Bakgrund: En av de största händelserna i en mans liv är att bli pappa. Stöd och uppmuntran från barnmorskan till den blivande pappan behövs. Det är viktigt för pappan att vara nära sin kvinna och sitt barn. Det är betydelsefullt för hela familjen att pappor inkluderas i den postnatala utbildningen. Syfte: Att undersöka nyblivna pappors upplevelser av BB-vården. Metod: En tvärsnittstudie som ingår i en longitudinell studie. Data samlades in från tre olika sjukhus i Västernorrland under 2007. En kvantitativ design användes. 827 blivande pappor inkluderades i studien. Statistisk dataanalys gjordes. Resultat: I studien ingick både förstagångspappor och ompappor. Det var 606 av dessa pappor som erbjöds att stanna kvar på BB över natten. Majoriteten av papporna erbjöds övernattning på traditionell BB avdelning, resten fördelades på övriga vårdformer. Papporna var nöjda med stöd och bemötande från personalen, men mindre nöjda med information om samlivet, kvinnans omställningar och barnets behov. Den enda statistiskt signifikanta skillnaden var att ompappor som inte stannade kvar var mer missnöjda med informationen om samliv och informationen om barnets behov jämfört med de som stannade. Mellan förstagångspapporna som stannade kvar/inte stannade kvar fanns inga statistiskt säkerställda skillnader. Slutsats: Papporna var nöjda med stöd och bemötande på BB. Informationen om samliv, barnets behov och kvinnans omställningar efter förlossningen behöver förbättras.

Bakgrund: BB vården i de västerländska länderna har genomgått stora förändringar desenaste decennierna. Trots detta visar studier på att ett stort antal kvinnors inte är nöjda medden vård de fått efter barnets födelse. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att beskrivanyförlösta kvinnors upplevelser i samband med BB vård på sjukhus. Metod: Enlitteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativmetod. Resultat: Fyra huvudteman framkom vid analysen av artiklarna; information,vårdorganisation och vårdmiljö, bemötande och attityder samt stöd. Det visade sig finnasväldigt många olika faktorer som påverkade kvinnors upplevelser av BB vården. Dessa kundevara mer eller mindre betydelsefulla för olika kvinnor. Kunskapen om detta kan bidra till attvårdpersonalen får en ökad förståelse för att varje nyförlöst kvinna är en unik individ medegna specifika önskemål och behov och att BB vården inte får generaliseras. Diskussion: Densjukhusförlagda BB vården måste bedrivas så att den uppfyller kravet på god vård. Detta föratt förhindra att nyförlösta kvinnor upplever onödigt vårdlidande. / Background: Postnatal care in western countries has undergone major changes in recentdecades. Despite this, studies show that many women are not satisfied with the care theyreceived after the birth. Objective: The purpose of this literature review is to describewomen's experiences of postnatal hospital care. Method: A literature review based on tenscientific articles in both qualitative and quantitative approach. Result: Four major themesemerged from the analysis of the articles; information, health care organization and healthcare environment, encounter and attitudes and support. It proved to be very many differentfactors that influenced women's experiences of postnatal care. These could be more or lessimportant for different women. Knowledge of this can contribute to health care professionalswith a better understanding of that each woman that recently given birth is a unique individualwith their own specific wants and needs and that postnatal care can not be generalized.Discussion: The postnatal hospital care must be conducted so that it meets the requirement ofgood care. This is to prevent unnecessary care suffering among women that recently givenbirth.

<p>Bakgrund: BB vården i de västerländska länderna har genomgått stora förändringar desenaste decennierna. Trots detta visar studier på att ett stort antal kvinnors inte är nöjda medden vård de fått efter barnets födelse. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att beskrivanyförlösta kvinnors upplevelser i samband med BB vård på sjukhus. Metod: Enlitteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativmetod. Resultat: Fyra huvudteman framkom vid analysen av artiklarna; information,vårdorganisation och vårdmiljö, bemötande och attityder samt stöd. Det visade sig finnasväldigt många olika faktorer som påverkade kvinnors upplevelser av BB vården. Dessa kundevara mer eller mindre betydelsefulla för olika kvinnor. Kunskapen om detta kan bidra till attvårdpersonalen får en ökad förståelse för att varje nyförlöst kvinna är en unik individ medegna specifika önskemål och behov och att BB vården inte får generaliseras. Diskussion: Densjukhusförlagda BB vården måste bedrivas så att den uppfyller kravet på god vård. Detta föratt förhindra att nyförlösta kvinnor upplever onödigt vårdlidande.</p> / <p>Background: Postnatal care in western countries has undergone major changes in recentdecades. Despite this, studies show that many women are not satisfied with the care theyreceived after the birth. Objective: The purpose of this literature review is to describewomen's experiences of postnatal hospital care. Method: A literature review based on tenscientific articles in both qualitative and quantitative approach. Result: Four major themesemerged from the analysis of the articles; information, health care organization and healthcare environment, encounter and attitudes and support. It proved to be very many differentfactors that influenced women's experiences of postnatal care. These could be more or lessimportant for different women. Knowledge of this can contribute to health care professionalswith a better understanding of that each woman that recently given birth is a unique individualwith their own specific wants and needs and that postnatal care can not be generalized.Discussion: The postnatal hospital care must be conducted so that it meets the requirement ofgood care. This is to prevent unnecessary care suffering among women that recently givenbirth.</p>

I dagens Sverige är det en självklarhet att blivande pappor skall vara delaktiga och engagerade i graviditet, förlossning och omvårdnad av det nyfödda barnet. De flesta pappor är med vid besöken på barnmorskemottagningen inklusive ultraljudsundersökningen, deltar i föräldrautbildningen och är med vid barnets födelse. Ändå uttrycker många pappor missnöje med mödrahälsovården, förlossningsvården och BB-vården. När de tillfrågas om saken uppger de ofta att de känner sig utanför, osynliga och ovidkommande. Den här studien är ett försök att bättre förstå de upplevelserna. Studien grundar sig på intervjuer med tio svenska pappor. Pappornas berättelser om mötet med mödrahälsovården, förlossningsvården och BB-vården analyserades med en narrativ forskningsansats där särskilt fokus lades på hur de i berättelsen förekommande personerna framställdes eller positionerades. Avhandlingens resultat kan sammanfattas i tre punkter: (1) Mödrahälsovårdens fokus på de fysiska aspekterna av graviditet och förlossning innebär att den blivande/nyblivna pappan kan ha svårt att finna en meningsfull plats eller position i mötet med mödrahälsovård, förlossningsvård och BB-vård. (2) De intervjuade pappornas berättelser om dessa möten kan grovt sett indelas i "vi"-berättelser där pappan fann en obesvärad position och "jag"-berättelser där han inte gjorde det. Detta har jag tolkat som att papporna i dessa möten eftersträvade en "vi"-position där graviditet och förlossning kunde bli en för mamman och pappan gemensam angelägenhet. (3) Svårigheten att finna en obesvärad position i mötet med mödrahälsovård, förlossningsvård och BB-vård har i första hand att göra med att den blivande/nyblivna pappan inte är gravid, inte att han är man. Det är huruvida kroppen är gravid eller inte gravid som skapar gränsen, inte vilket kön kroppen har. Den sökta "vi"-positionen kan därför betecknas som könsirrelevant. En slutsats är att om mödrahälsovård, förlossningsvård och BB-vård vill göra den blivande mammans partner verkligt delaktig i graviditet, förlossning och spädbarnsomvårdnad är den relevanta frågan: hur kan man bidra till att den blivande/nyblivna mammans partner kan finna en position som bättre inkluderar honom/henne i detta möte? En möjlig sådan position är den i denna studie påvisade "vi"-position där graviditet, förlossning och spädbarnsomvårdnad är en för båda föräldrarna gemensam angelägenhet. Att ge plats för en "vi"-position innebär också att sträcka ut tidsperspektivet från graviditetens här-och-nu förbi den annalkande förlossningen till det som kommer därefter: föräldraskapet -- oavsett vem som har varit gravid. / In contemporary Sweden it is a matter of course that prospective fathers should be involved in pregnancy, childbirth and care of the newborn. Most fathers are present at the visits to the antenatal clinic, including the ultrasound examination; they participate in parental education classes; and they are present at the birth of their child. Yet many fathers express dissatisfaction with prenatal care, delivery care and postnatal care: they frequently feel excluded, invisible and irrelevant. This study is an attempt to better understand those experiences of exclusion, invisibility and irrelevancy. The study is based on interviews with ten Swedish fathers. Their narratives about their encounter with prenatal, delivery and postnatal care were analysed with a phenomenological--hermeneutic narrative approach. Special attention was paid to the way the major characters were positioned in the father's narratives. The results can be summarised in three points: (1) The strong focus in health care on the physical aspects of pregnancy and childbirth may make it difficult for prospective and new fathers to find a meaningful position in the encounter with prenatal, delivery and postnatal care. (2) The narratives of the interviewed fathers can be roughly divided into "we"-narratives where the father found an untroubled position and "I"-narratives where he didn't. I take this to mean that the fathers sought a "we"-position where pregnancy and childbirth could become a joint concern for the mother and the father. (3) The difficulty of finding an untroubled position in the encounter with prenatal, delivery and postnatal care is first and foremost a consequence of the fact that the prospective/new father is not pregnant, not of the fact that he is a man. It is whether the body is pregnant or not that matters, not the sex category to which the body belongs. The desired "we"-position can therefore be characterised as gender irrelevant. One conclusion is that for prenatal, delivery, and postnatal care to truly involve the expectant mother's partner in pregnancy, childbirth and care of the newborn, they need to seriously consider the question of how they can help the prospective mother's partner to find a position that better includes him/her in this encounter. One possibility is the "we"-position that this study emphasizes. This is a position in which pregnancy, childbirth and care of the newborn is a joint concern for both parents. Making way for a "we"-position also means widening the time perspective from the here-and-now of pregnancy, beyond the approaching childbirth to what comes next: parenthood -- no matter who was pregnant.

Forskning har visat att den första tiden efter förlossningen är betydelsefull för att den nyblivna mamman skall finna trygghet i moderskapet. Att vårda utifrån ett livsvärldsperspektiv innebär att vårdaren utgår från kvinnans egna hälsoresurser och själva vårdandet och vårdrelationen framträder då som centrala aspekter för att stödja och stärka. Vårdvetenskapliga studier har visat att tiden på BB är den del av mödravårdskedjan där kvinnor är minst nöjda. Syftet med studien är därför att beskriva nyblivna mammors upplevelser av dimensioner som hindrar vårdandet på BB. En kvalitativ ansats valdes och som vetenskapligt verktyg användes Lundman och Hällgren Graneheims modell för kvalitativ innehållsanalys. Data som analyserats är en del av en större enkätundersökning som gjordes på en BB-verksamhet på ett sjukhus i västra Sverige. En rad dimensioner som hindrar vårdandet gestaltades genom mammornas nedskrivna svar. Dessa presenteras under ett tema och fyra kategorier. Det framträdande temat var att inte bli sedd som unik mamma ger upphov till lidande i moderskapets början. Resultatet visar att de nyblivna mammorna kommer till BB med en önskan om att bli stärkta i den nya rollen som föräldrar och en central aspekt är att patientperspektivet inte i tillräcklig omfattning genomsyrar vårdandet. Mammornas upplevelser av de hindrande dimensionerna diskuteras utifrån deras grundläggande behov av att tillåtas vara patienter och därmed bli omhändertagna samt att få individuellt anpassat stöd. När vårdmötet inte präglas av lyhördhet och respekt inför varje mammas unika förutsättningar kan vårdandet skapa ett vårdlidande och detta påverkar mamman i den nya livsrollen som mor. / Program: Barnmorskeutbildning

Bakgrund: Att föda barn och bli förälder är en känslosam livshändelse, där flera olika behov av omvårdnad uppkommer. Målet med postpartumvård på BB-avdelning är att barnmorskor och sjuksköterskor i team med andra professioner, ska ge råd och stöd samt möta de behov av omvårdnad som följer efter en förlossning. Tidigare forskning har visat att information kring förlossning och graviditet överskuggar information om tiden efter förlossning, vilket indikerar på att mer fokus behövs på postpartumperioden.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa mödrars upplevelse av omvårdnaden på en BB-avdelning.Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats. Efter att sökblock skapats med ämnesord, fritextord samt synonymer, genomfördes databassökning i PubMed, CINAHL och PsycINFO. Tolv vetenskapliga artiklar, relevanta för syftet, valdes ut och granskades, syntetiserades och sammanställdes. Analysen utfördes med inspiration av metasyntes.Resultat: Resultatet presenteras genom tre kategorier; Organisation och miljö där mödrars upplevelse påverkades av organisationens rutiner och fysiska miljö samt personalens tillgänglighet och kontinuitet, Professionell vård där kompetent vårdpersonal och tillit, individanpassad vård, positivt bemötande och överensstämmande råd framkom som betydelsefullt, Information och stöd, där information önskades vad beträffar hemgång, egenvårdsråd samt skötsel av barnet.Konklusion: Mödrar upplever att omvårdnaden på en BB-avdelning påverkas av hur organisationen är uppbyggd vad beträffar rutiner och tillgänglighet. Även kontinuitet och vårdpersonalens förmåga och möjlighet att ge personcentrerad omvårdnad påverkar. Information, överensstämmande råd och ett positivt bemötande från vårdpersonalen är betydande för mödrarnas upplevelse av omvårdnaden. / Background: Giving birth and become a parent is one of the most sensitive events in a woman's life, followed by several caring need. The ambition with postpartum care is to give new parents advice and support, and to meet the individual caring needs that follows a childbirth. The midwives and nurses, along with other professionals, work together in a maternity ward to achieve this assignment. Previous research has shown that information about childbirth and pregnancy overshadows the information regarding the time after childbirth, which indicates that more focus is required on the postpartum period. Aim: The aim of this literature study was to illuminate mothers´ experiences of nursing care in a postnatal ward. Methods: A literature study with qualitative approach. Search blocks with subject words, search terms and synonyms were created, and the database searches were conducted in PubMed, CINAHL and PsycINFO. Twelve scientific articles were viewed, synthesized and compiled. The analysis was conducted inspired by a metasynthesis. Results: Three categories emerged from the results of twelve articles; Organization and environment where mothers’ experience was affected by the organization´s routines and physical environment, as well as the staff´s availability and continuity, Professional care where competent healthcare personnel and trust, individualized care, positive attitude and consistent advice emerged as important, Information and support where information was requested regarding discharge, self-care and care of the child. Conclusion: How the organization is structured in terms of routines and accessibility, affects mothers’ experiences of nursing care postpartum. The experiences are also affected by care continuity and the ability of the staff to individualize the care. Information, consistent advice and a positive attitude from the staff are important for mothers’ experiences of nursing

Vårdande av nyblivna mammor med amningssvårigheter är en central del av arbetet på en BB-avdelning. Antalet kvinnor som ammar sina barn i den grad som World Health Organization (WHO) rekommenderar har minskat de senaste åren och som orsak till detta nämns ofta amningssvårigheter. Flertalet nyblivna mammor påbörjar dock amning under den tid de är inskrivna på BB-avdelningen. Tidigare forskning har undersökt kvinnors upplevelser av styrkor och brister i vården vid amningsstarten. Barnmorskornas upplevelser är dock mindre studerade. För att utveckla vården är det angeläget med fler studier inom detta område. Studiens syfte är därför att beskriva fenomenet vårdande av nyblivna mammor med amningssvårigheter som det upplevs av barnmorskor på BB. Detta har gjorts med hjälp av sex livsvärldsintervjuer som analyserats utifrån en fenomenologisk innebördsanalys. Den essentiella innebörden av fenomenet är: en strävan att främja välbefinnande i den unika amningssituationen vilken får sin näring genom önskan att lyckas och risken att misslyckas, och har resulterat i fem innebördselement: en strävan att med sin kunskap möjliggöra unika vård, ett gemensamt och personligt ansvar som både möjliggör och hindrar, en kamp för att räcka till, att arbeta i motvind och ömsesidig glädje ger motivation att vårda. Diskussionen tar fasta på barnmorskornas önskan att lyckas och risk att misslyckas i strävan att ge god vård. Detta diskuteras både i relation till barnmorskorna själva och till de aspekter som kvinnan och kollegorna bidrar med. Slutligen ges förslag på kliniska implikationer och fortsatt forskning.

I Sverige finns det tusentals barn som far illa på grund av missförhållanden i familjen. Barnmorskor är en av de yrkeskategorier som omfattas av anmälningsplikten till socialtjänsten vid misstanke om att ett barn riskerar att fara illa. I jämförelse med andra yrkeskategorier som omfattas av anmälningsplikten står vårdpersonal för en underrapportering. Genom sin yrkesroll har barnmorskor ofta en unik inblick i- och ett förtroende hos familjer de möter. Syftet med denna studie är att undersöka BB-barnmorskors erfarenheter av orosanmälan då ett barn misstänks fara illa eller riskerar att fara illa. Studien har utförts genom intervjuer med åtta barnmorskor från tre olika BB-avdelningar. Den insamlade datan bearbetades och tolkades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Kategorier framkom genom att den först kondenserade texten abstraherades genom kodning till olika kategorier. Resultatet visar på flera olika erfarenheter som presenteras under tre huvudkategorier: Att möta och vårda familjen, Förutsättningar på arbetsplatsen och Behov av kommunikation och återkoppling. Studien visar att en komplex vårdsituation försvårar en bedömning av den egna oron, ett professionellt omdöme tenderar att underlätta denna bedömning. Rädslan för ett brustet förtroende från familjen kan påverka barnmorskors benägenhet att orosanmäla. Barnmorskors agerande vid oro för ett barn påverkas av kollegialt stöd och arbetsklimat. Att ha kunskap om barn som far illa och anmälningsförfarandet är avgörande för handläggning och identifiering av den egna oron. Även en kort vårdtid och hög arbetsbelastning påverkar barnmorskors förutsättningar att uppfylla sin anmälningsplikt. En fungerande kommunikation i vårdkedjan är av stor vikt då det finns en oro för ett barn. För att kunna uppfylla den anmälningsplikt som barnmorskor omfattas av bör förutsättningar för kunskap, kompetens och självförtroende vara en självklar del av BB-barnmorskors arbetsförhållanden.

No description available.

No description available.