<p>HIV/AIDS ökar frekvent i Sverige och är därmed en sjukdomsgrupp som vi alla inom vården med största sannolikhet kommer möta. Tidigare forskning visar att det finns en tendens till negativa attityder hos vårdpersonal gentemot HIV/AIDS patienter. Syftet var att beskriva HIV/AIDS- smittade patienters skildrade upplevelser och erfarenheter av vårdpersonalens bemötande och omvårdnad. En litteraturöversikt gjordes av både kvalitativa och kvantitativa artiklar som har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att HIV/AIDS- smittade patienter både har positiva och negativa erfarenheter/upplevelser av vårdpersonalens bemötande och omvårdnad. Patienter upplevde det som positivt att bli sedda och bekräftade, att vårdpersonal gav dem tid, gav dem saklig och väl genomtänkt individuell information och mer kunskap om sin sjukdom. De negativa erfarenheter och upplevelser som framkom var när sjuksvårdspersonal hade en negativ attityd och när patienterna kände sig ignorerade. Patienterna upplevde också brister i sjukvårdspersonalens kompetens samt att de brast i att ge information angående sjukdomen till patienterna. De framkom även att sjukvårdspersonal hade brister gällande tystnadsplikt, vilket upplevdes som mycket negativt av patienterna. Diskussionen behandlar informationsbehov, tystnadsplikt, attityder, humor och specialistkunskap. Mer utbildning och kunskap om blodsmitta behövs för att minska vårdpersonalens rädsla och främja möten mellan vårdpersonal och patienter.</p>

<p>Alkohol är den drog som används mest i Sverige, antalet missbrukare ökar ständigt och alkoholism ses som en av de största folkhälsosjukdomarna i världen. Syftet med litteraturöversikten var att undersöka sjuksköterskans behov av utbildning i alkoholfrågor för att kunna arbeta med patienter med alkoholproblem. Artiklar granskades samt analyserades och relevant material extraherades för att sedan sorteras under tre olika kategorier. Resultatet visade på att sjuksköterskor hade fått lite utbildning inom området alkohol, vilket resulterat i att patienter hade fått felaktig rådgivning. Sjuksköterskor tyckte att det var mer krävande att jobba med patienter med alkoholproblem än andra patientgrupper. Ett utfall av resultatet var att sjuksköterskor ställde sig positiva till mer utbildning inom ämnet. I diskussionen kom författarna fram till att utbildning var en viktig faktor för att förbättra sjuksköterskors kunskap, förmåga att kunna identifiera och ge rådgivning till patienter med alkoholproblem. Utbildning visade sig vara en nyckelkomponent för att sjuksköterskan skulle kunna användas som en viktig resurs i arbetet mot alkoholismen.  </p>

<p><strong>Inledning: </strong>Självskadebeteende är inte en ny företeelse och på senare tid har en ökning av fenomenet uppmärksammats. Självskadebeteende innebär att en person orsakar sig själv skada genom att skära sig för att lindra ångest eller annan psykisk smärta. Beteendet är vanligare hos flickor än hos pojkar. <strong>Syfte: </strong>Var att belysa sjuksköterskors och patienters beskrivna upplevelser av självskadebeteende i vården. <strong>Metod: </strong>En litteraturöversikt med innehållsanalys har genomförts. <strong>Resultat: </strong>Det framkom att patienterna inte kände sig sedda som en människa utan upplevde att personalen såg dem som en börda. Det upplevdes positivt när personalen tog sig tid för dem. Sjuksköterskorna hade en något negativ attityd gentemot patienterna och såg dem som uppmärksamhetssökande. Det framkom att personalen såg arbetet med patienter med självskadebeteende som utmanande men psykiskt påfrestande. <strong>Diskussion: </strong>Det är viktigt med gemensamma riktlinjer hos personalen så de arbetar på liknande sätt och känner samhörighet och stöd i arbetsgruppen. För att vården och samarbetet ska fungera bra är det viktigt att patienter känner förtroende för personalen. <strong>Slutsats: </strong>Personalen behöver få mer utbildning om självskadebeteende för att få ökad kunskap och förståelse för denna patientgrupp. Det behövs mer forskning inom området för att förbättra omvårdnaden.</p>

<p>Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om den generella föreställningen om att pojkar inte läser stämmer. Undersökningen har genomförts med hjälp av enkäter och intervjuer med elever och lärare. Våra resultat visar att påståendet om att pojkar inte läser är mer komplext än så. Pojkarna ser sig inte som läsare trots deras breda kontakter med texter, eftersom de anser att läsning är böcker och tidningar. Deras åsikter kring läsning ligger också rotat i deras genuskonstruktion och identitetsskapande, och påverkas av faktorer som grupptryck, hemförhållanden och förväntningar från skolan.</p>

<p>Att leva med långvarig smärta är påfrestande och innebär ofta ett stort personligt lidande för den drabbade. Smärtan är subjektiv och multidimensionell, vilket gör den svår att förstå och hantera. </p><p>En av förutsättningarna för en effektiv smärthantering är att </p><p>vårdpersonalen inte har några fördomar eller förutfattade meningar, </p><p>som färgar omvårdnadshandlingarna negativt. Syftet med </p><p>litteraturstudien var att beskriva vårdpersonals attityder</p><p>till patienten med långvarig smärta i rörelseapparaten samt </p><p>smärtpatientens upplevelser av omvårdnaden. Resultet baseras på </p><p>11 vetenskapliga artiklar, och presenteras i fem teman: </p><p>kommunikation, bekräftelse av smärtupplevelsen, förväntningar på </p><p>smärta och smärthantering, kunskap och teamarbetet runt </p><p>smärtpatienten. Resultatet visar att patienter ofta känner sig osedda</p><p>och misstrodda, medan vårdpersonalen upplever en stor frustration</p><p>i vårdsituationen. Utbildning påverkar attityder, tro och </p><p>förväntningar på smärta och smärthantering. Kunskap om smärta</p><p>och dess olika dimensioner anses vara en förutsättning för en </p><p>effektiv smärthantering. Ytterligare forskning krävs för att klargöra </p><p>vilka möjligheter det finns för vårdpersonal att få ökad kunskap </p><p>samt hur kunskapen kan implementeras i det dagliga omvårdnads-</p><p>arbetet. Utöver detta kan forskning av sjuksköterskans attityder </p><p>som är direkt relaterade till patientens upplevelser av omvårdnad </p><p>vara värdefull.</p>

<p>Att avslöja sin homosexuella läggning blir allt vanligare i dagens samhälle, dock lever negativa attityder gentemot homosexualitet och homosexuella individer kvar. I vården som i resten av samhället speglas vi av heteronormativa attityder och tankar. Det förutsätts att de flesta människor lever enligt den heterosexuella normen, vilket kan göra det svårare för homosexuella personer att komma ut och vara öppna om sin homosexuella läggning. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienters upplevelse av sjuksköterskans attityder och bemötande gentemot deras homosexuella läggning. Litteraturstudien utformades utifrån en induktiv ansats, där 14 vetenskapliga artiklar användes till resultatet. I resultatet framkom det att hälso- och sjukvården upplevs styras av ett heteronormativt tankesätt, där patienten antas vara heterosexuell. Bristfällig kunskap hos sjuksköterskor och annan vårdpersonal var något som upplevdes av flera informanter. Många var också rädda för att avslöja sin homosexuella läggning på grund av oro för sämre vård och negativa attityder ifrån vårdpersonal. Framtida forskning bör inriktas på vidare studier av patienter som är homosexuella och deras upplevelser av hälso- och sjukvård och dess attityder gentemot homosexualitet. Det kunde också vara intressant att studera om det fanns skillnader mellan homosexuella män och kvinnor när det gäller deras upplevelser av bemötandet inom vården. </p>

<p><em>Bakgrund:</em><strong> </strong>I Sverige är det ett problem att tonåringar dricker alkohol. Det är otillräckligt belyst vad föräldrar anser vara en "lagom" ålder för alkoholdebut. Det är viktigt att få kunskap om hur föräldrar ser på tonåringars alkoholdebut och alkoholvanor samt hur de förhåller sig till att förse ungdomar med alkohol. <em>Syftet:</em> med studien var att beskriva föräldrar syn på tonåringars alkoholvanor och att köpa och bjuda alkohol till tonåringar. <em>Metod:</em> Studien är kvalitativ och sju föräldrar intervjuades. Intervjuerna skrevs ner och kategoriserades i fyra olika huvudkategorier I) Uppfattningar kring tonåringars alkoholdebut II) Uppfattningar om tonåringars alkoholvanor III) Föräldrar ansvar IV) Om tonåringarnas nyfikenhet. <em>Resultat: </em>Föräldrarna tyckte att tonåringarna skulle vara myndiga när de drack alkohol. Däremot kunde tonåringarna få smaka på alkohol under familjehögtider. Föräldrarna tyckte att mognad, tryggt socialt nätverk och självförtroende var en viktig aspekt för tonåringarna alkoholanvändning. Föräldrarna kände ansvar för tonåringarna och ville därför föra en diskussion med de om alkoholanvändning. Föräldrarna ansåg att den sociala miljön hade en avgörande roll om tonåringarna skulle börja dricka. <em>Konklusion:</em> Föräldrarna i denna studie hade en strikt syn på att tonåringarna drack alkohol. Men föräldrarna tyckte ändå att tonåringarna skulle få smaka alkohol under familjehögtider, för att kunna ”skola in” dem i att hantera alkohol. Men samtidigt ansåg föräldrarna i studien att det är viktigt att föra en diskussion med tonåringarna om alkohol.</p>

<p>Bakgrunden till arbetet var att Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 – Matematik årskurs 9 visade på resultatförsämringar i elevernas matematiska kunnande från 1992 till 2003. Eleverna angav också i utvärderingen att ämnet matematik inte intresserade dem, trots att många av eleverna trodde sig ha användning av sina kunskaper i framtiden. Ytterligare en anledning till arbetet var att utredningen Att lyfta matematiken – intresse, lärande, kompetens visade att attityder till ämnet matematik inte bara påverkades under lektionerna i skolan utan för många elever var en positiv attityd till ämnet matematik ute i samhället en förutsättning för att de själva skulle nå en positiv matematikinlärning.</p><p>Syftet med arbetet var att undersöka elevers attityder till ämnet matematik och huruvida deras attityder skulle stämma överens med vad litteraturen visat och hur lärare i skolan skulle kunna arbeta för att ge eleverna en mer positiv attityd och öka elevintresset för ämnet. Jag ville också få svar på om eleverna hade några funderingar på när de skulle kunna ha användning av sina matematikkunskaper. För att kunna få svar på frågorna gjordes enskilda elevintervjuer med nio elever i skolår fem. Intervjuerna spelades in och presenteras utförligt i resultatdelen.</p><p>Det som framgick av undersökningen stämde delvis överens med de tidigare studier som gjorts inom området, men det framkom även en hel del synpunkter på undervisningen som till viss del gick emot den tidigare forskningen. De slutsatser som dragits av undersökningen var att alla utom en elev i undersökningen kunde hitta delar av matematiken som intresserade dem och ingen av eleverna tyckte att matematik var ett genomgående tråkigt ämne. Det som tycktes stämma väl överens med litteraturen var att de flesta av eleverna ville ha en varierad undervisning med lekar, spel, plockmaterial och diskussioner.</p>

<p><p>Syftet med denna studie var att beskriva hur sjuksköterskor bemöter alkohol- och drogmissbrukare som söker vård, samt att beskriva faktorer som kan påverka sjuksköterskors bemötande. Metoden som författarna använde sig av var att i databaserna Academic search elite, Pubmed, Cinahl samt PsycINFO söka vetenskaplig litteratur. Studien genomfördes som en litteraturstudie med deskriptiv design, och i resultatet inkluderades 28 vetenskapliga artiklar. Huvudresultatet av studien gällande sjuksköterskors bemötande visade på två huvudkategorier. Ett negativt bemötande och ett positivt bemötande. Studien visade vidare på två faktorer som påverkade sjuksköterskors bemötande. Dessa var utbildning samt tidigare erfarenheter. Slutsatsen av studien var att det behövs mer kunskap och erfarenhet i hur sjuksköterskor bemöter och hanterar möten med patienter med alkohol och drogmissbruk. En utökad kunskap redan i grundutbildningen till sjuksköterska om alkohol och drogmissbruk vore önskvärt. Egen erfarenhet av att ha varit i kontakt med denna patientgrupp är av stor vikt i arbetet som sjuksköterska och påverkar bemötandet i en positiv riktning. I resultatdiskussionen bearbetades litteraturstudien utifrån Katie Erikssons omvårdnadsteoretiska begrepp “ansa, leka, lära genom tro, hopp och kärlek” </p></p>

<p>Studiens syfte är att undersöka hur barn upplever naturvetenskapliga aktiviteter i förskolan samt att se hur pedagogerna främjar arbetet och om detta arbete utförs medvetet. För att se människors olika uppfattningar om naturvetenskap i förskolan används fenomenografin som vetenskaplig ansats. Metoden som används är kvalitativa intervjuer, där bilder används för att skapa en gemensam referensarm för barnen och enkäter för pedagogerna. Barnen är övervägande positiva till de naturvetenskapliga aktiviteterna och motiverar eventuellt ointresse med faktorer som exempelvis kyla och trötthet. Pedagogerna arbetar på många vis medvetet och främjar naturvetenskapligt arbete i förskolan men utrymme för utveckling av detta arbete finns.</p>