Syftet med mitt arbete är att undersöka hur ett antal förskolepedagoger tänker kring förskolebarns utagerande beteende; vad sådant beteende är, vad orsaken till det är samt hur man bör hantera det som pedagog. Jag har använd mig av kvalitativa intervjuer och intervjuat fem pedagoger. Frågan vad utagerande beteende hos barn är associerar informanterna först till olika slags konkreta yttringar, som bråk och skrik. Man associerar också till avvikande, störande beteenden. Orsaker till utagerande beteende associerar man till en mängd olika faktorer som hemmiljö, psykologiska faktorer och förhållanden i själva förskolemiljön. Det tydligaste mönstret tycks vara att man först och främst ser till förhållanden i barnets sociala omgivning. Det genomgående mönstret i informanternas svar på frågan om pedagogens kompetens handlar om relationen mellan pedagog och barn. Avgörande är, påstår man, en förmåga att bygga goda, förtroendefulla relationer till barnet. Man menar att det därigenom skapas förutsättningar för pedagogen att kunna hantera olika slags beteenden hos barnet.

Denna studie grundar sig främst på hur pedagoger förhåller sig till barn med någon form av avvikande beteende. Vi har med denna undersökning tagit reda på hur pedagogerna själva anser sig hantera barn som har ett avvikande beteende samt vilka möjligheter de anser att det finns för att tillgodose dessa eventuella behov.Detta är en kvalitativ undersökning där intervjuer och observationer har genomförts. Pedagogerna arbetar på två olika förskolor, en mångkulturell förskola som ligger centralt i en storstad och en i en liten by på landet.Resultaten av undersökningen visar sammanfattningsvis på att det inte alltid är resurser i form av specialpedagoger och material som behövs i första hand. Pedagogerna kan till en början göra mycket på egen hand. Grunden för en positiv utveckling kan läggas genom att förebygga och skapa stimulans och förtroende hos dessa barn redan i förskolan. Det är därför viktigt att en förskoleverksamhet har väl planerade struktureroch aktiviteter.

Inledning: Brott definieras som ett beteende som strider mot lagar. Under 2014 var det 8940 personer som blev inskrivna på kriminalvårdsanstalter. Den formella bestraffningen orsakar utanförskap hos fängelsedömda. Syftet med undersökningen var att uppmärksamma tidigare fängelsedömdas upplevelser av att vara utsatta för stigmatisering. Ambitionen var att belysa hur stigmat påverkade den aktuella livssituationen för individen. Vårt delsyfte med undersökningen var att undersöka hur tidigare fängelsedömda försökte hantera eller minska känslan av att vara kringgärdad av stigma. Metod: För att besvara detta syfte intervjuades nio tidigare fängelsedömda män med medelåldern på 43 år. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes för att analysera intervjuerna. Resultat: Majoriteten av deltagarna hade upplevt stigmatisering och angav ett flertal svårigheter som försämrat deras livsvillkor. Deltagare hade genomgått en identitetsbekräftelse till följd av stigmat. Deltagarna beskrev att de på olika sätt försökte minska upplevelsen av att vara utsatt för stigma, bland annat genom att öka sin delaktighet i samhället. Diskussion: Stämplingsteorin av Howard Becker och teorin om stigmatisering av Erving Goffman har används för att förklara resultatet. Bland annat hur tidigare fängelsedömda upplever stigmatisering och hur detta förändrar deras självbild. Att de idag lärt sig hantera stigmat beror på att de lyckats förbättra sin självbild samt att de ingår i en gemenskap i organisationen KRIS. Slutligen anser vi att samhällets bild av den kriminella bör förändras för att underlätta återintegrationen för tidigare fängelsedömda. / <p>2016-06-01</p>

<p>Syftet med studien var att få kunskap om hur ungdomar med utländsk bakgrund som har ett socialt avvikande beteende själva beskriver sin livssituation och vilka upplevelser de har haft hittills i sitt liv. Undersökningen har genomförts med hjälp av kvalitativ forskningsmetod och ungdomarna som ingick i undersökningen intervjuades enskilt. För att få en täckande bild av ungdomarnas livssituation delade jag upp den i familjesituation och boende, skolan, kamratrelationer och framtiden. Då min förförståelse var att ungdomars utländska bakgrund på olika sätt påverkar deras livssituation ville jag också veta hur deras utländska bakgrund har påverkat deras upplevelser av deras situation och vilka svårigheter kan finnas för ungdomar med utländsk bakgrund i det svenska samhället. Frågeställningarna besvarades av tre ungdomar vilket också innebär att studien hade ungdomsperspektiv. Ekologisk systemteori valdes för analys av resultatet då den förklarar hur man påverkas av det mänskliga samspelet och hur man påverkas av samhället. Det ekologiska perspektivet betonar helhet och sammanhang i barns uppväxt och utveckling. Med hänsyn till min hypotes om att anledningar till den aktuella problematiken finns på både individ och samhällsnivå har jag valt denna teori då den förklarar samspelet mellan individ och samhälle. De intervjuade ungdomarnas upplevelser skiljer sig från varandras och därmed även den problematik som de brottas med. Hemmiljön är en faktor som har påverkat två av de intervjuade ungdomars problematiska situation och som ungdomarna hade dåliga upplevelser av. Den tredje ungdomens problematik ligger enligt honom i hans egen val men han tror också att den miljö han omgavs av har påverkat hans liv. Det är svårt att dra några slutsatser då alla människor har en egen historia och egna erfarenheter. Det som jag ändå har kommit fram till i min studie är att de otillräckliga förutsättningarna som många människor med utländsk bakgrund har i Sverige påverkar ungdomarnas livsvillkor och hur de upplever sin livssituation.</p>

<p>Numera uppmärksammas sjukdomen ADHD hos vuxna som allt mer förekommande och psykiatrin beskriver hur dessa människors svårigheter kan se ut. Individens egna upplevelser av hur det är att leva med ADHD har inte fått lika mycket utrymme för diskussion. Min studie syftar därför till att beskriva psykiatrins sätt att betrakta sjukdomen ADHD hos vuxna kontra hur dessa människor upplever sjukdomen. Jag vill undersöka om psykiatrins bild av vuxna med ADHD överensstämmer med dessa människors upplevda verklighet. För att kunna få en mer klar bild av hur psykiatrin ser på vuxna med ADHD har jag använt mig av den tidigare psykiatriska forskningen som betonar vad man vet om ADHD, och hur dessa människors svårigheter ser ut. Den metod som har använts är en fenomenologisk upplevelseorienterad metod, vilken beskriver vuxnas upplevelser av ADHD. Empirin består av fem intervjuer med vuxna människor som har fått diagnosen ADHD. Intervjumaterialet har analyserats med stämplingsteorin. Denna teoretiska utgångspunkt ger en möjlig förklaring till hur man som vuxen upplever sin situation när man lever med ADHD.</p>

<p>Det här examensarbetet handlar om hur tre lärare uppfattar ett problembarn och hur de sedan väljer att bemöta och arbeta med dem. Syftet har varit att försöka hitta några metoder för hur man som lärare kan bemöta dessa barn och se vad man som lärare behöver kunna. Det har jag gjort genom att läsa litteratur som förklarar skolans och gruppens konstellation vilket jag i diskussionen satt i samband med lärarnas definition av problembarn och hur de väljer att jobba med dem. Min tyngdpunkt i undersökningen ligger i att se vad som gör att en elev blir ett problembarn och se hur man kan motverka att eleven blir eller förblir det. Vilket sätt man på bästa sätt bemöter dessa barn för att kunna göra något åt situationen.</p>

<p>Vi kommer i denna uppsats med hjälp av kritisk diskursanalys, studera och analysera hur Brottsförebyggande rådet konstruerar ungdomsbrottslighet. Studiens syfte är att utifrån rapporten Kriminell utveckling – Tidiga riskfaktorer och förebyggande insatser, undersöka vilka egenskaper och beteenden som enligt Brottsförebyggande rådet kan ses som tidiga riskfaktorer när det gäller att upptäcka en kriminell utveckling. Vi kommer även att undersöka vilka åtgärder som enligt Brottsförebyggande rådet görs i Sverige för att förebygga en kriminell utveckling.</p>

Det här examensarbetet handlar om hur tre lärare uppfattar ett problembarn och hur de sedan väljer att bemöta och arbeta med dem. Syftet har varit att försöka hitta några metoder för hur man som lärare kan bemöta dessa barn och se vad man som lärare behöver kunna. Det har jag gjort genom att läsa litteratur som förklarar skolans och gruppens konstellation vilket jag i diskussionen satt i samband med lärarnas definition av problembarn och hur de väljer att jobba med dem. Min tyngdpunkt i undersökningen ligger i att se vad som gör att en elev blir ett problembarn och se hur man kan motverka att eleven blir eller förblir det. Vilket sätt man på bästa sätt bemöter dessa barn för att kunna göra något åt situationen.

Syftet med studien var att få kunskap om hur ungdomar med utländsk bakgrund som har ett socialt avvikande beteende själva beskriver sin livssituation och vilka upplevelser de har haft hittills i sitt liv. Undersökningen har genomförts med hjälp av kvalitativ forskningsmetod och ungdomarna som ingick i undersökningen intervjuades enskilt. För att få en täckande bild av ungdomarnas livssituation delade jag upp den i familjesituation och boende, skolan, kamratrelationer och framtiden. Då min förförståelse var att ungdomars utländska bakgrund på olika sätt påverkar deras livssituation ville jag också veta hur deras utländska bakgrund har påverkat deras upplevelser av deras situation och vilka svårigheter kan finnas för ungdomar med utländsk bakgrund i det svenska samhället. Frågeställningarna besvarades av tre ungdomar vilket också innebär att studien hade ungdomsperspektiv. Ekologisk systemteori valdes för analys av resultatet då den förklarar hur man påverkas av det mänskliga samspelet och hur man påverkas av samhället. Det ekologiska perspektivet betonar helhet och sammanhang i barns uppväxt och utveckling. Med hänsyn till min hypotes om att anledningar till den aktuella problematiken finns på både individ och samhällsnivå har jag valt denna teori då den förklarar samspelet mellan individ och samhälle. De intervjuade ungdomarnas upplevelser skiljer sig från varandras och därmed även den problematik som de brottas med. Hemmiljön är en faktor som har påverkat två av de intervjuade ungdomars problematiska situation och som ungdomarna hade dåliga upplevelser av. Den tredje ungdomens problematik ligger enligt honom i hans egen val men han tror också att den miljö han omgavs av har påverkat hans liv. Det är svårt att dra några slutsatser då alla människor har en egen historia och egna erfarenheter. Det som jag ändå har kommit fram till i min studie är att de otillräckliga förutsättningarna som många människor med utländsk bakgrund har i Sverige påverkar ungdomarnas livsvillkor och hur de upplever sin livssituation.

Risk- och skyddsfaktorer är vanligt förekommande begrepp i dagenssamhällsdebatt, vissa forskare menar att vi befinner oss i ett risk- ochskyddsparadigm. På behandlingshem för ungdomar med ett allvarligtnormbrytande beteende är miljöterapi och KBT två vanliga metoder. Såledesavser studien undersöka hur respektive behandlingsinriktning använder sig avkunskapen om riskfaktorer i behandlingsarbetet. Syftet rör riskfaktorers betydelsei behandling samt vilka riskfaktorer som kan identifieras inom ramen förmiljöterapeutisk respektive KBT-inriktad behandling. Vidare syftar studien till attundersöka den praktiska tillämpningen av kunskapen om riskfaktorer ibehandlingsarbete. Studien har en kvalitativ forskningsansats och omfattar åttaintervjuer med personal vid två behandlingshem, det ena medbehandlingsinriktning psykodynamisk miljöterapi och det andra med KBTinriktning.Resultatet visar att hänsyn till riskfaktorer tas vid båda de undersöktaverksamheterna, dock på olika sätt. I den miljöterapeutiskt inriktadeverksamheten sker detta främst i det vardagliga miljöarbetet, medan den KBTinriktadeverksamheten använder sig av ett antal manualbaserade metoder som ärriktade mot specifika riskfaktorer. Inom KBT riktas insatser således direkt motriskfaktorerna medan miljöterapi fokuserar på underliggande problem och villkomma åt faktorerna indirekt. / Risk and protective factors are common concepts in today's public debate; some scientists meanwe are at a risk factor paradigm. Milieu therapy and CBT are two common methods at treatmentcenters for adolescents with serious antisocial behavior. Thus, the study aims to examine how eachtreatment approach uses knowledge of risk factors in the treatment process. The study concernsthe importance of risk factors in treatment and which risk factors can be identified within milieutherapy and CBT oriented treatment. The aim is to examine the practical application of theknowledge of risk factors in youth treatment centers. Present study has a qualitative researchapproach and includes eight interviews with personnel at two treatment centers, one withpsychodynamic milieu therapy and the other with a CBT orientation. It showed that risk factorsare taken into account at both centers. In the milieu therapeutic treatment center this occurs mainlyin the everyday work with structures and predictability at the center, while the CBT-orientedtreatment uses a number of manual-based approaches that address specific risk factors. WithinCBT interventions are directed directly towards risk factors, while environmentaltherapy focusing on underlying problems and reaches risk factors indirectly.