“You only try to stay in the real world”, “you get strange, cold and off”. These are citations from childrens own stories about being in detention and isolated. Approximately 10 000 people are detained annually in Sweden with and without restrictions and several of these are children, persons between 15 - 17 years old. Sweden has ratified the ’Convention on the Rights of the Child’ up to a lot of criticism against the way Sweden detains children. The law that is applied to adults in the case of detention also applies to children. Although, there are some special laws that only apply to detention of children, 24 chapter 4 § RB and 23 § LUL. If due to the childs age it may be feared that the detention would bring serious harm to the child, detention may only occur if it is clear that adequate supervision cannot be arranged. It is also required that there are extraordinary reasons for detention. There is a special group of children who have certain disabilities, children with neuropsychiatric disorders. Problems can occur when these children are detained and isolated. According to Swedish national law, detention of children can take place when the basic conditions in the 24 chapter 1 § RB are fulfilled, when it is clear that adequate supervision cannot be arranged in accordance with 24 chapter 4 § RB. Detention of children may only occur under extraordinary reasons, 23 § LUL. However extraordinary reasons are interpreted in different ways, this leads to children being arrested more often than in exceptional cases. In case of detention of children with neuropsychiatric disorders the disorder may be taken into consideration in the proportionality assessment by some judges and some judges will not. The stay in detention can affect children with neuropsychiatric disorders in different ways. They can develop phobias, self-harm, more anxiety, nervousness and depression. As there are several children with neuropsychiatric disorders who also have an increased risk of developing other psychological problems, this group of children is more likely to be affected by detention. In conclusion, these Swedish laws do not meet the requirements set by the Convention on the Rights of the Child, neither practical nor theoretical.

<p>Examensarbetets övergripande syfte är att beskriva föräldrars upplevelse av stödinsatser under tre tidsperioder: tiden före utredning, tiden under utredning och tiden efter fastställd diagnos, utifrån att vara förälder till barn med autismspektrumstörning. Genom intervjuer med tre tjänstemän har vi även fått inblick i tre olika områden: historiken om autismspektrumstörning, intresseföreningar och specialiserad habilitering. Datainsamling har skett i form av en kvalitativ intervjustudie med 6 familjer (4 mammor, en pappa och ett föräldrapar). Vi har utgått ifrån en induktivt ansats, och samlat in empirin genom familjernas berättelser. Resultatet visar på att tiden före utredning av autismspektrumstörning hade föräldrarna olika erfarenheter av stödinsatser beroende på om deras barn hade ett tilläggshandikapp. Tiden under utredning var föräldrarna informationstörstiga. Efter diagnosen var satt önskade några föräldrar en samordnare som kunde hålla i alla kontakterna, med de olika instanser som de kan söka stöd ifrån. Vår slutsats är att föräldrars oro måste tas på allvar redan tiden före utredningen. Flertalet av föräldrarna har behov av mer information under utredningen samt stödinsatser efter diagnos och behov av en samordnare.</p>

<p>Studiens syfte var att beskriva eventuella förändringar avseende beteende och kommunikation hos barn med autismspektrumstörning och institutionaliseringsproblematik när de fick möjlighet att kommunicera med hjälp av bildstöd. En kvalitativ metod med en fallstudiedesign valdes. Två barn ingick i studien. Datainsamlingen skedde genom delvis strukturerade intervjuer av personal samt observationer och bedömningar av barnen. Interventionerna pågick under knappt fyra veckor. Resultatet visade att båda barnen trots sin institutionaliseringsproblematik utvecklade sin förståelse för kommunikation generellt samt visade ett ökat lugn efter interventionerna. Förmågan att ta initiativ till kommunikation ökade. Det ena barnet utvecklade även sitt talade språk och fick större förståelse för abstrakta begrepp. Slutsats: Barnen i studien kunde trots sina institutionaliseringsproblem utvecklas både beteende- och kommunikationsmässigt när de fick tillgång till utökade kommunikationsmöjligheter.</p>

Studiens syfte var att beskriva eventuella förändringar avseende beteende och kommunikation hos barn med autismspektrumstörning och institutionaliseringsproblematik när de fick möjlighet att kommunicera med hjälp av bildstöd. En kvalitativ metod med en fallstudiedesign valdes. Två barn ingick i studien. Datainsamlingen skedde genom delvis strukturerade intervjuer av personal samt observationer och bedömningar av barnen. Interventionerna pågick under knappt fyra veckor. Resultatet visade att båda barnen trots sin institutionaliseringsproblematik utvecklade sin förståelse för kommunikation generellt samt visade ett ökat lugn efter interventionerna. Förmågan att ta initiativ till kommunikation ökade. Det ena barnet utvecklade även sitt talade språk och fick större förståelse för abstrakta begrepp. Slutsats: Barnen i studien kunde trots sina institutionaliseringsproblem utvecklas både beteende- och kommunikationsmässigt när de fick tillgång till utökade kommunikationsmöjligheter.

Examensarbetets övergripande syfte är att beskriva föräldrars upplevelse av stödinsatser under tre tidsperioder: tiden före utredning, tiden under utredning och tiden efter fastställd diagnos, utifrån att vara förälder till barn med autismspektrumstörning. Genom intervjuer med tre tjänstemän har vi även fått inblick i tre olika områden: historiken om autismspektrumstörning, intresseföreningar och specialiserad habilitering. Datainsamling har skett i form av en kvalitativ intervjustudie med 6 familjer (4 mammor, en pappa och ett föräldrapar). Vi har utgått ifrån en induktivt ansats, och samlat in empirin genom familjernas berättelser. Resultatet visar på att tiden före utredning av autismspektrumstörning hade föräldrarna olika erfarenheter av stödinsatser beroende på om deras barn hade ett tilläggshandikapp. Tiden under utredning var föräldrarna informationstörstiga. Efter diagnosen var satt önskade några föräldrar en samordnare som kunde hålla i alla kontakterna, med de olika instanser som de kan söka stöd ifrån. Vår slutsats är att föräldrars oro måste tas på allvar redan tiden före utredningen. Flertalet av föräldrarna har behov av mer information under utredningen samt stödinsatser efter diagnos och behov av en samordnare.

Syftet med min studie var att undersöka elevers upplevelse av inkludering i särskild undervisningsgrupp. Fokus låg på elever med en autismspektrumstörning i sin diagnos. Elevernas upplevelser av inkludering studerades utifrån Vernerssons (2007) fyra områden. Dessa är läraren och undervisningen, social gemenskap, självuppfattning och självförtroende samt skolans ansvar och organisering. Därmed blev det också intressant att undersöka ifall eleverna kunde sägas vara inkluderade utifrån dessa fyra områden. Den metod som användes i studien var en kvalitativ forskningsintervju. För att besvara mina frågeställningar valde jag att intervjua fem elever i årskurs sex till nio. Som analysmetod användes en hermeneutisk ansats. Upplevelserna av inkludering vad gällde läraren och undervisningen visade på en varierad undervisning med uppgifter som var starkt individualiserade. Eleverna hade en positiv relation till läraren, upplevde att de fick den hjälp de behövde samt hade studiero. Den sociala gemenskapen i klassen var tydlig. Eleverna sa sig ha många kompisar, umgicks gärna på rasterna men inte i så stor utsträckning utanför skolan. Elevernas självuppfattning och självförtroende visade sig genom att de upplevde att de fick komma till tals och blev lyssnade på. Deras nuvarande skola upplevdes som en trygg miljö med trygga vuxna. Att skolan har egna lokaler, många vuxna och en liten elevgrupp upplevdes positivt av eleverna. De uppskattade att det fanns många vuxna som kunde ge hjälp och ha översikt över eleverna. De ansåg det lätt att hitta i lokalerna och skönt att de inte var så många elever att hålla reda på. Utifrån resultaten gick det att utläsa att eleverna själva upplevde att de var inkluderade inom de områden som Vernerssons (2007) identifierat. Många av de punkter som Vernersson (2007) tar upp som förutsättningar för inkludering nämner eleverna i intervjuerna och kan sägas vara uppfyllda, vilket gör att slutsatsen blir att eleverna är inkluderade utifrån Vernerssons (2007) kriterier.

Syftet med denna studie är att utifrån ett föräldraperspektiv undersöka behov av och önskemål om stödsom föräldrar med diagnos inom autismspektrum beskriver i sin föräldraroll. Ett annat syfte är att bidra med ökad kunskaptill en diskussion kring utformandet av stödinsatser för dessa familjer. Studien är kvalitativ med intervjuer som gjorts ihalvstrukturerad form. Åtta föräldrar har intervjuats. Föräldrarna beskriver att deras svårigheter gör det svårt för dem isamspelet med barn och partner. De försöker själva och tillsammans med partnern finna lösningar i samspelet. Till hjälp attfinna lösningar har varit insikt om de egna svårigheterna, stöd riktat till AST-problematiken och att få hjälp i parrelationen.Avlastning framför allt genom utökad tid i förskola beskrivs som väsentlig. Önskemål framförs om att stödet ges med enhelhetssyn på familjen, att stödet anpassas och möjlighet att få samtala med föräldrar med liknande problematik. Studienvisar att föräldrarna efterfrågar stöd i sitt föräldraskap och att ytterligare studier behövs för att kunna möta dessa föräldrarsoch deras barns och partners behov. / The purpose of this study is to examine the needs and wishes of support in the parental role described by parents with diagnosis within the autism spectrum from a parental perspective. Another purpose is to contribute to increased knowledge to a discussion of the design of support for these families. The study is qualitative with interviews carried out in a semistructured format. Eight parents were interviewed. The parents describe their own difficulties, the difficulties in the interaction with the children and with their partner. They try to find solutions in the interaction both by themselves and with their partner. Helpful for finding solutions has been insight into their own difficulties, aid directed at problems related to their diagnosis and to get help in relationship. Relief, particularly through extended time in preschool described as essential. Wishes were expressed that the support is given with a holistic view of the family, that the support is adapted to the parental diagnosis and that opportunity to talk with parents with similar problems is provided. The study shows that the parents desire support in their parenting, and that further studies are needed to meet these needs of these parents, their children andtheir partner.

The purpose of this study is to examine the experiences some teachers in preschool have of how the social interaction looks like in play of children with autism spectrum disorder. The study relied on the following questions:   • How do teachers describe their experiences of children within the autism spectrum disorder? • How do teachers describe these children's social interaction in play? • How do teachers talk about how play is designed in preschool to promote social interaction among children with autism spectrum disorder?   To be able to answer the questions above, qualitative semi-structured interviews have been used. Four interviews have been conducted with active teachers in preschool who all have experience with children with autism spectrum disorder.   Results from this study shows that teachers' have experience of that social interaction in play is difficult for children with autism spectrum disorder. In play they do not seem to experience self-comfort in comparison with other children. They often play next to each other rather then together. At the same time teachers' experiences shows that play can work if the right support is given.   Keywords Autism spectrum disorder, social interaction, play, preschool, preschool teacher.

Utbildning är en viktig faktor för att bryta socialt utanförskap bland barn och unga. Syftet med studien var att undersöka hur ungdomars studie- och arbetsmöjligheter påverkas av diagnosen autismspektrumstörning samt hur det kommunala aktivitetsansvaret i en utvald kommun arbetar med denna målgrupp. Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med handledare inom det kommunala aktivitetsansvaret. Resultatet analyserades utifrån stämplingsteorin samt KASAM och det salutogena perspektivet. Resultatet visade att personer med autismspektrumstörning kan utsättas för uteslutning från sociala sammanhang samt mobbning till följd av avvikande beteende. Faktorer som den sociala miljön samt bristande stöd och anpassning kan leda till minskad närvaro i skolan samt till psykisk ohälsa för ungdomarna. Resultat visade även att den ökade frånvaron kan leda till att ungdomarna blir hemmasittare, vilket kan leda till socialt utanförskap. Personer med autismspektrumstörning har ett behov av fler möjligheter till anpassning samt utökad lärarkompetens gällande autismspektrumstörning. / Education is an important factor in breaking social exclusion among children and young people. The purpose of the study was to investigate how young people's study and work opportunities are affected by the diagnosis of autism spectrum disorder and how the municipal activity responsibility in a selected municipality works with this target group. Five semi-structured interviews were conducted with mentors within the municipal activity responsibility. The result was analyzed based on the stamping theory as well as Sense of coherence (SOC) and the salutogenic perspective. The results showed that people with autism spectrum disorder can be exposed to exclusion from social contexts and bullying as a result of deviant behaviour. Factors such as the social environment as well as a lack of support and adaptation can lead to reduced attendance at school and to mental illness for the young people. Results also showed that the increased absence can lead to the young people becoming homemakers, which can lead to social exclusion. People with autism spectrum disorder have a need for more opportunities for adaptation as well as increased teacher competence regarding autism spectrum disorder.

The aim of this study was to explore how women who were diagnosed with autism spectrum disorder as adults described their existence before and after the diagnosis. The study was conducted by analysing four women’s autobiographical texts. The texts deal with their experiences growing up without awareness of their disability, how they got diagnosed as adults and how the diagnosis impacted their lives. The study used a qualitative approach and a theoretical framework consisting of social constructionism and crip-theory. Through a thematic analysis of these women’s stories this study found that women who are diagnosed late in life experience challenges such as mental health problems, feelings of exclusion and confusion around one’s own identity. Findings also highlight the importance of early diagnosis to prevent previous mentioned challenges. Further research should be made to explore how new national guidelines for support and treatment impact individuals with autism spectrum disorder.