Uppsatsens syfte är att undersöka några socialsekreterarens attityder till personer med invandrarbakgrund och om dessa attityder påverkar deras bemötande av denna klientgrupp. Rapporten baseras på litteraturstudie samt forskning inom området och studien be­står av en kvalitativ halvstrukturerad intervjumetod. Intervjudeltagarna är anställda och klienter med invandrarbakgrund hos socialtjänsten i en medelstor stad. Intervjumaterialet har analyserats med hjälp av teorier om strukturell och institutionell diskriminering och vardagsrasism. Resultaten som framtagits i denna studie visar att de intervjuade socialsekreterarna bemöter personer med utländsk bakgrund annorlunda på grund av klienternas etniska bakgrund definierad som språksvårigheter och andra faktorer. Därmed finns det en stark vilja hos intervjuade personer att integrationen ska fungera för att skapa ett bättre samhälle för alla resultat visar även respondenterna är medvetna om förekomsten av främlingsfientligheten i samhället, de är inte medvetna om hur den strukturella diskrimineringen fungerar, både inom socialtjänsten och i samhället i övrigt.

Introduktion: Patienter med HIV/AIDS upplever diskriminering och stigmatisering i sjukvården. Att mötas av diskriminering och stigmatisering påverkar livet för de smittade i form av att de upplever social isolering, depression och post traumatisk stress. Stigmatisering och attityder har ett samband. Sjuksköterskans attityder kan påverka patienten negativt i form av diskriminering och stigmatisering. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors attityder till patienter med HIV/AIDS och även att beskriva vad som orsakar dessa attityder. Metod: En deskriptiv litteraturstudie har genomförts. Artiklar söktes i databasen Cinahl. Resultatet baserar sig på 13 vetenskapliga artiklar som har analyserats genom att söka efter mönster. Huvudresultat: Sjuksköterskan har undvikande, hänvisande och dömande attityder till patienter med HIV/AIDS. Dessa attityder leder till kränkande åsikter och kränkande handlingar. Attityderna orsakas av bristande kunskap om HIV/AIDS samt otillräcklig erfarenhet av att vårda patienter med HIV/AIDS. Attityderna orsakas vidare av rädsla för att bli smittad samt av rädsla för samhällets åsikter om sjukdomen.  Sjuksköterskans attityder orsakas även av patientgruppen som både anses krävande och givande. Slutsats: Fördjupad kunskap gällande ICN:s etiska kod är nödvändig. Vidare är det viktigt att omvårdnaden grundar sig på en värdegrund. Behovet av fortsatt forskning är angeläget för att bedriva god omvårdnad av patienter med HIV/AIDS. / Introduction: Patients with HIV / AIDS experience discrimination and stigmatization in health care. To be faced with discrimination and stigma affects the lives of those infected as they experience social isolation, depression and post-traumatic stress. Stigma and attitudes are related. Nurses' attitudes can affect the patient negatively through discrimination and stigmatization. Purpose: The purpose of this study was to describe nurses' attitudes towards patients with HIV / AIDS and also to describe what causes these attitudes. Method: A descriptive study was carried out. Articles were searched in the Cinahl database. The result is based on 13 scientific articles that have been analyzed by searching for patterns. Main results: The nurse has avoiding, referring and judgmental attitudes towards patients with HIV / AIDS. These attitudes lead to offensive opinions and offensive acts. These attitudes are caused by lack of knowledge about HIV / AIDS and insufficient experience in the care of patients with HIV / AIDS. Attitudes are futher caused by the fear of being infected, and by the fear of society´s opinion of the disease. The nurses' attitudes are also caused by the patient group, because they are considered both challenging and rewarding. Conclusion: Better understanding regarding the ICN:s code of ethics is necessary. Furthermore, it is important that care is based on a underlying philosophy of nursing. The need for continued research is necessary to provide good care of patients with HIV / AIDS.

Syftet med studien var att undersöka lärares och elevers attityder till läroboken i matematik i grundskolans tidigare år. Genom intervjuer har fem lärares attityder synliggjorts. Även 95 elever, som går i de fem klasser de intervjuade lärarna ansvar för, har besvarat en enkät med frågor gällande deras attityder till matematikämnet, läroboken i matematik samt övrig undervisning i andra ämnen. I tidigare forskning framkommer det att lärarna i stor utsträckning förlitar sig på läroboken i sin undervisning i matematik. I resultatet för denna studie framkommer det att för de fem intervjuade lärarna styrs undervisningen i mångt och mycket av läroboken. Detta kan bero på en rad olika ramfaktorer som begränsar lärarna i deras matematikundervisning. Faktorer som ekonomi, tidsbrist och skolans organisation framkommer i analysen av resultaten. Trots detta uppenbaras det i resultaten av enkäten att eleverna är mycket positiva till matematikundervisningen och till läroboken.

Bakgrund: Missbruk och beroende är komplexa tillstånd som behöver förstås ur ett helhetsperspektiv. Litteraturen visar dock att missbruks- och beroendeproblematik är förknippat med stigma och negativa attityder. Vi menar att det är väsentligt att få kännedom om vilka attityder som finns bland sjuksköterskor. Vi anser också att ett tydliggörande av attityder är en förutsättning för att kunna erbjuda personer med missbruks- och beroendeproblematik lika vård på lika villkor, vilket de har rätt till. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors attityder till personer med missbruks- och beroendeproblematik. Metod: Litteraturstudie. Litteratursökning via CINAHL och PsycINFO. Elva studier, både kvalitativa och kvantitativa, inkluderades. Kvalitativ innehållsanalys har använts. Resultat: Det finns sjuksköterskor med skuldbeläggande attityder som anser att personer med missbruks- och beroendeproblematik inte förtjänar högkvalitativ vård på lika villkor som alla andra. För lite kunskap skapar osäkra attityder och det anses att det vore bättre om dessa patienter vårdades av specialutbildad personal. Det finns attityder förknippade med jämlikhet, framförallt hos de sjuksköterskor med erfarenhet av missbruks- och beroendevård. Paternalistiska attityder är vanligt förekommande och förknippade med bristande tillit till patienten såväl som för intention att företräda och tillvarata patientens intressen. Missbruk och beroende ses inte alltid som en reell sjukdom. Slutsats: Reflektion och helhetssyn är avgörande för attitydförändring och gagnar därigenom patienten. Patienter med missbruk och beroende har rätt till och är värda vård på samma villkor som alla andra. Det är dags att vi sjuksköterskor tar vårt ansvar och erbjuder detta.

Internet har kommit att bli en stor del av människans liv. 5,3 miljoner svenskar använder Internet varje dag. Användandet växer ständigt och detta är något som kan betraktas i uppkomsten av nya tjänster. Den ålderskategorin som använder Internet i mobilen i störst utsträckning är 20-29 år, där 18 procent av denna grupp surfar i mobilen dagligen. Syftet med studien är att undersöka unga vuxnas, i åldern 20-25 år, tankar och attityder kring hur tillgängligheten av en ökad Internetuppkoppling påverkar det fysiska mötet. Även attityder om mobiltelefonens uppkoppling till Internet och dess påverkan studeras. Respondenterna i undersökningen är studenter vid Högskolan i Jönköping. I denna studie har en kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervjuer använts för att få fram ett empiriskt material. Det insamlade materialet har sedan analyserats utifrån teoretiska ramverk såsom det socialpsykologiska begreppet attityd, Maslows behovshierarki, Uses and gratifications samt mediekonvergens. Om det fysiska mötet påverkas av Internets tillgänglighet råder det delade meningar om. En syn är att Internet underlättar att bestämma träff för ett fysiskt möte och att man genom det träffas i större utsträckning. En annan syn är att människor hade träffats mer om Internet inte funnits. En tendens som kan ses är svårigheten att definiera begreppet fysiskt möte, gränser suddas ut mellan ett möte online och en fysisk interaktion. Studien visar att mobiltelefonen har större inverkan på det fysiska mötet än datorn, då den är lättare att bära med sig.

Mäns våld mot kvinnor är ett samhällsproblem som länge har ökat och ännu fortsätter att öka, sett till statistiken. I dagsläget ligger mycket ansvar på ideella frivilligorganisationers bord. Men det krävs mera resurser för att organisationernas arbete skall kunna fungera så bra som möjligt, så att de kan bistå med hjälp till alla kvinnor oavsett bakgrund. Vårt huvudsakliga syfte är att undersöka hur de ideella organisationernas arbete med våldsutsatta kvinnor fungerar, med mer ansvar och utan tillräckliga resurser. Vi försöker också ta reda på hur saker påverkas av den rådande könsmaktsordning som finns i samhället samt hur det ser ut med attityder kring våldsutsatta kvinnor. Vi utförde två längre, semistrukturerade intervjuer med kvinnor som arbetar med våldsutsatta kvinnor vid två olika organisationer i Östersund för att få bland annat få information kring hur de ser på det ansvar de har samt de resurser de har att röra sig med i sitt arbete. Vi har valt att utföra vår studie ur ett könsmaktsperspektiv där vi har använt oss av teorier och begrepp som rör könsmaktsystemet och härskartekniker.

Bakgrund Cirka 140 000 svenskar har någon form av demenssjukdom. Gemensamt för dessa är försämrat minne. Andra symtom kan vara försämrad tankeverksamhet, svårigheter att kommunicera, förmåga att klara praktiska sysslor och personlighetsförändringar. I takt med att befolkningen blir äldre kommer andelen patienter med demenssjukdom att bli alltfler. Röntgensjuksköterskan möter dessa patienter i sitt arbete och är skyldig att ge ett gott bemötande, något som kan försvåras av kommunikationsproblem. Röntgensjuksköterskan måste då hitta andra vägar för att optimera omvårdnaden. Syftet med denna studie var att belysa vilka kunskaper som röntgensjuksköterskan behöver för att planera och genomföra besöket på röntgen. Metoden var en litteraturstudie där 38 artiklar, både kvalitativa och kvantitativa, värderades och analyserades i flera steg. Resultatet visar att omvårdnaden av patienter med demenssjukdom är mångfacetterad och att många aspekter måste vägas in. Attityder, utbildning, smärtlindring, vårdmiljö, etiska dilemman och relationer är de huvudområden som framkom. Diskussion och slutsats: Vårdpersonal kan genom bland annat utbildning och attitydförändringar medverka till en förbättrad kommunikation och relation med patienter med demenssjukdom. Smärtlindring måste förbättras och vårdmiljön kan förändras till fördel för dessa patienter. Personalen stöter på olika etiska dilemman i arbetet, vilka försvåras av konflikter mellan olika yrkeskategorier. Röntgensjuksköterskan kan dra lärdom av dessa kunskaper för att bedriva en integritetsbevarande omvårdnad.

Denna uppsats byggerpå en kvalitativ undersökning där resultatetbaseras på intervjuer som genomförts medsex eleveri gymnasieskolans andra år. Den syftar till att ge en fördjupad förståelse för gymnasieungdomars attityder till läsningsom i sin tur kan väcka tankar hoslärare och blivande lärare om hur kunskapen om läsvanor kan appliceras i undervisningen. Studien visar att en tidig kontakt med läsning i ett hem där läsning är ett naturligt inslag banar väg för en positiv läskarriär i framtiden. Den visar även att ungdomar som kommer från ett läsfattigt hem tenderar att vara mer negativt inställda till läsning. För att läsning i skolan ska bli mer tilltalande efterlyser eleverna att de själva får vara med och påverka valet av litteratur samt att skolan erbjuder litteratur som behandlar sådana ämnen som faller inom deras intresseområden.Skolan står inför en tuff utmaning när det gäller ungdomars läsintresseoch det gäller att odla en positiv inställning till läsning redan tidigt i grundskolan för att alla ska ha samma chans att vara med på tåget.

Förmågan att framgångsrikt förändra en organisation är en avgörande faktor för att kunna möta de interna och externa krav som ställs och också ständigt förändras. Medarbetarnas attityd till en organisationsförändring har stor betydelse för dess framgångsgrad. Syftet med denna studie var att undersöka medarbetares attityder och förväntningar under en organisationsförändringsprocess, bildandet av Trafikverket. Sex intervjuer genomfördes med medarbetare inom organisationen och analyserades därefter med induktiv tematisk metod. Intressanta resultat som framkom var betydelsen av den fysiska arbetsmiljön i form av utformning och geografisk placering. Medarbetarnas attityder påverkades även av hur de upplevde ledningens förmåga att hantera förändringsprocessen. Vidare påverkades medarbetarnas förväntningar mycket av att de sammanslagna myndigheternas kultur och arbetssätt värderades och tillvaratogs olika mycket. Fördelar och nackdelar med medarbetares delaktighet i förändringsprocesser, där beslutsalternativen är mycket begränsade, vore intressant att forska vidare kring.

SAMMANFATTNING Syfte Studiens syfte var att undersöka intensivvårdspersonals uppfattningar till att vårda patienter med fetma. Metod Studien hade en empirisk design med kvalitativ ansats. Åtta intensivvårdspersonal, fyra sjuksköterskor och fyra undersköterskor intervjuades till studien, som genomfördes på ett universitetssjukhus i Mellansverige. Dataanalys gjordes enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat Informanternas uppfattningar till att vårda patienter med fetma resulterade i fem kategorier. I kategorin ”Resurser” beskriver informanterna olika faktorer som påverkade personalen. ”Praktisk omvårdnad” beskriver vad som ansågs viktigt att tänka på inom omvårdnaden av patienterna. Kategorin ”Bemötande” beskriver vikten av att visa patienterna hänsyn pga att det kunde finnas en skuldkänsla hos patienterna. ”Uppfattningar” beskriver en känsla av hjälplöshet hos informanterna. Kategorin ”Attityd” klargör olika uppfattningar/åsikter som informanterna hade i samband om patienter med fetma. Slutsats Resultatet visade att de intervjuade hade både negativa och positiva uppfattningar till patienter med fetma. De negativa uppfattningarna övervägde dock. De intervjuade upplevde att vid vården av patienter med fetma gick det åt mer personal för att kunna vårda patienterna. Vården kring dessa patienter krävde mycket planering och hjälpmedel. Det var viktigt att poängtera att vid bemötandet visa hänsyn mot patienterna.