantiate proposals on educations in Systematic Work Environment Management. The method used to investigate this was interviews and observations on how the Systematic Work Environment Management was handled in the company. The interview study included ten different directors of stores. The observation was made during two weeks at the headquarter following the daily work concerning the Systematic Work Environment Management from management´s point of view. The result of the study and the observation showed that in general H&amp;M is working very well with the Systematic Work Environment Management at the store level. The local managers considered that they had sufficient knowledge but they were lacking continuous education and updates in the area. Specifically, the results showed that there is some lack of knowledge in the field of responsibility for work environment and that the local management doesn’t get the yearly education according to top management´s intention. A short suggestion on a yearly educational plan in Systematic Work Environment Management has been added to the report based on the results in the survey. A reasonable time for this education is one day per year to update the responsible local management in the area of Systematic Work Environment Management.