Thesis (Ph. D.)--UCLA, 2007. / Vita. Includes bibliographical references (leaves 298-322).

Thesis (M.A.)--Miami University, Dept. of English, 2006. / Title from first page of PDF document.

<p>Syftet med arbetet har varit att öka kunskapen om musikintegrering i barns språkinlärning. Jag ville ta reda på vilka metoder lärare idag använder för att lära ut språk samt vilka hinder och möjligheter de anser finnas i arbetet med musik. Arbetet är byggt på intervjuer med lärare i grundskolans tidigare år och en musiklärare som arbetat som kompanjonlärare i grundskolan. Samtliga lärare såg musik som en viktig del i undervisningen, men hur de använde sig av musiken var olika. Två lärare spelade själva instrument, medan övriga lärare använde sig av CD-skivor och kassettband. Musikläraren, som skulle samarbeta med klasslärarna, ansåg inte att många lärare var tillräckligt engagerade och lade istället upp sina lektioner självständigt. Lärarna får medhåll av flera författare som skriver om hur viktigt det är med musik i skolans undervisning och då speciellt vid språkinlärningen. Kritiker menar dock att att det ännu inte finns några undersökningar som konkret visar på ett orsakssamband mellan musikintegrering och språkinlärningen.</p>

<p>Mitt syfte med arbetet har varit att få en inblick i hur musik ser ut i förskolans verksamhet i Umeå kommun. Detta arbete tar även upp om barnets motoriska utveckling stimuleras genom musik. Arbetet bygger på litteraturstudier och intervjuer. Jag har intervjuat sex stycken förskollärare i en spridd radie i staden för att inte för att inte hamna inom samma samhällsklass och typ av förskolor. Förskollärarna arbetar i olika åldersblandade grupper med spännvidd av barn i åldrarna 1-5år. Jag har genom intervjuerna påvisat förskollärarnas egen syn på musik. Undersökningen ger även en överblick om hur det ser ut med mål, ambitioner och arbetet med läroplanen kring musik ute på de intervjuades förskolor. Resultatet visade att fyra av sex förskolor har musik dagligen i sin verksamhet. Vid intervjuerna framkom att att musik används som medel eller metod för att utveckla språket, samt att samtliga förskollärare menar att musik stimulerar barnens motoriska utveckling. De intervjuade förskollärarnas med musik handlar bland annat om att skapa trygghet, glädje och att träna språket.</p>

<p>I denna uppsats tar jag upp hur man kan inspirera och skapa lust till slöjdande för eleverna i skolan. Jag tycker att det är betydelsefullt att man som lärare vet vad som skapar lust hos eleverna och att man kan sporra alla i skolan. Syftet med studien är att undersöka hur jag som lärare ska inspirera och få eleverna intresserade av slöjd. För att få fram information har jag intervjuat hemslöjdskonsulenten i Skellefteå samt läst pedagogiska böcker, styrdokumenten och sökt information på Internet. Jag har funnit att det är leken och fantasin som inspirerar barn och ungdomar till slöjdande, samt att jag som lärare måste skapa förutsättningar för att slöjden ska vara lustfylld för alla. Slöjden är viktig i skolan för att barnen tränar sin motoriska förmåga och man får använda båda hjärnhalvorna, vilket leder till bättre resultat i övriga ämnen också. Jag har kommit fram till att det är handens enkla arbete som skapar kreativitet och lust hos barn och ungdomar.</p>

<p>Syftet med denna studie har varit att se om elever genom att skriva bättre förstår vilka kunskaper de får i slöjden, vilka arbetsmetoder slöjdlärarna använder för att eleverna ska reflektera och om det är möjligt att arbeta ämnesövergripande för att eleverna ska reflektera. Metoder som använts för att få fram resultatet är litteraturstudier, intervjuer och erfarenheter från tidigare projektarbete. Resultatet visar att elever genom att skriva om slöjdarbetet bättre förstår vilka kunskaper de egentligen får och därigenom kan generalisera dessa till andra sammanhang. Tiden i slöjdsalen är för kort för att elever ska hinna med att skriva om slöjdandet. Samtliga intervjuade slöjdlärare har arbetat med olika metoder för elevers reflektion. Enligt resultatet är det för lärare svårt att motivera för elever varför de ska skriva om slöjden. De intervjuade upplever även att andra lärare själva vill bestämma om sin lektionstid och om vad eleverna ska skriva om. I Lpo-94 framläggs fyra kunskapsformer dessa är: fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhetskunskaper. Lpo-94 föreskriver att lärare ska arbeta ämnesövergripande, annan litteratur belyser värdet av helhetsundervisning för att elever ska tillgodogöra sig dessa kunskapsformer. Genom detta framstår ett ämnesövergripande samarbete ute i skolorna som självklart. </p>

No description available.

<p>I dagens samhälle har den tekniska utvecklingen gått snabbt framåt. Det krävs i stort sett i de flesta yrken att man har en god datorvana. Som blivande bildlärare vill jag se hur man kan arbeta med att föra in datorn i bildämnet. Att arbeta med datorstödd undervisning i bildämnet är något som både kursplan och läroplan förespråkar. Mot bakgrund av detta har jag intervjuat tre stycken lärare på olika skolor som berättar om hur de gör för att arbeta med datorn i sin undervisning. Två av dem arbetar på grundskolans senare åldrar och den tredje på ett estetiskt inriktat gymnasieprogram. Den litteratur jag använt som bakgrund till mitt arbete belyser de fördelar som datorstödd undervisning kan ge, samt även de hinder och problem som kan uppstå. I mitt resultat efter intervjuundersökningen kom jag fram till att man som lärare inte alltid behöver besitta mest kunskap då det gäller datorer. Det finns mycket kunskap hos eleverna som man kan använda. Det kom även fram att man kan klara sig på relativt liten utrustning beroende på hur man lägger upp sin undervisning. Då det gäller det pedagogiska upplägget av undervisningen så arbetade dessa lärare genom att blanda analoga och digitala tekniker.</p>

<p>Denna uppsats behandlar den nutida konstens potential som undervisningsmaterial. Både för ämnesöverskridande arbete i skolan och för utbildningssatsningar som avser att öka mångfalden inom de kulturella institutionerna. Den nutida konsten som ämnesmaterial är förvånansvärt frånvarande i skolan, och som denna uppsats visar, även på ett Bild- och formestetiskt gymnasieprogram. Jag har arbetat med 80 elever i fyra gymnasieklasser under 15 veckor för att pröva en nutida konstpedagogisk klassrumsmetod samt utreda vilka attityder och fördomar som finns kring samtidskonsten. Uppsatsen visar att dagens mångfacetterade, gränsöverskridande och ibland svårfångade konstverksamhet kan göras både lättillgänglig och intressant för elever som innan tyckte att samtidskonst var knepigt och trist. Ytterligare argumenteras för hur användningen av nutida konst i skolan kan bidra till att intressera nya samhällsgrupper till konsten, kultur och kreativa verksamheter. För att detta ska ske måste den nutida konsten användas i allt lägre åldrar. Att samtidskonsten bör finnas med i gymnasiets estetiska program måste ju ses som självklart men den har också en viktig roll i övriga skolan. Grundskolan är i stort mycket heterogen vad gäller elevers bakgrund, men den bilden förändras drastiskt när man når det estetiska gymnasiet och vidare det svenska kulturlivet. Integrationsarbeten är efterfrågade men många av dem är i sig själva segregerande. Tanken är att nå unga i rätt tid på rätt sätt för att skapa nya intressen för att i sin tur ändra kulturklimatet. Denna är uppsats ett förarbete till ett smygintegrerat konstpedagogiskt utvecklingsprojekt för användning på BildMuseet i Umeå.</p>

<p>Syftet med vårt arbete har varit att undersöka om man kan främja elevers lärande inom matematiken med hjälp av musik och hur lärare ställer sig till detta arbetssätt. Vår undersökning har grundats på att tidigare forskning kommit fram till att matematikundervisningen bör bli mer stimulerande och lustfylld. Dessutom vill forskare att man strävar efter att integrera olika ämnen med varandra. De frågeställningar vi utgått från: Hur ställer sig lärare till dagens matematikundervisning och till att man integrerar musik i matematiken? Förekommer det att lärare integrerar dessa ämnen och finns det någon koppling till vilken ålder på eleverna lärarna undervisar för? Vilka metoder använder man sig eventuellt av? Vad kan ett musikinspirerat inlärningssätt leda till och hur kan man sporra lärare att använda estetiska ämnen i undervisningen? För att få dessa frågeställningar besvarade valde vi att göra två intervjuer, den ena med en lärarutbildare i matematik och den andra med en lärarutbildare i musik. Dessutom gjorde vi en enkätundersökning riktade till 95 lärare som arbetar med barn i de tidigare åren. Det resultat vi kom fram till i vår undersökning var att lärare mycket väl trodde att matematikundervisningen kunde göras mer stimulerande för elever och att musik kunde bidra till detta. Idéer och metoder till detta arbetssätt finns det absolut ingen brist på utan den troligaste orsaken till att det inte tillämpas är bristen på trygghet att använda andra undervisningssätt än den traditionella. Att prova på detta under lärarutbildningen eller ge fortbildning inom ämnet tror vi kan skapa en förändring.</p>