The basis of this thesis was that Kåver & Mellin Uppsala wanted todetermine if they should train their employees in the software RobotStructural Analysis. The company had licenses for the program that theydid not use due to lack of experience. The purpose of the project wastherefore to examine how Robot is used for designing structures and tocompare its usefulness to its competitor FEM-Design. The comparison ofusefulness was made by designing an identical structure in bothprograms. The focus of the study was to compare three main areas,workflow, areas of use and calculation results. This was made for themost common construction elements that were limited to concrete slabs,concrete walls, steel columns and steel beams.The study proved the programs to be similar. Designing steel profilesis more efficient in Robot. Another advantage of Robot is that there isan official online help page and a useful online forum, that FEM-Designlacks. One significant disadvantage of Robot is that the calculationsfor concrete are made with outdated national standards for Eurocode.The disadvantage was crucial and led to the conclusion that Kåver &Mellin Uppsala should wait for updated standards before using theprogram fully but they could start using Robot for load calculationsand steel design.

Betongkonstruktioner behöver vara armerade för att klara de belastningar som de utsätts för. Speciellt om de är exponerade i väldig korrosivaggressiv miljö kan komplikationer som sprickbildning i betong och rostning av armering ske. För att undvika att detta sker krävs ett tjockt täckskikt av en mycket god betongstandard. Det är inte alltid möjligt eftersom det ofta krävs att konstruktionerna är tunna och då räcker inte det minskade täckskiktet som skydd. Armeringen måste då skyddas mot rost på andra sätt. Exempel på metoder som kan användas är epoxibeläggning, rostskyddsmålning, varmförzinkning samt rostfritt material. Målet med arbetet är att jämföra dessa metoder. Beroende på olika aspekter, främst ekonomi är de olika metoderna mer eller mindre lämpade. Varmförzinkning är den metod som är bäst ur de flesta aspekterna. Men om man vill ha den absolut bästa korrosionsbeständiga lösningen bör man redan i konstruktionsstadiet bestämma sig för att använda rostfritt stål till armeringen. Rostfritt ger en lång nästan underhållsfri livslängd. Nackdelen här är att det är väldigt dyrt och ännu inte så vanligt hos armeringstillverkare i Sverige. När det gäller epoxibeläggning av armering så förekommer det inte längre i så stor utsträckning. Det beror främst på de stora skador som har påvisats. Rostskyddsmålning är fortfarande ett användbart alternativ men här bör arbetskostnaderna beaktas. Valet av rostskydd måste övervägas utifrån samtliga intressanta aspekter. Allt beroende på bland annat ekonomi, miljöklass och livslängd.

The different material layers as part of a road construction fill all a function so theroad becomes durable, safe, comfortable and aesthetically pleasing. Recently, anew group of construction materials started to play an important role in roadconstruction – geosynthetics. This thesis addresses the two most common types ofgeosynthetics used in modern road construction, namely geogrids and geotextiles.The most common use of geogrids is reinforcement of poor subgrade by usinggeogrid soil reinforcement, which occurs when road material particles wedge inthe geogrid’s mesh. Geotextiles act partly as a barrier that prevents the finermaterial in the below ground from being mixed with coarser upper material andalso act as a load spreader.Road contractors often face a choice of whether geogrids and/or geotextiles areappropriate in a particular road project and also how much profit the choice mightbring. This phase in the tender calculation process is the intended scope of thisthesis. The thesis deals with both the "hard" cost-function aspects and the "softer" values e.g. ecology and social aspects. To facilitate the comparison, a comparative modelwas developed. The comparison is done for two different cases: Case A – roadconstruction on the bank and Case B – road construction in hill cutting. In Case A “with geogrid”, the amount of trenching becomes smaller due to saving ofreinforcement layer thickness.The completed cost comparison indicates an opportunity for significant savings forroad contractors that choose to strengthen the road’s superstructure with geogrid. In Case A “with geotextile”, no trenching saving is likely, but instead, bearingcapacity improvement is a long term financial gain. An estimated cost for Case B “hill cutting road”, is approximately SEK 600 000 which is less than the cheapestcase i.e. Case A “with geogrid”. After the use of geogrids, the function changes are as following: Traffic load distribution on the terrace has increased and lateral landmovements have reduced Filling material density has increased due to geogrid wedging mechanism Frictional resistance has increased due to the fact that pavement materialparticles have been extended due to geogrid’s wedging mechanism Superstructure’s total thickness has been reduced due reinforcement layerthickness’s reduction After the use of geogrids, the function changes are as following: The composition and function of the road pavement and terrace materialremains intact. (The words "remains intact" run true to the concept of"functional change" but in this case, it is meant that the materialcomposition and function could have been worse if not properly chosengeotextile was added to the design). The scenario "gritty mud" is avoided if the geotextile has been enteredcorrectly with the right overlap. Results concerning the ecological aspects show that the trenching reduction due touse of geogrids leads to fewer ground motion, lesser soil degradation and fewerenvironmental harmful emissions because the use of road construction equipmentdeclines. Reduced distribution excavation thanks to geotextiles leads to both thesame advantages as in the sentence above and partly to the fact that the amount ofmaterials that need become deposited decreases. In addition, the risk ofgroundwater lowering due to artificial drainage ditch is minimized. The road'stotal life cycle is extended, which contributes to reducing the environmentalimpacts arising from road repair and construction of a new road if the old onestops fulfilling its function. Degradation of geogrids and geotextiles is notenvironmentally harmful, but takes a long time in natural conditions, which meansthat in practice, the use must be documented and taken care of (regarding finalcombustion in a prudent manner).Regarding social sustainability, the following conclusion could be drawn: a roadthat has a higher carrying capacity leads to higher traffic safety due to minimalsubsidence, track formation and cracking. Road safety is seen by citizens not onlyas something that the private motorists are responsible for but also something thatroad authorities should consider when planning for a socially sustainable society.Another conclusion is road maintenance frequency and hereby the taxpayers' longtermeconomic gain. The road extended total life cycle contributes to the reductionof road repairs and new construction of roads. In other words, it is not just “oneroad construction company” that wins economically by minimizing their warrantywork. The discussion concerns the cases where geosynthetics are not economicallyoptimal bearing capacity choice, such as solid rock cutting or a stretch of roadwhich has weaker parties but for which, a filling material yet compensates for theexcavated. The report concludes with a special discussion of the Swedishgeosynthetics research. The geosynthetics industry is controlled by private actors(developers, manufacturers and others) and contractors who do not like releasinginformation that might reduce their competitiveness. Therefore, the independentresearcher’s role has been quite weak and mostly reduced to “play ‘catch-up’insofar as investigating the nuances of how geosynthetics work "(Koerner, 2005). Another reason for the lack of reports on geosynthetics benefit is the long term asa sharp research project takes to plan, implement, control and evaluate. WhilstTrafikverket’s and local municipalities’ play the leading role in the Swedish roadconstruction industries, it should be in their interest to start taking geosyntheticsmore seriously by implementing credible tests and full scale trials and publishpractically applicable documents based on objective tests of structures containing geosynthetics.

<p>Betongkonstruktioner behöver vara armerade för att klara de belastningar som de utsätts för. Speciellt om de är exponerade i väldig korrosivaggressiv miljö kan komplikationer som sprickbildning i betong och rostning av armering ske. För att undvika att detta sker krävs ett tjockt täckskikt av en mycket god betongstandard. Det är inte alltid möjligt eftersom det ofta krävs att konstruktionerna är tunna och då räcker inte det minskade täckskiktet som skydd. Armeringen måste då skyddas mot rost på andra sätt. </p><p>Exempel på metoder som kan användas är epoxibeläggning, rostskyddsmålning, varmförzinkning samt rostfritt material. Målet med arbetet är att jämföra dessa metoder. </p><p>Beroende på olika aspekter, främst ekonomi är de olika metoderna mer eller mindre lämpade. Varmförzinkning är den metod som är bäst ur de flesta aspekterna. Men om man vill ha den absolut bästa korrosionsbeständiga lösningen bör man redan i konstruktionsstadiet bestämma sig för att använda rostfritt stål till armeringen. </p><p>Rostfritt ger en lång nästan underhållsfri livslängd. Nackdelen här är att det är väldigt dyrt och ännu inte så vanligt hos armeringstillverkare i Sverige. </p><p>När det gäller epoxibeläggning av armering så förekommer det inte längre i så stor utsträckning. Det beror främst på de stora skador som har påvisats. Rostskyddsmålning är fortfarande ett användbart alternativ men här bör arbetskostnaderna beaktas. </p><p>Valet av rostskydd måste övervägas utifrån samtliga intressanta aspekter. Allt beroende på bland annat ekonomi, miljöklass och livslängd.</p>

In this study, the cost and carbon dioxide footprint of reinforced concrete walls and lightly reinforced concrete walls are compared. The reinforced concrete walls are designed according to EK2 and the lightly reinforced walls are designed by using the software tool CEN-Wall. The purpose of this study is to highlight the contingent potential of lightly reinforced walls which is fairly unknown. The test was conducted on 20 different walls located on ten different stories in a model inspired by a real construction project. It was found that in every case where lightly reinforced concrete walls was possible the lightly reinforced prototype reduced the cost by 19,6% and the carbon dioxide emissions by 8,5% compared to the reinforced concrete wall. The degree of utilization of the total moment capacity was between 15,9-27,1% for the reinforced wall design, which can be interpreted as a waste of reinforcement. By designing walls, when it is possible, as lightly reinforced instead of normally reinforced both cost and the carbon dioxide footprint can benefit, which will contribute to a more sustainable construction

I Sverige produceras varje år grovt uppskattat ca. 1,5–2,0 miljoner m2 industrigolv av betong [1]. Resultaten är varierande och det vanligaste felet hos dessa golv är sprickor [2]. I sprickorna letar sig vatten och i vissa fall klorider ned och förorsakar armeringskorrosion. Armeringen expanderar pga. korrosionen och spränger sönder betongen. Golvet blir inte längre estetiskt tilltalande samtidigt som livslängden förkortas avsevärt och golvytan blir ojämn vilket försvårar eventuell trucktrafik. Sprickor uppkommer främst pga. tvångskrafter som uppstår när betongen krymper. Storleken på sprickorna avgörs av betongens benägenhet att krympa, armerings-innehåll och graden av tvång. DynaMate som bygger och underhåller Scanias serviceverkstäder och industrilokaler upplever stora problem med sprickbildning hos industrigolven. Sprickorna medför stora kostnader i form av driftstopp, rivning, reparation och eventuell nyproduktion [3]. Föreliggande rapport baseras framförallt på litteraturstudier utifrån en rad rapporter, artiklar och handböcker men även normer. Intervjuer har genomförts med sakkunniga personer för att ta del av deras erfarenheter och åsikter. För att även få bättre insikt i utförandeskedet har författarna närvarat vid två olika gjutningar av industrigolv. För att minska sprickrisken i betonggolv, orsakad av betongens fria krympning, krävs en betongsammansättning som minimerar den fria krympningen, ett armeringsinnehåll som överstiger minimiarmering, fogar som tillåter rörelser i plattan och en långsam uttorkning. Det har upplevts att problem med sprickor i betonggolv beror på okunskap, olika viljor och slarv bland involverade aktörer. Därför är det även viktigt med tydliga mål och bra kommunikation mellan alla aktörer. På uppdrag av DynaMate har ett förslag till åtgärdsprogram för minskad sprick-bildning tagits fram. Detta kan ligga till grund för framtida golvprojekt och på sikt minska de stora kostnader som underhåll och reparationer medför. / Roughly estimated 1,5–2,0 million m2 of industrial concrete floors are produced in Sweden every year [1]. The results vary and the most common matter/failure among these floors is cracks [2]. Water finds its way down in the cracks and in some cases chlorides, which causes corrosion of the reinforcement. The reinforcement expands due to the corrosion and makes the concrete burst. The floor is no longer esthetically appealing. At the same time the lifetime is shortened substantially and the floor surface becomes uneven which complicates any truck traffic. Cracks arise due to restraint forces that develop because of concrete shrinkage. The width of the cracks is determined by the concretes tendency to shrink, reinforcement content and the extent of restraint forces. DynaMate builds and maintains Scania service centers and industrial facilities. They are experiencing major problems with cracking in industrial floors. The cracks bring large costs in terms of downtime, demolition, repair and any new production. The present report is based mainly on literature research from reports, articles and handbooks but also norms. Interviews were performed with qualified persons to share their experiences and opinions. To receive even more knowledge the authors attended two different castings of industrial floors. A reduction of cracking in concrete floors caused by the free shrinkage requires a concrete composition which minimizes the free shrinkage, reinforcement content in excess of minimum reinforcement, a slow drying and joints that allow movements. It was believed that the problem with cracks in concrete floors is due to ignorance, different wills and carelessness among the involved actors. Consequently it is also important to have clear objectives and good communication between all actors. On behalf of DynaMate a proposal for actions to reduce cracking was prepared. That proposal can form the basis for future flooring projects and ultimately reduce the significant costs due to maintenance and repairs.

Betongplattor på mark är en ofta använd grundläggningsmetod. Trots detta är sprickbildning ett vanligt problem där kraven på maximala sprickvidder ofta inte uppfylls. De sprickor som bildas i plattorna uppkommer bl.a. till följd av dess uttorkning, och då olika fuktförhållanden råder på var sida om plattan utvecklas en krympning som varierar med en gradient över tvärsnittet. Vid dimensionering av armeringen för denna inre last och sprickbildningen den orsakar, finns endast otillräckliga analysermetoder att tillgå i normer. Att analysera det tvång som uppstår vid krympningen är mycket svårt, speciellt då betongen spricker och lastfallet blir statiskt obestämt. I detta arbete undersöks sprickbildningen i krympande betongplattor på mark så att noggrannare dimensionering av den sprickfördelande armeringen skall kunna utföras. Analyserna har utförts med numeriska simuleringar i FEM-programmet Atena 2D där ett antal olika plattor med varierande betongklass, armeringsinnehåll och platthöjd undersökts. Arbetet omfattar en jämförelse av de erforderliga sprickfördelande armeringsinnehållen samt de analytiskt beräknade sprickvidder som erhålls dels enligt huvuddokumentet för Eurokod 2 och dels enligt huvuddokumentet och den tyska nationella bilagan. Armeringen har då dimensionerats utifrån en spänningsfördelning som varierar linjärt över tvärsnittet, på samma sätt som krympningen varierar. Studien behandlar även en jämförande undersökning av sprickutvecklingen vid inre respektive yttre last för att påvisa skillnader i sprickbeteendet. De numeriska simuleringarna visade att en ökad sprickfördelande förmåga och en minskning av sprickvidder erhålls då armeringsinnehållet i en platta ökas. Av de undersökta plattorna nås armeringens flytspänning inte i något fall, vilket tyder på att mängden armering kan minskas ytterligare utan att s.k. single cracks uppstår. Även vid underarmering, då armeringen minskas till 64 % av vad Eurokods huvuddokument anger, behålls den sprickfördelande funktionen. Undersökningarna visade att den sprickbildning som sker av den inre lasten vid krympning är beroende av uppsprickningen, till skillnad från sprickbildning vid yttre last. Den jämförande studien över armeringsinnehåll enligt Eurokod 2 visar att dimensionering enligt tyska nationella bilagan under verkan av inre last ger en reducerad erforderlig armeringsarea med 20 % i förhållande till huvuddokumentet. De analytiska beräkningarna över sprickvidder tyder på att beräkningsmetoden enligt Eurokod 2 ger större sprickvidder än den som beräknats enligt den tyska nationella bilagan.

Omkring 1970 byggdes och renoverades många vattenverk i Sverige. Dessa beräknadesdå att ha en livslängd på mellan 50-60 år, vilket i de flesta fall nu har passerat.Det har hittills saknats enhetlig information gällande hur renovering av enbassängkonstruktion i ett vattenverk bäst går till. Detta motiverade tillkomsten av följandearbete. Syftet är att undersöka vilka renoveringsmetoder som finns samt sammanställaoch utvärdera dessa. Målet är att presentera vilka riktlinjer som bör följas vid renoveraringav betongkonstruktioner i vattenverk.Arbetet ger svar på vilka skador som är vanliga i vattenverk och vad de beror på, vilkarenoveringsmetoder som är bäst lämpade, vilka material som kan användas samt vilkakrav som ställs på slutresultatet.Litteratur som behandlar betongrenovering har tjänat som utgångsmaterial. Intervjuer harskett med betongexperter, vattenverkspersonal och entreprenörer som utför denna typ avarbete.Problem i vattenverk är främst sprickor, urlakning, mekanisk erosion, korrosionsskador,kemiskt angrepp, biologisk nedbrytning och frostskador. Dessa skador renoveraslämpligen genom att ta bort den skadade betongen och ersätter den med ny, utifrån denexponeringsklass som gäller för det aktuella objektet.Borttagning av den dåliga betongen ska mot slutet göras med försiktighet för att undvikafickor vid armering och mikrosprickor i kvarvarande betong. För att få ett bra resultatkrävs både uppruggning av ytan som ska pågjutas samt fukthärdning efteråt. Vatten är ettlivsmedel så det ställs hårda renhetskrav på arbetare och maskiner samt krav på att allaprodukter som används är livsmedelsgodkända.Den slutsats som dras är att det idag inte finns någon generell och exaktrenoveringsmetod för betongkonstruktioner i vattenverk. Många olika faktorer spelar in.Det skulle dock fylla en kunskapslucka och underlätta framtida renoveringar omvattenverken gjorde en gemensam sammanställning av sina erfarenheter och lärdomar.Likaså är det ett stort värde att utbilda sin personal. / Around 1970 many water treatment plants were built and renovated in Sweden. Thesewas calculated to have a service life of between 50-60 years, which in most cases nowhave passed.The aim is to investigate which renovation methods exist and compile and evaluate these.The goal is to present which guidelines should be followed when renovating concretestructures in water treatment plants.The work gives answers to what damage is common in water treatment plants and whatthey depend on, which renovation methods are best suited, which materials can be usedand which requirements are set on the result.Problems in water treatment plants are mainly cracks, leaching, mechanical erosion,corrosion damage, chemical attack, biodegradation and frost damage. These damages arepreferably renovated by removing the damaged concrete and replacing it with new, basedon the exposure class that applies to the object in question.The conclusion is that today there is no general and exact renovation method for concretestructures in water treatment plants. Many different factors are involved.However, it would fill a gap of knowledge and facilitate future renovations if the watertreatment plants made a joint compilation of their experiences and lessons learned. It isalso a great value to educate the personnel.

Inom den här studien undersöks om det är möjligt att återbruka 60 år gamla befintliga balkar som för närvarande används som takbalkar i lagerbyggnaden Viskaholm i Borås. Studien är kopplat till stadsutvecklingsprojektet Västerbro, där det planeras att lagerbyggnaden ska rivas och i stället ska det byggas nya bostäder. Balkarna som undersöks i studien är prefabricerade förspända betongbalkar. Målet med studien är att ta reda på hur balkarna skulle dimensioneras enligt boverkets konstruktionsregler BKR. Därefter kontrollera om balkarnas bärighetskapacitet klarar dagens standarder enligt Eurokoden EKS12/EC2 för högpresterande förspända betongbalkar. Detta med syftet att undersöka om det är möjligt att återbruka 60 år gamla prefabriceradebetongbalkar i nybyggnation. Balkarna var dimensionerade och fabrikgjutna i 1960-talet i enlighet med den svenska byggregeln Byggnadsstadga 1960 (BABS 60). Konstruktionsritningar för balkarna saknas och det finns brist på data för dimensionering av förspända betongbalkar enligt BABS 60. På grund av detta har balkarna dimensionerats i enlighet med Boverkets Kontruktionsregler BKR som gällde i 1995. Boken Byggkonstruktion 3 Betongkonstruktion av Bengt Langesten har används som stöd för dimensionering av balkarna. Sedan har balkarnas bärighetskapacitet beräknats enligt Eurokod 2, för att kontrollera om de klarar dagens bärighetskrav. Resultaten har visat att balkarnas moment- och tvärkraftskapacitet klarar den dimensionerande moment- och tvärkraften. Dock innehåller dessa balkar ingen minimiarmering eftersom det inte  krävdes av BKR. Men enligt Eurokod 2 ska balkarna innehålla minimiarmering även om deras tvärkraftskapacitet klarar den dimensionerande tvärkraften. Enligt resultaten dras slutsatsen att balkarna klarar både den dimensionerande moment- och tvärkraft. Men för att balkarna ska kunna återbrukas idag måste den minimiarmering som krävs enligt EK2 ersättas på något sätt. / This study investigates if it is possible to reuse 60 year old beams that are currently used as roofbeams in the Viskaholm warehouse building in Borås. The study is linked to the urban development project Västerbro, where it is planned to demolish the warehouse building and build new housing instead. The beams that were investigated in the study are precast prestressed concrete beams. The goal of the study is to find out how the beams would have been dimensioned according to Swedish National Board of Housing’s Construction Regulations BKR. Then check whether the- load-bearing capacity of the beams meets today’s standards according to the EurocodeEKS12/EC2 for high-performing prestressed concrete beams. This with the aim of investigating whether it is possible to reuse 60 years old precast concrete beams in new construction. The beams were dimensioned, and factory cast in the 1960s in accordance with the Swedish building code Byggnadsstadga 1960 (BABS 60). Construction drawings for the beams are missing and there is a lack of data for the dimensioning of prestressed concrete beams according to BABS 60. Because of this, the beams have been dimensioned in accordance with Swedish National Board of Housing’s Construction Regulations BKR which applied in 1995. The book Building Construction 3 by Bengt Langesten has been used as guide for dimensioning of the beams. The the load-bearing capacity of the beams has then been calculated according to Eurocode 2, to check whether they meet toady’s load-bearing requirements. The results of the study have shown that the moment and shear force capacity of the beams can bear the maximal moment and shear force. However, these beams do not contain minimum reinforcement because it was not required by BKR. But according to Eurocode 2, the beams must contain minimum reinforcement even if their shear force capacity can bear the maximal shear force. Based on the results, it is concluded that the beams can bear both the maximal moment and shear force. But in order for the beams to be reused today, the minimum reinforcement required by EC2 must be compensated in some way.

Purpose: This study aimed at conducting a case study to compare the differences in reinforcement quantity, sustainability goals, and emissions in a concrete slab between fiberglass reinforcement and steel reinforcement. Method:  To calculate and study the amount of reinforcement and emission values for the different materials, a case study was made on a concrete slab for an industrial single-story building with presented dimensions from the structural engineering company Bjerking AB. Data collection consists of interviews with distributors and employees of the construction department at Bjerking and a literature study. The calculations for minimum reinforcement are valid for both steel and fiberglass reinforcement according to Eurokod 2 and DIBt. Results: Several different factors were taken into consideration including change of parameter values for the separate calculations of steel rebars and fiber glass rebars. The required amount of concrete and emission values for both reinforcement materials of each case was based on calculated minimum reinforcement and on data from climate database of Boverket. The results vary between the different materials depending on the calculated amount of reinforcement which is determined by choice of tensile strength and elastic modulus. Conclusions: A larger amount is needed when reinforcing a concrete slab with fiberglass reinforcement than steel due to higher strain values. The amount of concrete with fiberglass reinforcement is almost equal to steel reinforcement. In relation to the sustainability goals the positive effect of fiberglass reinforcement lie in the difference in emission during production, which is lower than steel.      Keywords: GFRP, FRP, reinforcement, steel reinforcement, sustainability goals, Eurocode 2, CO2e.