<p>Syftet med studien var att undersöka vad vårdpersonalen inom kommunens särskilda boenden hade för kunskaper om och attityder till MRSA och dess hygienrutiner. Studien hade en beskrivande och jämförande design. Genom ett bekvämlighetsurval valdes två kommunala boenden ut, ett i Gästrikland och ett i Hälsingland. Enkäter lämnades ut till vårdpersonalen (n= 109), varav 88 besvarades. Enkäten innehöll 13 påståenden och 13 attitydfrågor angående personalens kunskaper om MRSA och dess hygienrutiner. Resultatet visade att personal som hade vårdat patient med MRSA hade signifikant bättre kunskaper om MRSA och dess hygienrutiner än de som inte har vårdat patient med MRSA, men trots signifikanta skillnader fanns stora kunskapsbrister. Inget signifikant samband fanns mellan vårdpersonal med olika lång arbetslivserfarenhet och kunskaper om MRSA och dess hygienrutiner. Vårdpersonalen ansåg att de i liten grad hade tillräckliga kunskaper och att det var viktigt att följa hygienrutiner. De flesta kände till att det fanns riktlinjer på arbetsplatsen. Sammantaget visade resultatet att det fanns en potentiell risk för att personalen sprider bakterien vidare.</p>

<p>Varför minskar barn och ungdomars lust och intresse att lära naturvetenskap i skolan med stigande ålder och varför väljer fler och fler ungdomar att inte fortbilda sig inom det naturvetenskapliga området? Detta är en problematik vi ställdes inför under vår lärarutbildning. Vilka attityder har ungdomar till den naturvetenskapliga undervisningen i skolan och på vilka sätt kan dessa attityder förbättras? Syftet med föreliggande C-uppsats har varit att undersöka och problematisera vilka attityder elever har till den naturvetenskapliga undervisningen i biologi och kemi, samt att undersöka vilka faktorer i skolan eleverna själva anser påverkar dessa attityder. Dessutom undersöks och problematiseras vad eleverna anser bör förändras i den naturvetenskapliga undervisningen för att skapa positiva attityder till dessa ämnen. För att undersöka detta genomfördes kvalitativa forskningsintervjuer med tio elever i årskurs nio, från två kommunala skolor i en medelstor svensk kommun i Mellansverige. Resultaten från intervjustudien visar att de flesta elever har övervägande positiva attityder till ämnena biologi och kemi och att det framför allt är faktorerna ämnesinnehåll, lärare och undervisningsmetoder som påverkar deras attityder. För att kunna förändra attityderna till att bli mer positiva, anser eleverna att det är viktigt att åstadkomma ett mer varierat ämnesinnehåll, att använda fler undervisningsmetoder samt att utveckla en mer välfungerande interaktion mellan lärare och elever.</p>

<p>Enligt patientjournallagen har sjuksköterskan skyldigheter att föra journal om patienten. I Sverige finns elektronisk- och pappersbaserad journalföring i olika utsträckningar. Elektroniskt beslutstödsystem är en vägledning för sjuksköterskan i arbetet. Attityd kan beskrivas som inlärda inställningar antingen för eller emot något och hur situationer upplevs. Syftet var att beskriva faktorer som hade betydelse för sjuksköterskans attityder till omvårdnadsdokumentation. En litteraturstudie användes där elektroniska sökningar gjordes i databaserna Cinahl, Medline och PsycInfo. Även en manuell sökning gjordes. Huvudresultatet visade att sjuksköterskans attityder hade betydelse för sjuksköterskans ålder, utbildningsnivå, förhållningssätt till datorer och arbetssituation. Faktorer såsom arbetsledningens och professioners attityder hade också betydelse för sjuksköterskans attityder till omvårdnadsdokumentation vid implementering av dokumentationssystem. Sjuksköterskans attityder hade betydelse till den muntliga rapporteringen då den ansågs att den kunde tas bort och att organisatoriska förändringar behövdes då implementeringen skedde. Slutsatsen som kan dras av litteraturstudiens resultat, är att sjuksköterskans IT-kunskaper en generationsfråga, som måste förändras genom att ge sjuksköterskan olika förutsättningar såsom utbildning, stöd, motivation och organisationiska förändringar som kan göra så att sjuksköterskans arbetssituation underlättas vid ett införande av datoriserat dokumentationssystem. Attityder hos arbetsledningen och andra professioner måste förändras för att sjuksköterskan skall kunna få en mer positivare attityd.</p>

<p>SammanfattningSyftet med denna C-uppsats är att undersöka vilken personlig attityd lärare har tillskolämnet Teknik och se vilken eventuell roll den attityden kan tänkas spela för lärandet.Målet är att undersöka och synliggöra lärares tankar och känslor runt ett ämne som de ärålagda att undervisa i men inte har utbildning för. Insamlade data relateras till aktuellforskning och litteratur. Samt ges en läroplansbakgrund för att påvisa teknikämnets natur.Som metod har jag använt empirisk undersökning grundad i kvalitativa samtalsintervjuermed lärarna. Min studie visar att intervjupersonerna inte är bekväma i teknikämnet.Lärarna i denna studie saknar utbildning i teknikämnet och styrs därför av sin egen attitydtill ämnet. De speglar en rädsla samt till viss del ett ointresse för Teknik även fast deanser att ämnet har en plats i skolan. Attityden till ämnet resulterar i att Teknik inte fården plats i skolan som ämnet bör ha. Min undersökning bekräftar vad tidigare forskninginom ämnet har fört fram. Det vill säga att utbildade lärare är viktigt oavsett ämne och attden attityd man har till ämnet man undervisar i påverkar lärandesituationen.</p>

<p>Syftet med denna studie var att undersoka skillnader mellan kvinnors</p><p>och mans attityder gentemot pedofiler och deras handlingar. Kanske</p><p>kan ocksa media spela en roll i detta samanhang. Vi vantade oss att</p><p>kvinnor skulle vara mildare i synen mot pedofiler eftersom kvinnor</p><p>overlag ar mer forstaende an man. Undersokningen undersokte ocksa</p><p>om det fanns nagon skillnad i attityder som ar relaterad till alder. Tre</p><p>olika alderskategorier anvandes, 18-25, 26-34 och 35+. Antalet</p><p>forsoksdeltagare var 142 personer varav 80 kvinnor och 62 man.</p><p>Forsoksledarna anvande sig av en enkat for att undersoka synen pa 4</p><p>olika kategorier som var foljande: straff, garningsman, media och</p><p>rattsvasende. Resultatet visade att kvinnor inte hade mildare syn pa</p><p>denna typ av brottslingar an man. Man fann dock en skillnad mellan</p><p>aldersgrupperna nar det gallde den kvinnliga delen av</p><p>forsoksdeltagarna, den aldsta aldersgruppen hade en mer fordomande</p><p>syn an de andra grupperna. Detta kan hora ihop men motsatta</p><p>tendenser hos konen pa sa satt att man blir mer toleranta och kvinnor</p><p>striktare angaende denna fraga. Forslag till vidare forskning inom</p><p>omradet diskuteras.</p>

<p>Syftet med vår studie är att kartlägga vad elever tycker om specialundervisning utanför den egna gruppen. Metod: Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med 13 elever, i två olika skolor, inom samma kommun. Den kvalitativa forskningsintervjun gör det möjligt att försöka inta elevers eget perspektiv, vilket var syftet med den här studien. Resultat: Resultatet av vår studie är väl överensstämmande med tidigare forskning på området. De flesta elever ställer sig positiva till sin specialundervisning, även om någon av eleverna ser det som "något nödvändigt ont". Alternativet att få hjälp inne i klassen ansåg denne elev som något än mer påfrestande, vilket resulterar i att eleven ser det på det viset. De flesta anger lugnet, arbetsron, mer koncentration och möjlighet till mer hjälp som de avgörande orsakerna till att de är positiva till sitt stöd. En negativ aspekt som framkom var att några elever tycker att de missar information eller roliga lektioner i klassrummet, när de är på specialundervisning. Andra negativa åsikter som eleverna påtalade var att det kunde kännas pinsamt att komma tillbaka in i klassen samt insikt om att de inte nådde upp till samma prestationsnivå som klasskamraterna. Alla elever förmedlade en positiv inställning till sina speciallärare.</p>

<p>Studier visar att de flesta barn gillar att gå till skolan men det förekommer problem med arbetsron på lektionerna, kränkande kommentarer och mobbing bland eleverna. Syftet med denna studie är att undersöka om 11- 12 åringars erfarenheter av klasskamraternas bemötande har ett samband med attityden till klasskamraterna, samt att ta reda på om det finns några könsskillnader. Studien genomfördes med enkäter för att få svar på frågeställningarna. Resultatet visar att de flesta elever behandlar varandra på ett bra sätt och har oftast någon att vara med. Barn som har positiv erfarenhet från klasskamraters bemötande tenderar att bemöta andra barn på ett positivt sätt. De som anser att man ska vara snäll är också snällare mot andra.</p>

<p>Antalet äldre ökar i Sverige. Åldrandet medför ökad risk att drabbas av sjukdomar vilket kan påverka munhälsan negativt. Äldre med stort vård- och omsorgsbehov flyttar ofta till särskilt boende. Många av dem behöver hjälp med munhygienen. Munvården till äldre i särskilt boende är ofta bristfällig med dålig munhälsa som följd. Syftet var att beskriva vårdpersonalens attityder och beteenden avseende den egna samt de äldres munhälsa och munvård, samt undersöka om munvårdsutbildning kan relateras till munvårdsinsatser på särskilt boende. En tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats genomfördes och datainsamlingen gjordes med hjälp av ett frågeformulär. Resultatet visade att de flesta respondenterna ansåg munhälsan som viktig. Majoriteten tyckte att de boende bör få hjälp med munvård två gånger per dag men få hjälpte de äldre med munvård så ofta. Munhygienen ansågs vara den svåraste delen i omvårdnadsarbetet. Flertalet hade fått munvårdsutbildning och få önskade mer kunskaper. Munvården upplevdes fungera bra på avdelningarna och sågs som en del av god omvårdnad. Flera faktorer, som att de äldre gjorde motstånd och tidsbrist, uppgavs som svårigheter. Konklusionen var att attityden till munvård var positiv, men hindrande faktorer som motstånd från de äldre och tidsbrist bidrog till att den prioriterades lågt. Endast en liten del av vårdpersonalen önskade mer munvårdsutbildning.</p>

<p>Denna uppsats undersöker relationen mellan levnadsvanor och attityder till munhälsa hos ungdomar. Syftet har varit att undersöka om det finns skillnader i levnadsvanor och attityder till munhälsa när det gäler kön och ålder, samt om det finns samband mellan olika levnadsvanor och attityder. Jag har gjort en kvantitativ undersökning med fokus på kön och ålder. Undersökningen genomfördes med enkät som datainsamlingsinstrument. Enkäterna lämnades ut till tre högstadieskolor och respondenterna bestod av två klasser år 7 och två klasser år 9 på varje skola. 251 stycken ungdomar svarade, variationen på åldrarna var 13 till 16 år, av dessa var det 127 pojkar och 124 flickor.</p><p>Min slutsats i studien var att ungdomar tyckte det var viktigt med god munhälsa. Det fanns ingen skillnad mellan kön och attityder, detta tolkar jag som att det var viktigt med god munhälsa oavsett kön. Däremot var de yngre ungdomarna mer positiva i sina attityder till hur viktigt det var med god munhälsa, än de äldre ungdomarna. Det kan betyda att ungdomar är lättare att påverka i olika åldrar. Kan det vara så attyngre ungdomar fortfarande lyssnar på föräldrar och att äldre ungdomar påverkas mer av sina kamrater och media?</p><p>Flickor hade mer regelbundna munhygienvanor än pojkar, även om det inte fanns någon statistisk skillnad mellan kön och attityder. Pojkat tyckte det var viktigare med regelbundna matvanor än flickor, fast fler pojkar än flickor drack läsk under skoltid. Detta tolkar jag som att det kan vara svårt att leva upp till sina attityder eller att kunskap inte alltid går hand i hand med levnadsvanor. Flickors attityd och handling stämde bättre än pojkars attityd och handling. Detta betyder att det inte alltid finns samband mellan attityd och handling.</p>

<p>Studiens syfte var att undersöka hur patienterna på Mag-tarmmottagningen i Enköping definierade bemötande, hur de upplevde att de blivit bemötta av vårdpersonalen och vilka faktorer som var betydande för hur bemötandet upplevdes. Studien har en explorativ design med en kvalitativ ansats. Semistrukturerade kvalitativa intervjuer hölls med nio patienter. Datainsamlingen pågick under tre veckors tid och intervjuerna med deltagarna genomfördes dels på plats på mottagningen och dels via telefon. Resultatet visade att deltagarna definierade ett gott bemötande som att vårdpersonalen var lyhörda, hade en social kompetens samt att personalen visade att de hade tid för dem och att de kunde hjälpa dem snabbt och effektivt. Samtliga studiedeltagare uppgav att de upplevde att de fått ett positivt bemötande av vårdpersonalen. Flera faktorer spelade en roll i hur de upplevde bemötandet, såsom: individanpassad vård, information, kontinuitet, kunskap, social kompetens, stress och trygghet. Slutsats: Studiedeltagarna är tillfredställda med det bemötande de fått av personalen på mag-tarmmottagningen och faktorer som haft betydelse för detta bemötande var individanpassad vård, information, kontinuitet, kunskap, social kompetens, stress och trygghet. Bemötande är ett komplext begrepp och det är viktigt att vårdpersonalen har förmågan att anpassa sig till patientens individuella behov för att ett bra bemötande och en god vård ska kunna uppnås.</p>