The European Court of Human Rights (the Court) has become known as one of the most efficient international courts. Despite its efficiency, the Court struggles with an increasingly high case load. Because of the pressure put on the Court, the member states have been encouraged to improve their national remedies, making sure that violations of human rights can be seen to at a national level in accord- ance with the principle of subsidiarity. In other words, the member states need to improve the implementation of article 13, which states the right to efficient remedies. A remedy is a multi-faceted expression, including both administrative proceed- ings as well as traditional court proceedings. The word remedy includes both the procedure as such as well as sanctions. In the caselaw of the European Court, compensation awarded by the member states to a victim of a violation of a con- vention based right has been considered an efficient remedy in accordance with article 13. In April 2018, the Swedish tort law received an additional paragraph stating that tort should be awarded those who been damaged because of a violation of a right based in the European Convention. Compensation in accordance with that law can be awarded by Swedish courts and the Chancellor of Justice. This thesis aims to find whether the compensational procedure of violations of the European Conventions in the Swedish system is an efficient compensatory remedy in accordance with article 13.

No description available.

Europeiska Unionens arbete är mångsidigt, och innefattar även normativa delar. Principer om demokrati, rättssäkerhet och mänskliga rättigheter finns exempelvis fördragsstadgade i Artikel 2 i Lissabonfördraget. Trots EU:s normativa värderingar har vi de senaste åren sett hur situationer utvecklats i ett flertal medlemsländer där dessa värderingar på olika sätt kränkts, exempelvis i Ungern, Rumänien och Polen. Utvecklingen kan få stora konsekvenser dels inom unionen men också för EU:s legitimitet som en normativ internationell aktör. Det är oklart hur dessa situationer kan hanteras av EU, och problemet som uppkommit har kommit att kallas Köpenhamnsdilemmat. Syftet med denna uppsats är att belysa den debatt som pågår kring Köpenhamnsdilemmat, genom att urskilja, beskriva och analysera debattens huvudståndpunkter och de argument som först fram.  Uppsatsen urskiljer 4 huvudståndpunkter i debatten: EU bör ej ingripa, EU bör ingripa genom juridiska institutioner, EU bör ingripa genom politiska institutioner, och EU bör ingripa genom oberoende institutioner. Ståndpunkterna och deras argument utkristalliseras och beskrivs genom en beskrivande idéanalys samt undersökts närmare i en jämförande analys.  Undersökningen har funnit att de tre ståndpunkter som anser att EU bör ingripa har en liknande problembeskrivning. EU anses först och främst ha en normativ sida, där principer om rättsäkerhet, demokrati och mänskliga rättigheter bör upprätthållas i samtliga medlemsländer. Aktörerna pekar dessutom ut en bristande efterlevnad av dessa principer, vilket anses vara ett problem för både EU och unionens medlemsländer. EU bör således ingripa när medlemsländer bryter mot principerna, men saknar idag effektiva mekanismer för att göra så. Aktörerna föreslår därför en rad olika lösningar, som utgör grunden för indelningen av de tre ståndpunkterna. Bland de aktörer som anser att EU inte bör ingripa återfanns ett flertal argument: att EU inte har mandat att intervenera, att ingripanden kränker medlemsländernas suveränitet, och att EU har hanterat processerna felaktigt då deras kritik är politiskt motiverad, debatten elitistisk eller anklagelserna orättvisa och felaktiga. Dessa aktörers lösningsförslag blir följaktligen att EU inte bör ingripa, antingen gällande samtliga eller enbart specifika situationer, när medlemsländer anses bryta mot principerna om rättsäkerhet, demokrati och mänskliga rättigheter. Den jämförande analysen fann att aktörernas lösningsförslag väl följer deras problembeskrivning. En bild av problemet som övergripande följs exempelvis av ett lösningsförslag bestående av en bred mekanism, medan en mer specifik bild av problemet återföljs av en snävare fokuserad mekanism. Analysen fann även att debattens aktörer vanligtvis har en antingen pragmatisk eller idealistisk utgångspunkt, och att deras problembeskrivning, argumentation och därmed även lösningsförslag påverkas av denna utgångspunkt.

Syftet med denna uppsats är att utreda hur artikel 101 och 102 FEUF förhåller sig till varandra i den beskrivna situationen och därigenom möjliggöra förståelse för hur reglerna skall tolkas. Uppsatsen är främstämnad att riktas till verksamma bolagsjuristermen även till juriststudenter.

Som en följd av Sveriges medlemskap i EU ska unionsrätten tillämpas i Sverige och de svenska konkurrensrättsliga reglerna har till stor del influerats av EU:s konkurrensregler. Tanken är att den nationella konkurrenslagstiftningen ska ge utrymme för att unionsrätten får en viss genomslagskraft. EU:s mål om en sund konkurrens nås främst genom att de nationella domstolarna begär förhandsavgöranden från Europeiska unionens domstol enligt artikel 267 FEUF. De högsta instanserna har en skyldighet att inhämta förhandsavgöranden från EU-domstolen medan de lägre instanserna har möjligheten att göra detsamma avseende tolkningen och tillämpningen av unionsrätten. Skyldigheten att begära förhandsavgöranden har till syfte att säkerställa att unionsrätten tillämpas korrekt och tolkas enhetligt i alla medlemsstater. Den är dessutom en del av samarbetet mellan EU-domstolen och de nationella domstolarna som ska tillämpa unionsrätten. Bakgrunden till uppsatsens uppslag har varit den kritik som framförts mot domstolarna i Sverige avseende deras obenägenhet att inhämta förhandsavgöranden från EU-domstolen. Syftet har varit att identifiera likheter och skillnader i de konkurrensrättsliga mål där frågan om förhandsavgöranden enligt artikel 267 FEUF avseende artiklarna 101 eller 102 FEUF aktualiseras. Är domstolarna obenägna att begära förhandsavgöranden från EU-domstolen i konkurrensrättsliga mål? Tio konkurrensrättsliga rättsfall har presenterats. Genomgången visar på att inga förhandsavgöranden har inhämtats angående artikel 101 FEUF men två förhandsavgöranden har inhämtats avseende artikel 102 FEUF. Utifrån motiveringarna i målen kan det sägas att det föreligger en viss obenägenhet att inhämta förhandsavgöranden från EU-domstolen i konkurrensrättsliga mål. Obenägenheten är dock till viss del motiverad av kompetensfördelningen mellan EU-domstolen och de nationella domstolarna. / Swedish competition law rules have been largely influenced by the EU competition rules due to Sweden’s EU membership. The idea is that EU law has certain impact on the na-tional competition law. The aim of fair competition in the EU is best achieved when the national courts ask the COJ for preliminary rulings under Article 267 TFEU. The final courts of appeal have an obligation to ask for preliminary rulings from the COJ, whereas the lower courts of appeal have the possibility to do the same, regarding the interpretation and application of EU law. The obligation to seek a preliminary ruling is intended to ensure that EU law is applied correctly and interpreted uniformly throughout all the Member States. It is also a part of the collaboration between the COJ and the national courts considering the application of EU law. The idea behind the essay derived from the criticism leveled against the Swedish judiciary for their reluctance to seek preliminary rulings from the COJ. The purpose of the thesis has been to identify similarities and differences in competition law cases where the issue of a preliminary ruling under Article 267 TFEU in relation to Articles 101 or 102 TFEU was addressed. Are the courts reluctant to seek preliminary rulings from the COJ in Swedish competition law cases? Ten Swedish competition law cases have been presented. The review shows that no preliminary rulings have been obtained with regard to Article 101 TFEU, but two preliminary rulings have been obtained regarding Article 102 TFEU. Based on the reasoning the cases it can be said that there is a certain reluctance to seek preliminary rulings from the COJ in competition law cases. The reluctance is, however, partly motivated by the division of jurisdiction between the COJ and the national courts.

In Sweden, camera surveillance in places where the public own access is regulated by a permit. This entails a lack of permit requirement for camera surveillance in places where the public does not own access. Such places can consist of a privacy- sensitive character. Surveillance constitutes processing of personal data where- upon the General Data Protection Regulation (GDPR) must be complied with.Article 6 of the GDPR stipulates various legal bases that must be met in the processing of personal data. The ones who conduct surveillance in places where the public does not own access often fails to make correct legal assessments of Article 6(1)(e) and 6(1)(f) of the GDPR, as displayed by various supervisory de- cisions issued by the Swedish Authority for Privacy Protection. In this light, the purpose of the thesis is to examine and analyze how the ones who conduct sur- veillance and the Swedish Authority for Privacy Protection consider the personal integrity of the camera monitored individual in the assessments of Article 6(1)(e) and 6(1)(f) of the GDPR during camera surveillance without permit requirement in places where the public does not own access. Because of the differences be- tween the legal assessments made by the ones who conduct camera surveillance and the Swedish Authority for Privacy Protection, the thesis also intends to shed light on the consequences that arise for the camera monitored individual by the fact that their personal integrity is assessed in different ways.The thesis also aims to evaluate the Swedish Authority for Privacy Protec- tions’ supervisory work in relation to both personal integrity and the compliance with Article 6(1)(e) and 6(1)(f) of the GDPR during camera surveillance without permit requirement in places where the public does not own access. The Swedish Authority for Privacy Protections’ supervisory work is important as most of the camera surveillance takes place without a permit requirement and the fact that there is a lack of knowledge prevailing to the number of cameras in use. It is important that the Swedish Authority for Privacy Protections’ supervisory work is well-functioning since the ones who conduct surveillance carry out the legal assessments incorrectly. The risk with insufficient supervisory work is that per- sonal integrity is violated and that the GDPR is ineffectual in the long run.In general, it can be said that the legal assessments of Article 6(1)(e) and 6(1)(f) of the GDPR are poorly carried out by both the ones who conduct surveillance and the Swedish Authority for Privacy Protection. This primarily affects the cam- era monitored individuals’ personal integrity. Because of the indications of short- comings in the supervisory work, there are several improvement measures that can be taken to maintain personal integrity and ensure that the Swedish Authority for Privacy Protection continue to constitute an important function.

No description available.

No description available.

The Art Library uses the newspaper cuttings archive to provide her customers with newspaperarticles about art. This archive has the following problems; there is little space left inthe paternoster lifts, the articles can only be found on keyword and to maintain the archive,much labour is required.This research aims to find out how the Art Library can provide her customers with newspaperarticles which will cost as little as possible.Six possible solutions are given. Out of these the solution with "Artikel-sok" was recommended.According to this solution the Art Library should no longer maintain the archive, butuse "Artikel-sok", a database from Bibliotekstjänst which contains descriptions of articlesfrom many Swedish newspapers and magazines. These articles can be ordered from Bibliotekstjänst.The old newspaper cuttings archive will be used for articles from before 1979,because these are not being taken up in the "Artikel-sok". / Obs! Sidan 66 saknas i det tryckta originalet.

<p>Tio år efter konflikten i Rwanda har världen ännu en humanitär konflikt att handskas med. Konflikten i Darfur benämns som en efterföljd av FN: s misslyckande i Rwanda. Militär intervention vars syfte är att skydda den humanitära värden har länge varit omdiskuterad. Debatten om humantär intervention har på nytt aktualiserats, när det kommer till frågan om relationen mellan två folkrättsliga grundprinciper; våldsförbudet och skyddet för mänskliga rättigheter, bör sammanföras för att få en effektivare lösning och därmed eliminera all form av hot mot folkrätten. År 2001 lanserades ”Responsibility to protect” rapporten, som svar på Kofi Annans förmaning, om att världssamfundet har en skyldighet att skydda. Ändamålet med begreppet är att nå en konsensus som leder fram till att världssamfundet ska agera effektivare vid humanitära konflikter.</p><p> </p><p>Darfur konflikten eskalerade i samband med att de svarta bönderna gjorde uppror mot den sudanesiska regeringsmakten i början av 2003. Orsaken till den väpnade upproren utmynnar i att bönderna har under en längre tid känt sig illabehandlad. För att motverka revolten, svarade regeringen med att tillsätta Janjaweed gerillan, vilken med stöd från regeringen började bedriva etniskt resning i Darfur.</p> / <p> </p><p>Tio år efter konflikten i Rwanda har världen ännu en humanitär konflikt att handskas med. Konflikten i Darfur benämns som en efterföljd av FN: s misslyckande i Rwanda. Militär intervention vars syfte är att skydda den humanitära värden har länge varit omdiskuterad. Debatten om humantär intervention har på nytt aktualiserats, när det kommer till frågan om relationen mellan två folkrättsliga grundprinciper; våldsförbudet och skyddet för mänskliga rättigheter, bör sammanföras för att få en effektivare lösning och därmed eliminera all form av hot mot folkrätten. År 2001 lanserades "Responsibility to protect" rapporten, som svar på Kofi Annans förmaning, om att världssamfundet har en skyldighet att skydda. Ändamålet med begreppet är att nå en konsensus som leder fram till att världssamfundet ska agera effektivare vid humanitära konflikter.</p><p> </p><p>Darfur konflikten eskalerade i samband med att de svarta bönderna gjorde uppror mot den sudanesiska regeringsmakten i början av 2003. Orsaken till den väpnade upproren utmynnar i att bönderna har under en längre tid känt sig illabehandlad. För att motverka revolten, svarade regeringen med att tillsätta Janjaweed gerillan, vilken med stöd från regeringen började bedriva etniskt resning i Darfur.</p>