Bakgrund: Trycksår är ett omfattande och kostsamt problem för samhället, leder till smärta och lidande hos patienterna. Trots mycket vetenskaplig fakta om ämnet fortsätter prevalensen av trycksår att vara alltför hög. Många studier påvisar att det finns brister i både kunskap och attityder till trycksår och trycksårsprevention bland omvårdnadspersonal. Syfte: Att beskriva och jämföra vilka attityder till och vilken kunskap om trycksår och trycksårsprevention det fanns hos omvårdnadspersonal inom två olika verksamhetsområden ortopedi och kirurgi. Metod: Deskriptiv och komparativ enkätstudie med kvantitativ ansats. Enkäter delades ut till 82 sjuksköterskor och undersköterskor inom två olika omvårdnadsenheter, ortopedi och kirurgi. Det var 41 personer som deltog i studien. Resultat: Samtliga var positivt inställda till trycksårsprevention. Inga statistiskt signifikanta skillnader fanns mellan grupperna inom attityddelen. Inom kunskapsdelen fanns en statistiskt signifikant skillnad mellan grupperna i temat Riskbedömning/instrument, där omvårdnadspersonalen inom kirurgi besatt en större kunskap. Inom resterande teman fanns inga statistiskt signifikanta skillnader mellan grupperna. Slutsats: I denna studie var attityderna till att arbeta med trycksårsprevention positiva, det fanns dock kunskapsbrist bland omvårdnadspersonalen inom vissa områden av trycksår och trycksårsprevention. Inom temat Förebyggande åtgärder fanns mest bristande kunskap, därför behövs utbildning där tyngdpunkten bör ligga på de bristande områdena inom trycksår och trycksårsprevention.

No description available.

<p>Personalvetarprogrammet är en bred beteendevetenskaplig utbildning som leder till yrken rörande personalfrågor. Syftet med studien var att studera attityder kring personalvetarutbildningen hos studenter och yrkesverksamma från Umeå och Stockholms universitet. En enkätundersökning genomfördes på totalt 67 deltagare där samtliga studerar eller har studerat vid Umeå respektive Stockholms universitet. Dels undersöktes huruvida det finns skillnader mellan två olika modeller av personalutbildningar (A- och P-modellen), samt om det finns skillnader mellan yrkesverksamma och studerande. Resultatet visar att det finns signifikanta skillnader mellan hur de olika undersökningsgrupperna upplever utbildningens innehåll. Studerande vid Umeå universitet är generellt nöjdare och upplever utbildningen som mer relevant än studerande vid Stockholms universitet. Yrkesverksamma från de båda universiteten visar mindre skillnader i den generella upplevda relevansen. Undersökningen öppnar upp för vidare diskussioner kring hur utbildningen bör utformas. Resultatet diskuteras bland annat i termer av kognitiv dissonansteori och utifrån tidigare forskning om yrkesidentitet.</p> / Författarna har haft varsitt uppsatsseminarium, det ena den 14 januari (Andersson) och det andra den 24 februari (Bälter).

<p>I detta arbete har jag studerat attityder och användning av miniräknare på gymnasieskolans A-kurs i matematik. Studiens syfte var att undersöka hur elever och lärare upplever miniräknarens roll i matematikundervisningen. Undersökningen bygger på intervjuer av tre gymnasielärare samt enkätundersökningar hos respektive lärares elevgrupp. Resultaten visar att de deltagande eleverna och lärarna generellt har en positiv inställning till miniräknaranvändande. Till skillnad från sina elever har lärarna en något mer återhållsam inställning. De lärare och elever som ingick i studien tycker att räknarens huvudsakliga uppgift är att spara tid. Lärarna anser att elevernas miniräknaranvändande präglas av slentrianmässig användning utan reflektion över hur ofta eller till vilka uppgifter den behöver användas. Medan lärarna tycker att eleverna bör minska sitt miniräknaranvändande vill eleverna använda den oftare än vad de gör idag. Studien visar också att elever och lärare har olika uppfattning av vad som styr miniräknaranvändandet.</p>

<p>Syftet med arbetet har varit att undersöka hur lärare skapar läslust hos sina elever. En god läsförmåga är viktig för att kunna tillägna sig ytterligare kunskap och samhället ställer höga krav på läskunnighet idag och därför är det viktigt med en god läsförmåga. Men en god läsförmåga uppnås endast genom läsning och därför är det viktigt med kunskap om hur pedagogen kan hjälpa eleven att finna läslust. Metoden som använts har varit kvalitativ och bestod av enskilda intervjuer med tre lärare och nio elever på tre olika stadier, högstadiet, gymnasiet samt komvux. Resultaten av undersökningen visar att det råder samstämmighet, hos både lärare och elever, vad gäller läsningens betydelse för den språkliga förmågan. Både lärare och elever ger också uttryck för en ökad förståelse av omvärlden som en positiv följd av litteraturläsning. Lärarens engagemang har stor betydelse när det gäller att uppmuntra och vägleda eleven mot läslust.</p>

<p>Syftet med denna studie är att undersöka vad för inställning till läsning och vilka läsvanor på fritiden som ett antal elever i årskurs 4 och 5 har samt om och på vilket sätt de skiljer sig åt mellan könen. Studien baseras på 116 stycken enkäter som delats ut i årskurs 4 och 5. I studien framkommer det att tidigare forskning visar att pojkar har en mer negativ inställning till läsning än flickor samt att pojkarna är mer välrepresenterade än flickorna i gruppen som läser lite. Författaren av denna studie har även kommit fram till ett sådant resultat. Den här undersökningen visade också att eleverna får ta del av väldigt lite högläsning på sin fritid. Det var vanligare att flickorna fick höra någon vuxen läsa för dem än det var för pojkarna. Enkätundersökningen visade även att mysterieböcker var den populäraste genren hos de tillfrågade eleverna och även det populäraste valet hos pojkarna som enskild grupp. Den populäraste genren hos flickorna visade sig vara kärleksböcker. Studien visade även att det populäraste sättet för eleverna totalt sett att få tag i de böcker de läser på sin fritid är att låna i skolans bibliotek, detta var även det vanligaste sättet för flickorna. Pojkarna däremot fördrog att läsa böcker som på ett eller annat sätt redan finns i hemmet.</p>

<p>Syftet med denna studie är att undersöka flerspråkiga elevers attityd till sitt modersmål, samt se hur miljöfaktorer påverkar elevens attityd. Till denna studie används en kvalitativ metod som går in mer på djupet. Resultatet visar att den primära socialisationen har störst påverkan på elevens attityd och att den sekundära socialisationen även spelar en stor roll. De slutsatser vi kan dra är att ju säkrare man är i sin identitet, desto positivare blir den egna attityden.</p>

<p><strong>Introduktion: </strong>Aquired Immunodefficiency Syndrome (AIDS) upptäcktes för första gången 1981 i Afrika, men existerade troligen redan tidigare.<strong> Bakgrund: </strong>Alla människor har rätt till lika vård på lika villkor och alla patienter ska bemötas med positiva attityder. Negativa attityder mot patienter med HIV/AIDS kan påverka vårdkvalitén. <strong>Syfte</strong>: Att belysa sjuksköterskans upplevelser av och attityder till att vårda patienter med HIV/AIDS. <strong>Metod: </strong>Litteraturstudie med 15 artiklar publicerade mellan 1995-2010. Artiklarna har klassificerats och kvalitetsvärderats. Resultaten har analyserats med hjälp av innehållsanalys. <strong>Resultat: </strong>Innehållsanalysen gav fyra kategorier och tolv subkategorier;<strong> </strong><em>upplevelser</em>- ilska/frustration, rädsla, emotionella påfrestningar, positiva upplevelser., <em>attityder-</em> synen på patienter, medkänsla, bemötande, viljan att vårda., <em>relationer-</em> omvårdnadsrelationer, privata relationer., <em>utbildning-</em> behov av utbildning, utbildningens effekt.<strong> Diskussion: </strong>Ett stort behov av utbildning framkom som ett bifynd och utbildning visade sig ha positiva effekter på både upplevelser och attityder<strong>. Slutsats: </strong>För att öka vårdkvalitén för patienterna och trygghetskänslan hos sjuksköterskorna bör det satsas mer på utbildning inom området.</p><p><strong> </strong></p>

<p>Kvinnomisshandel är idag ett globalt hälsoproblem som finns i alla samhällsklasser. Anmälningarna har ökat senaste decennierna och år 2006 var antalet anmälningar drygt 25400 i Sverige. Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka sjuksköterskors agerande i omhändertagandet av misshandlade kvinnor. Arbetet baserades på 10 vetenskapliga artiklar funna genom sökning i databaserna PubMed och PsychInfo med hjälp av vetenskapliga söktermer som var relaterade till syftet. Artiklarna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys, genom att dela in data i olika abstraktionsnivåer och därmed också för att lättare urskilja mönster och teman. Resultat visade att sjuksköterskor saknade kunskap kring kvinnomisshandel, men hade samtidigt en vilja att hjälpa kvinnorna. Sjuksköterskans agerande grundade sig även i vilka attityder och vilket engagemang de hade i frågan. Det visade sig också att ökad utbildning bidrog till mindre negativa attityder och att fler misshandlade kvinnor upptäcktes. Sammanfattningsvis kan sägas att en tillfredsställande miljö och ett professionellt bemötande är av stor betydelse i arbetet med att identifiera misshandlade kvinnor. För att detta skall fungera behövs en förändring i grundutbildningen samt ett större utbud av vidareutbildningar för att sjuksköterskor skall känna sig trygga i mötet med kvinnorna.</p>

<p>Abstrakt</p><p>Bakgrund: Diagnosen borderline (instabil personlighetsstörning) kan orsakas av kronisk stress och utsatthet i barndomen som sedan leder till nedsatta funktioner i form av bristande impulskontroll, overkliga själv-uppfattningar och ökad risk för grava depressioner. Dessa patienter har stora behov av vård samt det krävs professionell personal som har en god erfarenhet av diagnosen samt god attityd gentemot dessa patienter. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa sjuksköterskans erfarenhet och attityd i omvårdnad av bordelinediagnostiserade patienter samt patientens upplevelse av personalens attityd. Metod: Systematiska litteraturstudier användes genom att söka i databasen Cinahl, PubMed och PsycInfo. I studien användes 12 artiklar samt det gjordes innehållsanalys som ledde till tre teman som presenteras i reslutatet. Resultat: Patienter med borderline personlighetsstörning hade negativa erfarenheter av den psykiatriska vården. Sjuksköterskorna hade för lite kunskap kring diagnosen som i sin tur ledde till negativa attityder och svaga relationer mellan patienter och sjuksköterskor. Svårigheterna att vårda dessa patienter beskrevs tydligt av sjuksköterskorna och att de upplevde att de behövde mer kunskap kring diagnosen. Diskussion: För en främjande omvårdnad krävs det från sjuksköterskans sida att ha en god kunskap och erfarenheter av diagnosen borderline. Detta gör att patienten får en trygg miljö samt ökad vårdrelation med sjuksköterskan. Slutsats: sjuksköterskor behöver mer utbildning och träningar för att de ska kunna utföra en meningsfull omvårdnad av patienter med borderline personlighetsstörning.</p>