Syftet med studien är explorativt där vi ställt frågan: Hur implementeras och tillämpas det doktrinära begreppet ”aktivt försvar” i Försvarsmakten i normalläge? Vi har utgått från 61:a luftvärnsbataljon vid Lv6 i Halmstad, där vi genomfört totalt åtta semistrukturerade intervjuer för att få svar på forskningsfrågan. Utöver intervjuerna vid Lv6, har vi även intervjuat två respondenter som deltagit i utvecklingen av doktriner. Syftet med dessa intervjuer var att få en förståelse för hur processen för doktrinarbetet genomförs i Försvarsmakten. Studien är kvalitativ med induktiv ansats där vi utgått från ett hermeneutiskt paradigm. Empirin har hanterats och strukturerats med hjälp av Grounded Theory, där resultatet utmynnat i en kärnkategori. Kärnkategorin har därefter använts i den implementeringsmodell vi tagit fram utgående från nio olika forskare/författare som skrivit om implementeringar. Slutsatserna från studien utgår från de sex processteg vi kom fram till i vår implementeringsmodell: Problemupptäckt-Utformning av doktrinen-Auktoritet-Implementering-Vidmakthållande-Utvärdering. Vi redovisar totalt 17 slutsatser vilka i sin tur resulterar i fyra rekommendationer till Försvarsmakten, avseende hur implementeringsprocessen av doktrinära begrepp i Försvarsmakten kan förbättras.  -          Utarbeta en handbok doktrinutveckling i syfte att formalisera processen. -          Samordna doktrinutvecklingsprocessen från strategisk nivå till försvarsgrensnivå. -          Institutionalisera doktrinprocessen i Försvarsmakten genom att inför en permanent enhet under högkvarteret som ansvarar för doktrinutvecklingen. -          Formalisera en plan för hur respektive doktrin skall implementeras i Försvarsmakten.  Vi ser att ovanstående rekommendationer kommer bidra till att kunskaperna om doktrinerna ökar tillsammans med deras trovärdighet. Vi ser även att den effekt man vill uppnå med innehållet i doktrinerna kommer implementeras snabbare och tydligare i Försvarsmakten. / The purpose of the study was exploratory, in which we asked the question: How is the doctrinal concept of "active defence" implemented and applied in the Swedish Armed Forces in normal mode? We began with the 61st Air Defense Battalion at Lv6 in Halmstad, where we conducted a total of eight semi-structured interviews to get answers to the research question. In addition to the interviews at Lv6, we also interviewed two respondents who have participated in the development of Swedish doctrines. The purpose of these interviews was to gain an understanding of how the process for doctrine work is carried out in the Armed Forces. The study is qualitative with an inductive approach, starting with a hermeneutic paradigm. The empirical data have been managed and structured using a form of Grounded Theory, where the results have lead to a core category. This main category has subsequently been used in the implementation model we developed based on nine different researchers/authors that have written about implementations. The conclusions from the study are based on the six process steps we arrived at in our implementation model: Problem discovery-Design of the doctrine-Authority-Implementation-Sustain-Evaluation. We outlined a total of 18 conclusions, which in turn result in four recommendations to the Armed Forces, regarding how the implementation process of doctrinal concepts in the Armed Forces can be improved. - Prepare a doctrine development handbook in order to formalize the process. - Coordinate the doctrine development process from strategic level to defence branch level. - Institutionalize the doctrine process in the Armed Forces by introducing a permanent unit under headquarters, responsible for doctrine development. - Formalize a plan for how each doctrine is to be implemented in the Armed Forces. We conclude that the above recommendations will contribute to increased knowledge of the specified doctrines, as well as to their credibility. We also see that the effect one want to achieve with the content of doctrines will be implemented faster and more clearly in the Armed Forces.

No description available.

Europa befinner sig sedan 24 februari 2022 i det känsligaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget. I Försvarsbeslutet från 2020 gav regeringen Försvarsmakten uppgiften att tillväxa för att möta den försämrade utvecklingen som pågått under drygt ett decennium. Tillväxten påverkas nu av besluten att skänka kvalificerad materiel till Ukraina och beslutet att ansöka om medlemskap i försvarsalliansen Nato.    Syftet med denna studie är att, för oss som författare, skapa förståelse för på vilket sätt armén kan försörja nationell försvarsförmåga, integrering med Nato samt stödja Ukraina med materiel. Vår forskning genomfördes som en kvalitativ studie där vi intervjuade personer med insikter och perspektiv från den strategiska-, militärstrategiska-, operativa- och taktiska nivån. Detta kompletterades med perspektiv från försvarsindustrin och från forskare vid Försvarshögskolan.   Vi har i vår undersökning sökt förståelse för hur arméns resurser avseende personal, materiel och infrastruktur påverkas när den utsätts för hot och friktioner. Dessa resurser är vitala när armén växer i storlek och skapar militär krigföringsförmåga. Som referensram har vi använt det Resursbaserade synsättet (RBV), dynamiska förmågor och flexibilitetsperspektivet.      Resultatet av vår forskning visar på att det pågår en kamp om resurser. Efterfrågan hos försvarsindustrin har ökat då många länder försöker att öka sin militära förmåga. Europa har gjort sig beroende av den amerikanska försvarsindustrin vilket nu gör det svårt att ersätta brister eller nyanskaffa materiel och ammunition.   Försvarsmakten behöver genomföra ambitionssänkningar då det för närvarade är svårt att tillföra mer resurser. / Since February 24, 2022, Europe has been in its most volatile securitysituation since World War II. In the Government Bill from 2020, thegovernment gave the Armed Forces the task to increase in volume andcapability to meet the deteriorating development that has been ongoingfor just over a decade. Growth is now affected by the decisions to donatequalified equipment to Ukraine and the decision to apply for membershipin the NATO defence alliance.The purpose of this study is to create an understanding, for us as authors,of how the army can provide national defence capability, integration withNATO and military support to Ukraine.Our research was conducted as a qualitative study where we interviewedpeople with insights and perspectives from the strategic-, militarystrategic-, operational- and tactical levels. This was broadened withperspectives from the defense industry and from researchers at theSwedish Defence University.In our research, we sought an understanding of how the army’s resources(personnel, equipment, and infrastructure) are affected when it is exposedto frictions and threats. These resources are vital as the Army grows andcreates military capabilities. As a frame of reference, we have used theResource Based Approach (RBV), dynamic capabilities and the Flexibilityperspective.The results of our research show that there is an ongoing struggle forresources. Demand on the defense industry has increased as manycountries try to increase their military capabilities. Europe has becomedependent on the American defense industry, which now makes it difficultto replace deficiencies or acquire new equipment and ammunition.The Armed Forces need to change its objectives due to difficulties in addingmore resources

No description available.

Sverige påbörjade en upprustning efter Rysslands invasion av Ukraina 2014. Debatten kring Sveriges försvarsförmåga har under den gångna våren åter igen aktualiserats och kommit på allas läppar på grund av Rysslands senaste invasion av Ukraina. Sveriges regering har beslutat att Försvarsmakten ska få ökade ekonomiska anslag och att organisationen ska utökas personellt. En stor del av Arméns förband kommer i framtiden allt utgöras av tidvis tjänstgörande personal, dvs reservofficerare, tidvis tjänstgörande soldater samt värnpliktiga. De här personalkategorierna behöver både upprätthålla sin kompetens och utvecklas för att fylla sin plats i krigsorganisationen. I dagsläget när reservofficerare kallas till tjänstgöring i samband med utbildning eller träning är deltagandet frivilligt. Försvarsmaktens uppfattning är att knappt hälften av Sveriges ca 6 800 reservofficerare har övat sedan 2014. Syftet med studien är att utforska vad som motiverar respektive vad som uppfattas som försvårande eller rent hindrande faktorer till tjänstgöring för reservofficerarna vid Skaraborgs regemente. Studiens fokus är på vad som engagerar dem att tjänstgöra i Försvarsmakten och vad som kan öka deras motivation. Studien baseras på intervjuer. Den insamlande empirin är analyserad med Grounded theory. I analysen kombineras två olika teorier om motivation för att förstå reservofficerarnas situation. Amitai Etzionis Compliance theory, en teori kring hur olika styrformer inom organisationer korrelerar med motivation, kombineras med Herzberg, Mausner och Snydermans The motivation to work, en teori om motivation på arbetsplatsen. Reservofficerarna upplever i grunden att tjänstgöringen är motiverande och Försvarsmakten skall fortsätta stärka relationen med sina anställda och dra nytta av förbandsandan. Studien har identifierat fem huvudsakliga områden som påverkar reservofficerarnas engagemang: militära miljön, kommunikation, växelverkan, regler samt lön och ersättning. Den speciella miljön som uppstår i Försvarsmakten är den enskilt mest motiverande faktorn för tjänstgöring. Det är en miljö som de intervjuade reservofficerarna trivs i, en miljö som de dessutom uppger är svår att finna någon annanstans. Miljön består av den unika kombinationen militära kontexten, relationen till kollegorna och känslan av att tillhöra något större. / Sweden began a rearmament after Russia's invasion of Ukraine in 2014. The debate over Sweden's defense capability has again been brought to the fore again this spring and has come to everyone's lips due to Russia's latest invasion of Ukraine. The Swedish government has decided that the Armed Forces will receive increased financial grants and that the organization will be expanded in personnel. In the future, a large part of the Army's units will all consist of part-time personnel, ie reserve officers, part-time soldiers and conscripts. These categories of personnel both need to maintain their skills and develop to fill their place in the war organization. At present, when reserve officers are called up for duty in connection with education or training, participation is voluntary. The Armed Forces' perception is that almost half of Sweden's approximately 6,800 reserve officers have not served since 2014. The purpose of the study is to explore what motivates and what is perceived as aggravating or purely hindering factors for service for the reserve officers in Skaraborg regiment. The study's focus is on what engages them to serve in the Armed Forces and what can increase their motivation. The study is based on interviews. The collected empirics are analyzed with Grounded theory. The analysis combines two different theories of motivation to understand the situation of reserve officers. Amitai Etzioni's Compliance theory, a theory on power, involvement, and their correlates in organizations, is combined with Herzberg, Mausner and Snyderman's The motivation to work, a theory of motivation in the workplace. The reserve officers perceive the service as fundamentally motivating and the Armed Forces is recommended to strengthen the relationship with their employees and benefit from the spirit in the unit. The study has identified five areas that mainly affects the reserve officers' engagement: the military environment, communication, interaction, rules, and pay and compensation. The special environment that arises in the Armed Forces is the single most motivating factor for service. It is an environment that the interviewed reserve officers thrive in, an environment that they also state is difficult to find anywhere else. The environment consists of the unique combination of military context, the relationship with colleagues and the feeling of belonging to something bigger.

I takt med en ökande individualism i samhället ställs nya krav på dagens organisationer, där medbestämmande och personlig utveckling önskas från medarbetare. Det kan dock innebära en paradox för militära organisationer när deras kärna så tydligt grundar sig i kollektivistiska värden och en anda av laget före jaget. Samtidigt finns höga förväntningar på militär personal att kunna påverka sig själva att agera och pusha sig igenom utmanande uppgifter, vilket är särskilt påtagligt i extrema miljöer som internationella insatser. Den här studien har undersökt om självledarskap är ett verktyg som militär personal använt för att kunna prestera under sina insatser. Trots att studier visat på positiva effekter av självledarskap i påfrestande förhållanden, har få studier undersökt huruvida det kan vara effektfullt i militära kontexter. Det kan samtidigt visa på att självledarskap inte nått militära organisationer än. Därmed har studien även undersökt synen på självledarskap hos Försvarsmaktens personal. Genom att ha intervjuat sex militärer som genomfört sin insats i Mali har studien kunnat visa på att flera strategier av självledarskap används i extrema miljöer. Den avvikelse som kunde urskiljas var att självmålsättning och självbelöning inte är lika synligt som övriga. Det kan delvis förklaras utifrån kollektivistiska värderingar där personalen redan motiveras av och känner stor tillhörighet till organisatoriska mål, men även att extrema miljöer medför hög arbetsbelastning och lite utrymme för återhämtning.

Since the Swedish government reinstated conscription in 2017, the Swedish Armed Forces are once again able to meet the wartime staffing requirements. In addition to the increase in employees the Swedish Armed Forces have been able to shift focus from external recruiting to internal human resource management. High employee turnover is a costly affair, especially in an organization like this one, where the initial investments, by way of training, are expensive and arduous. Predicting which employees are about to resign can help retain employees and decrease turnover and in turn save resources. With sufficient data, machine learning can be used to predict which employees are about to resign. This study shows that the machine learning model, random forest, can increase accuracy and precision of predictions, and points to variables and behavioral indicators that have been found to have a strong correlation to employee resignation. / Detta arbete utforskar möjligheten att använda maskininlärning, mer specifikt modellen random forest, för att förutspå uppsägning av anställda i Försvarsmakten. Arbetet stammar ur återinförandet av värnplikten i 2017, som följd av att enbart ca. 60% av bemanningskravet i krigstid med den frivilliga modellen kunde mötas. Arbetet finner att maskininlärningsmodellen random forest, kan användas för att förutspå uppsägningar till en icke-trivial grad. Random forestmodellen kan användas till att förutspå uppsägningar till 89% noggrannhet och 72% precision. Den största källan till osäkerhet i studien är mängden och egenskaperna hos datan. Studien är baserad på data från 1500 heltidsanställda gruppchefer, soldater och sjömän (GSS-K). För att förbättra resultatet och i synnerhet precisionen behövs mer data och data med en starkare korrelation till beteende. För framtida studier rekommenderas att utforska huruvida andra maskininlärningsmodeller är lämpade för just denna verksamhet, men även hur arbete, insamling och förvaltning av data inom Försvarsmakten kan utvecklas.

Denna studie riktar ljus mot militära kvinnors karriärupplevelser. Således ämnar studien tillatt synliggöra faktorer som möjliggör och hindrar militära kvinnor i karriärutvecklingen inomFörsvarsmakten. Den metodologiska utgångspunkten är en kvalitativ ansats bestående avsamtalsintervjuer, kompletterat med en sekundäranalys. Den teoretiska referensramenutnyttjas som förklaringsverktyg för forskningens olika problemområden. Teorierna är,Yvonne Hirdmans teori om genuskontraktet, Rosabeth Moss Kanters organisationsmodell ochJoan Ackers organisationsteori. Studien mynnar ut i åtta faktorer som önskar att öka förståelseför vad som påverkar militära kvinnors karriärer inom Försvarsmakten. De identifieradekarriärmöjligheterna är således val av utbildning, chans till utveckling och utmaning. De femkarriärhindren är organisationskultur, kontrakt, brist på flexibilitet, chans till utveckling ochutmaning. / This study sheds light on military women's career experiences. The study aims to highlightfactors that enables and creates barriers for military women in the Swedish Armed Forces.The methodological approach is based on a qualitative method with interviews, along with asecondary analysis. The theoretical frame is used to seek an explanation for the research area.The theories are, Yvonne Hirdman’s theory of the gender contract, Rosabeth Moss Kanter’sorganizational model and Joan Acker’s organizational theory. The study formulates eightfactors that affects military women’s careers within the Swedish Armed Forces with the wishto increase an understanding. The identified career opportunities are therefore option ofeducation, chance for development and the last is challenge. Furthermore, five career barrierswas also identified, organizational culture, contract, lack of flexibility, chance fordevelopment and challenge.

No description available.

No description available.