Bakgrund: Självskadebeteende i icke-suicidalt syfte är vanligt, speciellt i åldrarna 15-24 år. Att på egen hand skapa ruptur i huden kan vara ett sätt att hantera de jobbiga känslor personen känner. De som söker vård för ett självskadebeteende blir ibland bemötta med negativa attityder från vårdpersonal. Patienter har enligt lag rätt till god vård på lika villkor men det är inte alltid detta sker. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa vårdpersonals upplevelser av och attityder till att vårda patienter med självskadebeteende. Metod: En litteraturstudie genomfördes där 9 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats inkluderades. Artiklarnas resultat granskades, analyserades och sammanställdes till ett resultat med hjälp av Fribergs modell för litteraturöversikt samt med inspiration av innehållsanalys. Resultat: Resultatet sammanställdes i 5 kategorier som var, vårdares attityder till patienter, vårdares känslomässiga reaktioner, vårdares hanteringsstrategier, den komplicerade relationen samt organisatoriska faktorer av betydelse. Slutsats: Bristande kunskap om självskadebeteende hos sjuksköterskor kan leda till ett sämre patientbemötande. Utbildning om beteendet skulle kunna öka förståelsen för patienter vilket skulle kunna minska det vårdlidande de kan utsättas för. / Background: Self-injury in non-suicidal purposes are common, especially between the ages of 15-24. Creating ruptures in the skin can be a way to deal with unbearable emotions. Those seeking treatment for self-harm are sometimes met with negative attitudes from health professionals. Patients are legally entitled to good healthcare on equal terms, but in reality it is not always that way. Aim: The aim of this literature study is to highlight health professionals experiences of and attitudes to caring for patients with self-injurious behavior. Method: A literature study was conducted and nine scientific articles with qualitative approach was included. Articles were reviewed, analyzed and put together to form a result using Friberg's model for literature review and with inspiration from content analysis. Results: The results were compiled into 5 categories that where; carers attitudes to patients, carers emotional reactions, carers coping strategies, the complicated relationship and organizational factors of significance. Conclusion: Lack of knowledge about self-injury among nurses can lead to poorer patient treatment. Education about self-injury among nursing staff could reduce the patients' care suffering that they may be exposed to.

Förhållandet mellan sjukvården och målgruppen är problematiskt och yrkeskunniga inom området efterfrågar arenor för att underlätta förmedlandet av kunskapsbaserade  hälsofrämjande åtgärder till unga vuxna. Studier pekar på att internet kan lösa mycket av problematiken. Frågan hur yrkespersoner och dess målgrupp ställer sig till brukandet av internet som hälsopromotivt informationsverktyg kvarstår. Syftet med studien var att utreda huruvida den psykiska ohälsan bland unga vuxna kunde motverkas genom inkorporerande av ett mer salutogent perspektiv med internet som informationsverktyg. Vi ville undersöka vilka fördelar respektive nackdelar det fanns med ett sådant tillvägagångssätt. Utöver detta önskade vi utforska attityderna till Internet som hälsofrämjande verktyg hos yrkesutövare samt målgruppen som bestod av unga vuxna. Studien är gjord utifrån riktlinjer för en litteraturstudie där kvalitativt respektive kvantitativt underlag från vetenskapliga databaser sammanställts. Resultatet pekade på att den största fördelen med användande av internet var kostnadseffektiva insatser samt lättheten i anpassning och publicering av information mot både yrkespersoner och målgrupp. Nämnd enkelhet var också nackdelen med internet som informationsverktyg på grund av bristande informationsgranskning tillsammans med otillräcklig säkerhet kring personuppgifter. Attityderna till internet som informationsverktyg skiljde sig markant åt mellan yrkesutövare inom hälsa och sjukvård och de individer som berördes av deras arbete. Inom yrkeskåren existerade internetkritisk kultur medan det i målgruppen återfanns övervägande positiva attityder till Internetbaserad information. Vi uppmuntrar till ytterligare forskning på området, gärna utförliga kohortstudier eftersom att det råder brist på sådana. Resultaten av flertalet sådana studier skulle ge en stabil grund av evidensbaserad forskning vilket kliniker i dagsläget efterfrågar.

Sammanfattning Syftet med vår studie har varit att få en ökad förståelse om unga vuxnas uppfattning och attityd kring Sveriges tredje vanligaste drog, cannabis, för att sedan se om attityden skiljer sig åt mellan könen. Tidigare forskning har målat upp en bild av att ungdomar har utvecklat en liberalare attityd till cannabis, och att användningen mellan könen skiljer sig åt, där unga män i större utsträckning använder cannabis. Med hjälp utav en kvalitativ metod och två utförda fokusgruppsintervjuer har vi efter denna studie fått en bättre bild av hur cannabis uppfattas och accepteras av unga vuxna. I studien har all datainsamling skett via de två fokusgruppsintervjuerna. Gruppintervjuerna delades upp utifrån kön med anledning att lättare få en uppfattning om hur attityder skiljer sig åt mellan könen. Vi har använt oss utav tre olika teorier för att enklare kunna besvara våra frågeställningar. En utav teorierna som används i studien är den socialkonstruktivistiska teorin. Med hjälp utav denna teori visar vårt resultat på ett fenomen om cannabis som en liberal drog bland unga vuxna hos både unga män och kvinnor. I Sverige är innehav och användning av cannabis kriminellt, trots detta visades tydliga liberala attityder då intervjupersonerna bjöd på egna erfarenheter, cannabisrelaterade historier och liberala uppfattningar. Cannabis uppfattas därmed som socialt accepterat där ingen längre höjer på ögonbrynen om de ser någon röka cannabis, detta framkommer tydligt av våra respondenter ur respektive gruppintervju. Bruket av cannabis jämförs ständigt med alkohol, och mellan dessa uppfattades alkoholen som den farligare drogen, både för individen själv och för personer i sin omgivning. Den liberala attityden mot cannabis infinner sig både hos unga män och unga kvinnor. Dock kan ett genusperspektiv ha gjort unga män till den större användargruppen då droger och narkotika oftast förknippas med maskuliniteter framför femininiteter.

Övervikt klassas som en pandemi sedan 2012, och följderna av övervikt är skadliga för hälsan. Patienter söker ofta vården då hälsan börjar svikta till följd av övervikt. Syfte med denna studie var att belysa hur sjuksköterskan i sin yrkesroll och med sin omvårdnadskunskap kan påverka patienter till en livsstilsförändring, vilket en viktnedgång innebär. En litteraturstudie har gjorts, av 10 artiklar som valdes ut från artikelsökningar i CINAHL, PubMed samt PsykInfo. Manuella sökningar har gjorts. Kvalitetsgranskning med granskningsmallar av Polit och Beck (2012) är gjord av artiklar vilka ingår i studien. Resultatet visar att sjuksköterskan har en stor betydelse i patientens viktnedgång. Att stötta patienten till en ökad motivation leder till resultat i form av viktnedgång. Slutsatsen visaratt med utbildning i Motiverande samtal och kunskap om övervikt och dess följdsjukdomar, kan sjuksköterskan göra ett mycket bra och viktigt arbete, som leder till livsstilsförändring och en bestående viktnedgång hos den överviktige patienten.

<p>En allmän uppfattning är att kompetensutveckling nyttjas av företag för att öka deras produktivitet och konkurrenskraft. Företagen anses även använda kompetensutveckling som ett lockbete för att attrahera medarbetare. Syftet med föreliggande studie var att rikta fokus på individens attityd till kompetensutveckling och studera om den upplevdes som stimulerande, avlastande eller stressande. Ett annat syfte var att undersöka hur motiverad individen var till kompetensutveckling. Med en egenkonstruerad enkät undersöktes två arbetsplatser, en domstol och ett företag inom processverksamheten (N = 100). Resultatet visade att domstolsanställda var mer motiverade och mindre stressade över kompetensutveckling än processverksamhetsanställda. Domstolsanställda hade även en positivare attityd. Vidare påverkade ålder och utbildning attityden till kompetensutveckling. Anmärkningsvärt var att processverksamhetsanställda ändå var förhållandevis positiva till kompetensutveckling, vilket betraktades som undersökningens huvudfynd. Detta var en viktig lärdom, dels för att inte fortsätta bredda det redan befintliga utbildningsgapet och dels för att påminna arbetsgivarna om deras betydelse för anställdas utveckling.</p>

<p>Sverige är ett land fullt med möjligheter att utrycka sina åsikter, känslor och attityder. Vi har gått från ett traditionellt samhälle där vår kristna tro styrde hur vi skull tänka och uttrycka oss, till en mer modern, öppnare och friare nation. Att vi har förändrats visar sig mycket på de attityder som vi idag har kring sexualitet. Sex är i dag något som vi pratar dagligen om, något som finns överallt. Tyvärr har öppenheten även bidragit med en stor slapphet kring de konsekvenser som lätt kan komma på ”köpet” vid en mer öppen attityd kring sex. Antalet klamydiafall har i dag ökat med över 300 % i Sverige sedan 1990 talet, vi frågade oss vad gymnasieskolor idag gör, för att informera ungdomar om sex och samlevnad, med tanke på den attityd förändring som skett i Sverige? </p><p>Vår frågeställning lyder </p><p> Hur är sex och samlevnadsundervisningen på gymnasieskolor i Halmstad, vad tycker eleverna, finns behovet för mer information?</p><p> Är informationen och tillgängligheten för att få information lika för båda könen?</p><p> Hur är attityderna kring sex idag?</p><p> </p><p>För att besvara dessa frågeställningar valde vi att använda oss av kvalitativ metod i formen av fokusgrupper, vi fick intervjua ungdomar i åldern 16 – 19 på två gymnasieskolor i Halmstad, Vi valde även att analysera intervjuerna och de svar vi fick fram med hjälp av två teman Genus / Socialisering och Normer / Sexualitet, detta för att på så vis få en mer sociologisk syn på vårt arbete.</p><p>Det resultat vi kom fram till var att sex och samlevnadsundervisningen i de skolor vi var i, var knapphändig, samtliga informanter efterlyste dock mer undervisning av det slaget. Informationen om sex och samlevnad visade sig inte heller vara jämställd bland könen, samtliga fokusgrupper ansåg att informationen idag var mest inriktad till tjejer. Vid frågor om attityder kring sex idag så svarade samtliga elever att vi idag har en öppnare attityd till sex och till tillfälliga sexuella partners, dock poängterades det att attityden inte var fri från de fördomar som finns i samhället idag.</p>

<p>Syftet med studien var att undersöka hur arbetsgivare i Falkenbergs kommun arbetar med rehabilitering idag och deras tankar och attityder kring detta arbete, samt hur de tror att de nya sjukförsäkringsreglerna kommer att påverka rehabiliteringsarbetet. Sex arbetsgivare intervjuades och intervjuerna analyserades kvalitativt. Vid analysen framkom fem delkomponenter i rehabiliteringsarbetet vilka var ansvar, rutiner, samarbete, förändring och förbättring. Arbetsgivarna upplevde att de hade ett stort ansvar för rehabiliteringsprocessen och att de hade ett bra stöd genom de rutiner som fanns. Samarbetet internt fungerade bra, men det externa samarbetet upplevdes ha vissa brister. Förändringen, i och med de nya reglerna från juli 2008, ansågs innebära både för- och nackdelar för rehabiliteringsarbetet, men den övergripande uppfattningen var positiv. Det framkom dock behov av att utveckla utbildning, dokumentation och samverkan ytterligare, samt att få fler resurser för att möta de nya kraven. I framtiden skulle det vara intressant att göra en mer omfattande intervjustudie bland arbetsgivare för att se vad de nya reglerna fått för konsekvenser.</p>

<p>Sjuksköterskor ställer endast frågor om alkoholvanor till en liten del av alla de patienter som söker vård. Syftet med litteraturstudien var att undersöka vilken betydelse det har om sjuksköterskor har fått utbildning i alkoholrelaterade frågor för om hon vågar fråga patienter om deras alkoholvanor. De frågeställningar som framkom utifrån syftet var: Vad får sjuksköterskorna för utbildning och vad påverkar mötet med alkoholmissbrukare? Vågar sjuksköterskor lyfta alkoholfrågan/ämnet med patienter? Hur är sjuksköterskors attityder mot alkoholmissbruk och alkoholmissbrukare? Studien genomfördes som en litteraturstudie och 14 vetenskapliga artiklar granskades till resultatet. I resultatet framkom det att sjuksköterskor ansåg att de ställer frågor om alkoholvanor till patienter men de kan uppleva ett obehag vilket kan beror på att de saknar kunskap på grund av att de fått för lite utbildning. Sjuksköterskorna utför gärna preventivt arbete mot alkoholmissbruk om de inte dömer eller pekar ut patienter dock har de en tendens att skamlägga alkoholmissbruket och tror inte helt på behandling för alkoholmissbrukare. Allt fler kommer att behöva söka vård på grund av alkoholrelaterade problem då alkoholmissbruket ökar i samhället. Förslag till vidare forskning är att se om patienterna upplever att de får fler frågor om alkoholvanor då sjuksköterskorna fått mer utbildning.</p>

<p>Tuberkulos (tbc) är en av världens mest utbredda infektions-sjukdomar. Två miljarder människor i världen beräknas ha tbc och nio miljoner insjuknar varje år. Sjukdomen har under de senare åren återigen ökat i västvärlden och de resistenta formerna förekommer i allt större utsträckning över hela världen. Directly observed treatment (DOT) och andra liknande program har utvecklats och implementerats i flera länder för att kunna kontrollera tbc. Syftet med litteraturstudien var att belysa omvårdnaden vid tbc ur ett sjuksköterskeperspektiv. Resultatet visade att följsamhet vid behandling var viktigt för sjukdomens utrotande och för att förhindra uppkomsten av resistens. Sjuksköterskan hade en viktig roll i att upptäcka nya sjukdomsfall, smittspårning, provtagning, medicinsk behandling, övervakning och samordning. Sjuksköterskan ansvarade även för information, undervisning och stöd till patienter, närstående samt till annan hälso- och sjukvårdspersonal. Problemet med tbc måste uppmärksammas och strategier och beredskap bör utvecklas för att kunna möta en eventuell epidemi även i västvärlden.</p>

<p>VÅRDPERSONALS ATTITYDER MOT PATIENTER MED HIV/AIDS.</p><p>Emma Svensson & Malin Åslin</p><p> </p><p>SAMMANFATTNING</p><p><strong>Bakgrund:</strong> HIV är en sjukdom som är spridd över hela världen med miljontals drabbade människor. Smittan finns i blod, sädesvätska och slidvätska och smittar därför via sexuellt umgänge av alla dess slag samt via blod till blodkontakt exempelvis vid intravenöst missbruk. Ute i samhället bildades tidigt en negativ uppfattning om sjukdomen, och de som har drabbats av den, som än idag sitter kvar. Detta trots att det har gått snart 30 år sedan sjukdomen fick sitt stora genombrott.<strong></strong></p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet med studien var att belysa vårdpersonals och studenters/elevers attityder mot patienter med HIV.<strong></strong></p><p><strong>Metod:</strong> Metoden var en systematisk litteraturstudie med artikelsökningar i databaserna PubMed, Cinahl och sökmotorn Google Scholar. 11 artiklar valdes ut för kvalitetsgranskning, totalt nio artiklar analyserades sedan och utgör studiens resultat. <strong></strong></p><p><strong>Resultat:</strong> Resultatet visade att attityderna skiljer sig åt från land till land samt bland olika personalkategorier. Kunskapen om HIV-smittan spelade en stor roll då attityderna generellt var mer positiva hos de bland vårdpersonalen och studenterna/eleverna som hade större kunskap om sjukdomen. Även erfarenhet spelade en stor roll då de som vårdat någon med HIV tidigare  eller hade någon i familjen/bekantskapskretsen som var drabbad hade generellt en mer positiv attityd.<strong></strong></p><p><strong>Slutsats</strong>: Attityderna mot HIV-smittade var bland vårdpersonal och studenterna/eleverna relativt positiv trots att kunskapen om och erfarenheterna kring sjukdomen är begränsad.</p><p> </p>