Vi kommer i denna uppsats med hjälp av kritisk diskursanalys, studera och analysera hur Brottsförebyggande rådet konstruerar ungdomsbrottslighet. Studiens syfte är att utifrån rapporten Kriminell utveckling – Tidiga riskfaktorer och förebyggande insatser, undersöka vilka egenskaper och beteenden som enligt Brottsförebyggande rådet kan ses som tidiga riskfaktorer när det gäller att upptäcka en kriminell utveckling. Vi kommer även att undersöka vilka åtgärder som enligt Brottsförebyggande rådet görs i Sverige för att förebygga en kriminell utveckling.

Syftet med denna undersökning är att belysa hur förskolan bemöter och organiserar verksamheten då det finns barn med avvikande beteende med inriktning mot barn med ADHD. Ett annat syfte är att undersöka hur pedagogerna i förskolan bemöter och skapar förståelse för barn med avvikande beteende. I resultatet framkommer om begreppen avvikande beteende med inriktning mot ADHD inom förskola. Studien visar att barnets beteende påverkar dess förståelse hos omgivningen, för barnets sätt att vara och dess behov.  Samtliga intervjupersoner arbetade på ett liknande sätt när det gäller barn med ett avvikande beteende.  Avvikande beteende kan leda till ett symtom som till exempel ADHD . För att förebygga barnens avvikande beteende är det viktigt att skapa en dialog kring barnet,  föräldrar perspektivet är en viktig del genom att samtala om barnets svårigheter.

The objective of this thesis is to gain a deeper understanding of the disciplinary purpose of elementary school by asking authorities to define it in relation to education which takes place outside of school, and how school shapes the behavior of children by examining how the ones who deviate from its discipline are viewed and treated by its experts. In order to answer this I have used a phenomenological approach by interviewing several individuals’ common understanding of the disciplinary purpose of school, and found that the school disciplines by the use of surface-rearing, in-depth rearing, and group conformity. The theories which has helped to understand the empirical data and put it in a larger context is Foucault’s theories of discipline, Durkheim’s theory of moral authority and social facts, and Aronson’s theories of conformity. The study has revealed that the disciplinary purpose of school is of equal or greater importance than the purpose of transmitting knowledge, and it reveals that the discipline is not merely a method which the teacher uses on its students, but that the school itself works as an apparatus of discipline. / Syftet med denna studie är att få en djupare förståelse av grundskolans mål av att disciplinera genom att be myndigheter att definiera det i relation till utbildning som tar plats utanför skolan, och hur skolan formar barns beteende genom att studera hur de som avviker från disciplinen uppfattas och behandlas av skolans experter. För att svara på detta har jag använt mig av en fenomenologisk ansats genom att intervjua ett flertal individers gemensamma upplevelse av skolans disciplinära mål, och upptäckte att skolan disciplinerar genom att använda djup fostran, ytfostran, och grupp konformitet. De teorier som har hjälpt med att förstå det empiriska materialet och satt det i en större kontext är Foucaults teorier om disciplin, Durkheims moral auktoritet och sociala fakta, och Aronsons teorier om konformitet. Studien har visat att skolans disciplinära mål är lika viktig eller viktigare än skolans mål av att förmedla kunskap, och den visar att disciplineringen inte endast är något som sker mellan lärarna och eleverna, utan att skolan i sig är ett disciplinärt verktyg.

Numera uppmärksammas sjukdomen ADHD hos vuxna som allt mer förekommande och psykiatrin beskriver hur dessa människors svårigheter kan se ut. Individens egna upplevelser av hur det är att leva med ADHD har inte fått lika mycket utrymme för diskussion. Min studie syftar därför till att beskriva psykiatrins sätt att betrakta sjukdomen ADHD hos vuxna kontra hur dessa människor upplever sjukdomen. Jag vill undersöka om psykiatrins bild av vuxna med ADHD överensstämmer med dessa människors upplevda verklighet. För att kunna få en mer klar bild av hur psykiatrin ser på vuxna med ADHD har jag använt mig av den tidigare psykiatriska forskningen som betonar vad man vet om ADHD, och hur dessa människors svårigheter ser ut. Den metod som har använts är en fenomenologisk upplevelseorienterad metod, vilken beskriver vuxnas upplevelser av ADHD. Empirin består av fem intervjuer med vuxna människor som har fått diagnosen ADHD. Intervjumaterialet har analyserats med stämplingsteorin. Denna teoretiska utgångspunkt ger en möjlig förklaring till hur man som vuxen upplever sin situation när man lever med ADHD.

6,3 % av Sveriges ungdomar i åldern 13 – 19 år anmäls varje år till socialtjänsten.Anmälningarna beror i första hand på att ungdomarna har uppvisat bland annatskolrelaterade problem eller ett kriminellt beteende. Ifall de unga har en allt föromfattande problematik och öppenvårdsinsatser inte räcker till, kan socialsekreterare välja att placera på institution. Ungdomsinstitutioner har dock ofta setts som problematiska genom tiden. Placeringarna har uppfattats som både en lösning och som ett problem för de unga. Även fast tidigare forskning visar att institutionsplaceringen kan ge skadliga effekter, placeras unga ändå på institution då det ofta inte finns andra alternativ. Syftet med vår studie är att ta reda på vilken påverkan institutionsplaceringar kan ha för ungdomars hälsa, samt undersöka betydelsefulla relationer för dessa ungdomar under vårdperioden. Våra frågeställningar var följande: Hur ser ungdomarnas hälsa ut då de lever inne på institutionen? Vilka relationer är betydelsefulla för ungdomarna under vårdperioden och varför? För att kunna besvara våra frågeställningar valde vi att göra en litteraturstudie. Vi granskade systematiskt litteratur kring vårt valda problem och analyserade sedan den fakta vi fick fram med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet från vår studie visade att barn i social dygnsvård är en högriskgrupp för somatisk och psykisk ohälsa före placeringen samt under tiden i vård. Unga som bor påinstitution uppvisar generellt fler svårigheter gällande sociala relationer samt uppvisar de en osäkerhet i sin anknytning till andra personer. Resultatet visade även att de relationer som är mest betydelsefulla för ungdomen inne på institutionen är relationen till vårdpersonalen. Det är grundläggande för ungdomarna att ha möjligheten att bygga tillfredsställande och stabila förhållanden till vårdgivarna som fungerar som en säkerhetskälla och stödjer ungdomarnas känslor som rädsla, ångest, förväntningar och glädje.Nyckelord: Avvikande beteende, betydande relationer/figurer, ungdomar iriskzonen, ungdomar på institution, självkänsla. / 6.3% of Sweden's adolescents aged 13 - 19 are reported to the social services each year. The reports are primarily due to the fact that the adolescents have shown school-related problems or a criminal behavior. When the adolescents have comprehensive problems, and the outpatient- care efforts are not enough, social workers can choose to place the adolescents in an institution. However, youth institutions have often been seen as problematic through time. The investments have been perceived as both a solution and a problem for the adolescents. Even though previous research shows that institutions can have harmful effects, young people are nevertheless placed in institutions as there are often no other alternatives.The purpose of our study was to find out the impact that placement in an institution can have on the young people's health, and to investigate significant relationships for these young people during the time in care. Our questions were as following: What do the young people's well-being look like when they live in an institution? And which relationships are important for the young people during the treatment period and why? To answer our questions we chose to do a literature study. We systematically reviewed the literature on our chosen problem and then analyzed the facts we obtained using a qualitative content analysis. The results of our study showed that adolescents in social day care are a high-risk group for somatic and mental ill health before placement as well as during time in care. Young people living in an institution generally have more difficulties in social relationships and they exhibit uncertainty in their connection with other people. The results also showed that the relationships that are most important for adolescents in institutions are the relationships with the care staff. It is fundamental for young people to have opportunities to build satisfactory and stable relationships with caregivers that act as a source of security and support for young people's feelings such as fear, anxiety, expectations and joy.Keywords: Adolescents at risk, adolescents in institution, deviant behavior, selfesteem, significant relationships/figures

Studien är gjord efter samtal med och efterfrågan från Lunds polis. Denna studie syftar till att undersöka vilken syn ungdomarna i Lund har på polisen och dess arbete. Undersökningens syfte är att få kunskap om ungdomars syn på polisen, mäta ungdomarnas förtroende för polisen samt se om könet har någon betydelse för respondenternas åsikter. Studien syfte är också att ta reda på om ungdomars möte med polisen ger en annan syn. Resultatet på undersökningen är att respondenterna är positiva eller inte har någon åsikt om polisen i Lund. Ungdomarna anser också att mötet med polisen varit positivt. Polisens insatser tillsammans med individens moral och uppfostran påverkar framtida eventuellt kriminella beslut. Respondenternas åsikter skiljer sig inte mellan kvinnor och män.

No description available.

Spel om pengar finns i olika former och har blivit en del av många personers vardag, dessvärre kan inte alla hantera spelet. Spelmissbruk påverkar personen som för en ständig jakt på pengar och speltid vilket medför konsekvenser och känslor som är svåra att hantera. Ett spelmissbruk påverkar även omgivningen i form arbetsgivare, vänner, familj, barn med flera som alla blir en del av ett missbruk. Denna kvalitativa studie avser studera hur en person inträder i ett spelmissbruk, hur personen upprätthåller ett liv som spelmissbrukare och hur personen tar sig ur missbruket. Vårt syfte med studien är att få en djupare förståelse samt att urskilja vilka känslor ett spelmissbruk medför. Vi har genomfört djupintervjuer med åtta personer och tolkningen och analysen har skett hermeneutiskt. Genom vår analys har sju teman kunnat urskiljas intresse för spel i tidig ålder, inträde i spelmissbruk, ångest skuld och skam, verklighetsflykt, förändringar i identiteten och beteende, relationer och interaktion och avslutningsvis strategier. Vi har tagit del av åtta gripande berättelser och fann att spelmissbruk medför stora konsekvenser för den enskilde individen men även för personer i omgivningen. Spelmissbruk är viktigt att belysa och lyfta i samhället då det är ett växande problem som berör många och att det ofta är ett dolt missbruk. / Gambling with money comes in different forms and have become a part of many people's everyday lives, unfortunately not everyone can handle the game. Compulsive gambling affects the person who has a constant search for money and playing time, that gives consequences and feelings that are difficult to manage. The addiction affects people in the environment as employers, friends, family, children and others who all become part of an addiction. This qualitative study intends to study how a person enters a gambling addiction, how the person maintains a life as a compulsive gambler and how the person enter the abuse. Our purpose of the study is to gain a deeper understanding and to identify what emotions the addiction brings. We have conducted in-depth interviews with eight people and the interpretation and analysis has been hermeneutic. Through our analysis seven themes have been distinguished interest in the game at an early age, entry into gambling addiction, anxiety, guilt and shame, escapism, changes in the identity and behavior, relationships and interactions and finally strategies. We have taken note of the arrest of eight stories and found that compulsive gambling entails serious consequences for the individual but also for people in the surroundings. Compulsive gambling is important to highlight and promote in the community as it is a growing problem that affects many and it is often a hidden addiction.

The aim of this study has been to highlight and describe the perceptions of beggars, by studying and analyzing empirical data collected through observing different threads on a Swedish discussion forum. We wanted to study how beggars are mentioned in the discussion forum to illustrate the opinions and perceptions. To analyze the data a qualitative method of meaning condensation were used. The result was analyzed from a perspective of deviant behavior and three theories: Goffman's theory about Stigma, Beckers labelling theory and the theory about the established and the outsiders by Elias. The results showed that beggars are categorized and described as criminals, misfits and frauds. The results also gave us the conclusion that there are negative attitudes towards beggars.

Syftet av denna kvalitativa studie var att undersöka hur karaktärer som framställs med psykisk ohälsa porträtteras i skräckfilm samt hur de övriga karaktärerna i filmerna förhåller sig till dem. Med hjälp av semiotiska analysverktyg, neoformalism och stereotypiska kategorier som teori och metod avslöjade vi underliggande meningar i filmerna genom att observera karaktärernas beteende och estetiska egenskaper i bakgrunden. Analysen delades upp i tre kategorier; porträttering av avvikande beteende, omgivningens förhållningssätt och miljö, detta för att göra det enklare att få fram ett resultat. Materialet bestod av filmerna The Shining (1980) och Lights Out (2016) och valdes eftersom båda filmerna porträtterar karaktärer med psykisk ohälsa. Resultatet påvisade att det i båda utvalda karaktärernas beteende går att identifiera samtliga av de utvalda stereotyper som presenterats i teorikapitlet. Det framkom även att majoriteten av de konnotationer som identifierades var negativa vilket även speglades i omgivningens förhållningssätt till karaktärerna. The Shining visade en större skillnad gällande positiva och negativa konnotationer som identifierats mellan början och slutet av filmen medan Lights Out inte visade någon förändring. / The purpose of this qualitative study was to examine how characters with mental illnesses are portrayed in horror movies and also the other characters attitude towards them. With the help of semiotic analyzing tools, neoformalism and stereotypical categories as both theory and method did we discover the underlaying meanings of the movies by observing the characters behavior and aesthetic characteristics in the background. The analysis was split in three categories; portrayal of deviant behavior, the other characters attitude towards the characters and environment, this to make it easier to get a result. The material consisted of the movies The Shining (1980) and Lights Out (2016) and were chosen since both movies portray characters with mental illnesses. The result did show that in both of the chosen characters behaviors was it possible to identify all of the stereotypes presented earlier in the theory chapter. It also appeared that the majority of all connotations that were identified was negative which was also reflected in the surrounding characters attitude towards the chosen characters. The Shining showed a bigger difference regarding positive and negative connotations between the beginning and ending of the movie while Lights Out barely showed any difference between them at all.