Bakgrund Antibiotikaresistens är rangeras idag som ett av de största hoten mot folkhälsan. Bärare av multiresistenta bakterier är ofta dåligt införstådda i vad det innebär att vara bärare vilket leder till ett minskat välbefinnande. Sjuksköterskor har en central roll i att informera patienter om deras hälsotillstånd och ska säkerställa att informationen är förstådd. Syfte Att undersöka sjuksköterskors upplevelse av att informera patienter som bär på multiresistenta bakterier om deras bärarskap. Metod Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju sjuksköterskor på ett sjukhus i Mellansverige. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Analysen resulterade i fyra kategorier: arbetsmiljö, sjuksköterskans roll, patientens förutsättningar och okunskap. Informanterna upplevde att det var otydliga rutiner kring vilken information som skulle ges till patienterna. Informanterna antog att patienter redan var införstådda i sitt bärarskap när de ankom avdelningen. Patientens tillstånd och språk var faktorer som påverkade informationsgivandet. Det fanns en okunskap hos patienter och anhöriga som ofta ledde till en rädsla och onödig förstorning av bärarskapet. Kunskapsbrister existerade även hos vårdutbildade och kunde leda till att patienter blev felbehandlade. Slutsats Informanterna upplevde att det förekom otydliga rutiner kring vilken information som skulle ges till bärare av MRB om deras bärarskap. Förförståelse om att patienten redan var införstådd i sitt bärarskap samt patientens förutsättning att kunna motta information påverkade givandet av information. Att ge korrekt information till patienten och säkerställa sig om att informationen är förstådd är viktiga faktorer som leder till minskat lidande hos patienten samt minskad spridning av MRB i samhället. / Background Antimicrobial resistance is an increasingly serious threat to public health. Carriers of multidrug-resistant bacteria are often poorly understood in what it implies to be a carrier. This can lead to a reduced sense of wellbeing. Nurses have a central role in informing patients about their health condition and also in ensuring that the information is apprehended. Aim To investigate nurses’ experience of informing patients who carry multidrug-resistant bacteria about their colonisation. Method Qualitative interview study. Semi structured interviews were conducted with 7 nurses at a university hospital in central Sweden. The interviews were analyzed using content analysis. Result The analyze resulted in four categories: work environment, role of the nurse, patients’ conditions and lack of knowledge. The informants experienced uncertain routines concerning what information they should distribute to the patients about multidrug-resistant bacteria. The informants often assumed that the patients were well informed and understood  about colonisation of multidrug-resistant bacteria prior to the hospital stay. The patients’ condition and language could affect the distributed information. The informants recognized a lack of knowledge in patients and relatives that could lead to fear and exaggeration of the colonisation. Lack of knowledge was also seen among health care professionals and could lead to patients being mistreated at the hospital. Conclusion The informants experienced uncertain guidelines about what information to give carriers of multidrug-resistant bacteria. The patients’ condition and the preunderstanding that the patient already was well informed about being a carrier were two factors affecting the distribution of information. It is essential that nurses distribute adequate information and ensure that patients understand their condition in order to reduce the patient suffering and the spreading of multidrug-resistant bacteria in the society.

Under hösten 1994 startades en undersökningsserie av Stockholm Vatten AB där bl.a. syrgastäring och PO4-P-läckage av sediment analyserades från ett antal sjöar i Stockholms tillrinningsområde. Som ett led i undersökningsserien analyserades i denna rapport syrgastäringshastigheten och PO4-P-läckaget av homogeniserat sediment vid 13 provpunkter i Stockholms innerskärgård under våren 1995 med hjälp av en ny analysapparatur. Samtidigt undersöktes analysapparaturens reproducerbarhet, biomassa av bakterier samt potentiell aktivitet hos denitrifierande bakterier i sediment från respektive provpunkt. Resultaten tyder på att syrgastäringshastigheten beror på från vilken bottentyp sedimentet är hämtat samt den organiska halten hos sedimentet. Likaså verkar storleken på PO4-P-läckaget från sedimenten bero på från vilken bottentyp sedimentet är hämtat men även på de fysikaliska betingelserna som karaktäriserar provpunkten. Reproducerbarheten hos den nya analysapparaturen kan anses vara relativt god vid beräkning av både O2- och PO4-P-koncentrationen i vattenpelaren ovanför sedimentytan. Vid koncentrationer hos syrgasmättnaden, där bl.a. syrgastäringshastigheten har beräknats, är variationskoefficenten låg, dvs. för koncentrationer ≥50 %. På liknande sätt är variationskoefficienten låg vid PO4-P-koncentrationer över 100 µg/l. Biomassan av bakterier varierade mellan 0,48 och 2,66 mg/g TS med de lägsta halterna längst in i provtagningsområdet och de högsta längst ut i området. Den potentiella aktiviteten hos denitrifierande bakterier uppvisade ett oregelbundet resultatmönster i undersökningsområdet. / During autumn 1994 an investigation-sequence was started by Stockholm Vatten AB where oxygen demand and PO4-P-leakage were analysed of sediments from few lakes in the drainage area of Stockholm. As a contribution to the investigation-sequence the oxygen demand and the PO4-P-leakage of homogenised sediments at 13 locations in the archipelago of Stockholm were analysed during spring 1995 in this report, using a new method. Parallel to these analyses there was a test of the reproducibility of the analysis-device, determination of bacterial biomass and potential activity of denitrified bacteria in sediments from each sample location. The results indicate that the oxygen demand is dependent on type of the bottom the sample were taken and on the organic content of the sediments. The magnitude of the PO4-P-leakage seems also to be dependent on the type of the bottom as well as the physical conditions that characterise the location. The reproducibility of the new analysis-device seems to be relatively good for measurements of both O2- and PO4-P-concentrations in water above the sediments. The coefficient of variation was low at O2-saturation where the oxygen demand were measured, i.e. O2-saturation ≥50%. In the same manner, the coefficient of variation was low at PO4-P-concentrations above 100 µg/l. The bacterial biomass varied between 0,48 and 2,66 mg/g DS, with the lowest concentrations in the inner parts of the test-area and the highest concentrations in the outer. The result of the potential activity of denitrified bacteria showed an irregular pattern in the test-area.

Smittsamma sjukdomar kostar det svenska samhället enorma summor varje år. Behandlingen av smittade patienter har tidigare uppskattats till 5-10 miljarder svenska kronor årligen. Vidare estimeras de förebyggande åtgärderna kosta samhället runt en miljard svenska kronor. Detta betyder att det finns en ekonomisk drivkraft för att reducera antalet smittade patienter inom vården, speciellt de fall som är orsakade av resistenta bakterier. Samtidigt pågår det en debatt om resistenta bakterier och antibiotikaförbrukningen i både forskning och media. Resistenta bakterier kan bli ett hot mot vår framtid om vi inte minskar antibiotikaförbrukningen och vidtar åtgärder för att förhindra smittspridning. Om antalet personer som blir smittade av resistenta bakterier kan reduceras minskar även antibiotikaförbrukningen som i sin tur leder till att färre bakterier utvecklar ett resistensmönster för antibiotika. Detta betyder att det är viktigt att studera och effektivisera hanteringen av smittsamma patienter.   För att reducera antalet smittade patienter måste förebyggande åtgärder vidtas och smittkällan måste kartläggas vid ett upptäckt fall av en smitta. Svensk sjukvård arbetar idag aktivt med smitthantering. Detta begrepp omfattar upptäckt, kontroll och spårning av smitta. Uppdragsgivaren till detta examensarbete, Cambio Healthcare Systems, saknar en fullständig bild över hur smitthanteringen egentligen går till på ett sjukhus. Deras målsättning är att utveckla ett IT-system som kan underlätta smitthanteringsprocessen. Denna studie syftar till att kartlägga informationsflödet vid smitthanteringsprocessen och identifiera de inblandade aktörernas ansvarsområden och skyldigheter enligt regelverket. Vidare syftar arbetet till att presentera åtgärdsförslag som kan minska de identifierade riskerna och effektivisera smitthanteringsprocessen av resistenta bakterier.   För att kartlägga smitthanteringsprocessen genomfördes en fallstudie av ett svenskt universitetssjukhus under våren 2013. Aktörer som studerades var det mikrobiologiska laboratoriet, vårdhygien, smittskyddsenheten, smittskyddsinstitutet samt läkare och sjuksköterskor vid två avdelningar på sjukhuset. Datainsamlingen består av intervjuer, observationer och dokument.   Resultatet av fallstudien visade att smitthanteringsprocessen är ett komplext system med ett omfattande informationsflöde. Huvudaktörerna är vårdhygien, sjukvårdspersonalen och det mikrobiologiska laboratoriet. De är viktiga eftersom deras praktiska handlande är avgörande för att smitthanteringen genomförs. Smittskyddsenheten är inblandad till viss del, men tillhör inte huvudaktörerna. Studien visade även att smittskyddsinstitutet inte hade någon framträdande roll i smitthanteringsprocessen av resistenta bakterier på sjukhuset.   Ansvarsfördelningen är till viss del styrd av smittskyddslagen och enligt denna lag har den behandlande läkaren en central roll i processen. I verkligheten är läkarens roll mindre framträdande vid smittspårningen, vanligtvis delegerar läkaren uppgifter till sjuksköterskor eller till vårdhygien. Mycket av kommunikationen mellan aktörerna är muntlig och detta innebär att ett flertal risker kan uppstå. Vid identifieringen av risker för hela processen konstaterades det att de flesta risker kan uppstå på grund av den mänskliga faktorn, ofta i kombination med användandet av ett otillräckligt datasystem. Åtgärdsförslagen för att effektivisera processen fokuserar därför på att minimera de identifierade riskerna med hjälp av framtida IT-system.   Slutsatsen av studien är att det finns ett stort behov av IT-lösningar för att effektivisera smitthanteringsprocessen av resistenta bakterier. Min rekommendation är att Cambio Healthcare Systems AB bör fokusera på att utveckla ett system för att digitalisera arkiveringen av beläggningslistorna och spåra patientflöden tillbaka i tiden i Cosmic då detta är ett starkt önskemål från kunderna. En annan viktig åtgärd är att utveckla smittspecifika checklistor som visas på datorn i samband med att läkaren får ett positivt provsvar. Slutligen rekommenderar jag Cambio Healthcare Systems AB att utveckla ett smittlarm som kan integreras med deras befintliga whiteboardtavla som nyligen lanserades. / Infectious diseases are a major cost item for the Swedish society. The treatment of infected patients has previously been estimated to 5-10 billion SEK annually and preventive actions cost the Swedish society around one billion SEK every year. Therefore, there are strong economic incentives to reduce the number of infected patients in care, particularly cases caused by resistant bacteria. There is an ongoing debate in both media and research about bacterial resistance and antibiotic consumption. Resistant bacteria can be a threat to our future if we do not reduce the consumption of antibiotics and take measure against infection spreading. If it is possible to reduce the number of resistant bacteria infected patients in the future it enables a decline in antibiotic consumption. This in turn leads to a decreased quantity of bacteria that is able to develop a resistance pattern to antibiotic. Thus, it is highly motivated to study and streamline the process of infection control.   Preventive measures must be taken and the source of the infection must be identified in order to reduce the number of infected patients. The Swedish health care sector is currently working actively with infection control. The concept of infection control encloses the detection, the control and the tracing of the infection. The requestor of this master thesis, Cambio Healthcare Systems AB, does not have a complete picture of the process of the infection control. Their goal is to develop an IT system to facilitate the process of infection control. This study aims to map the information flow of the process and to identify the involved actors’ field of responsibility and obligations according to the law. Further, this thesis aims to present action proposals that can reduce the identified risks and streamline the infection control of resistant bacteria.   A case study of a Swedish university hospital was performed in the spring of 2013 in order to map the process of infection control. The investigated actors were the microbiological laboratory, the local health protection unit (Vårdhygien), the unit of infection control at a regional level (Smittskyddsenheten), the Swedish Institute of Infectious Disease Control (Smittskyddsinstitutet) and physicians and nurses at two hospital departments. The data collection consists of interviews, observations and documents.   The result of this case study shows that the process of infection control is a complex system with an extensive flow of information. The main actors are the local health protection unit, the microbiological laboratory and the medical staff. Their practical actions are essential for the process of infection control. The unit of infection control at a regional level is involved to some extent, but does not belong to the main actors. Furthermore, the study showed that the Swedish Institute of Infectious Disease Control does not have a prominent role in the process at the hospital.   The division of responsibilities is to some extent controlled by the law. According to the law, the physician in charge has a central role in the process of infection control. However, the physician’s role in reality is less prominent. Usually, the physician delegates the tasks to the other actors such as nurses or to the local health protection unit. The communication between the actors is mainly oral and this can cause risks. Most of the identified risks occurred due to human error, often in combination with use of an insufficient IT-system. Therefore, the proposed actions to streamline the process focus on minimizing the identified risks with help of future IT solutions.   The conclusion of this study is that there is a strong demand for IT solutions to streamline the process of infection control of resistant bacteria. My recommendation is that Cambio Healthcare Systems AB should focus on developing a system to digitalize the archiving of the occupancy lists, which also enables tracing the flow of patients back in time. This is a request from several health care professionals. Another important proposed action is to develop a checklist that is specific for every infection disease. Simultaneously as the physician receives the positive test results, this checklist will appear on the physician’s screen. Finally, I recommend Cambio Healthcare Systems AB to develop an alarm to infection diseases that can be integrated with their existing whiteboards that were recently introduced to the market.

En säker bakteriediagnostik kräver en korrekt provtagningsteknik, ett lämpligt transportsätt och rätt odlingsteknik. På grund av centralisering av verksamheter och ekonomiska begräsningar, är transport av prover till mikrobiologilaboratorium mycket vanligt. Detta medför behov av ett transportmedium som håller känsliga bakterier vid liv under långa transport- och förvaringstider. Dessutom skall transportrören klara av maskinell utodling som kräver ett vätskebaserat provtagningsmedium. Denna övergång minskar även arbetsbelastning och förbättra ergonomin hos personalen. I denna studie utvärderades viabilitet av Propionibacterium acnes (n=3), Bacteroides fragilis (n=2) och Neisseria gonorrhoeae (n=3) i transportmediet från COPAN E-swab™. Alla tre bakterier förvarades i transportrören i 24, 48 och 72 timmar (h) och dessutom i 120h för P. acnes och B. fragilis. Den ursprungliga koncentrationen samt den procentuella viabilitetsförlusten över tid beräknades med hjälp av viable count. Efter 120h förvaring i transportmediet hade viabiliteten minskat till 47 – 80 % för P. acnes, 18 % för B. fragilis 1 och 73 % för B. fragilis 2. N. gonorrhoeae visade en minskad viabilitet med 96 – 99,97 % efter 24h förvaring i 4°C och rumstemperatur. P. acnes och B. fragilis kunde förvaras i transportmediet i upp till 5 dygn utan att diagnostiken äventyrades. N. gonorrhoeae kunde förvaras i transportmediet i 24h för att diagnostik genom odling ska vara möjlig. / Safe bacterial diagnostics requires proper sampling techniques, suitable specimen transport and correct inoculation techniques. As a result of centralization of operations and economic restraints, transportation of samples to microbiology laboratories is very common. This entails the need for a transport medium that keeps sensitive bacteria alive under the long transport and storage time. Additionally, the transport tube should be convenient for automatic inoculation that requires a liquid based medium. This transition also reduces workload and improves ergonomics of the staff. In this study the survival of Propionibacterium acnes (n = 3), Bacteroides fragilis (n = 2) and Neisseria gonorrheae (n = 3) in the transport medium Copan E-swab™   was evaluated. All the species were inoculated in the tubes for 24, 48, 72h and also 120h for B. fragilis and P. acnes.  Initial concentration at start time and the percentage survival over time was calculated with the help of viable count. Viability decreased to 47 – 80 % for P. acnes, 18 % for B. fragilis 1 and 73% for B. fragilis 2 after 120 h storage in the transportmedium. N. gonorrhoeae showed a reduction in viability of 96 – 99,97 % after 24h storage in the medium at 4°C and in room temperature. P. acnes and B. fragilis can be stored in the medium for up to 5 days, without endangering a diagnosis. N. gonorrhoeae can be stored in the transport medium for up to 24h to secure a diagnosis through culturing.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2005. / Härtill 5 uppsatser.

Kor inom mjölkindustrin drabbas ofta av juverinflammationen mastit, som orsakas av en mängd olika bakterier. Eftersom olika bakterier kräver olika behandlingsplaner finns ett behov att identifiera vilken bakterie som har orsakat mastiten. I nuläget finns två sätt att göra detta på, skicka in prover till en veterinär eller utbilda personal på plats för att analysera prover. Båda dessa alternativ är tids- och resurskrävande och kan leda till att mjölkföretagarna väljer att försöka behandla sina kor med antibiotika eller andra onödiga och potentiellt ohållbara metoder. Denna rapport beskriver det arbete som utförts av sju studenter under vårterminen 2018 i samband med kursen TDDD96 - Kandidatprojekt i programvaruutveckling. I projektet utvecklades en prototyp för ett system som med hjälp av ett neuralt nätverk klassificerar bakterier hos mastitdrabbade kor utifrån bilder på bakterieodlingar. Som gränssnitt mellan mjölkföretagare och klassificerare utvecklades en Android-applikation där slutanvändaren lätt kan ta bilder och mata in relevant information för att sedan skicka dessa till en server. Under implementationen av produkten delades projektgruppen in i tre delgrupper, varje delgrupp arbetade på ett av de tre delsystemen applikation, server och klassificerare. Projektgruppen använde sig av en Scrum-liknande arbetsmetodik där utvecklingsfasen delades upp i olika sprints. Den klassificerare som tagits fram har lyckats få en klassifikationssäkerhet som är i underkant med veterinärerna. Dock har klassificeraren stor potential och kan utvecklas till att vara en bra lösning till det presenterade problemet inom mjölkindustrin.

Multi-resistant bacteria are a growing problem worldwide. In relation to the bacteria spreading, the proportion of patients with multi-resistant bacteria also increase. In nursing, the encounter is described as a central part and works to ensure that the patient can express their feelings. How the meeting takes place has a great impact on whether the patient experiences suffering or not. A professional approach and knowledge regarding patients experience of the encounter as well as communication, forms a basis for the nurse to be able to meet the patient's unique needs in the encounter. The aim of this study is to describe how patients with multi-resistant bacteria experience the encounter with healthcare. This is a literature study is based on analysis of qualitative studies. The ten articles that make up the work have been analysed using a fivestep model. This resulted in two main themes and five sub-themes, which describe the experience of the meeting. The results describe how the staff's hygiene routines, attitudes and knowledge affect how patients experience the encounter. It also highlights the impact of the isolation in which patients are cared for and the stigmatization that was experienced during the encounter. In summary, it showed that patients with multi-resistant bacteria are at risk of experiencing an encounter that is stigmatizing. Patients experienced feelings such as guilt and shame due to the healthcare staff´s routines and attitudes in the meeting.

ANA-buljongen är utvecklad för att kunna anrika både aeroba och anaeroba bakterier vid inkubering i aerob miljö. Odlingsbuljongen innehåller antioxidanter som skyddar anaeroberna mot reaktiva syreradikaler, vilket främjar anaerob anrikning. Syftet med arbetet var att utvärdera om ANA-buljongen kan ersätta de två befintliga odlingsbuljongerna som idag används vid anrikning av bakterier på avdelningen för klinisk mikrobiologi, Kronoberg Blekingesjukhuset. Elva bakteriearter och fyra blandfloror användes i utvärderingen av ANA-buljongen. En mikroliter (µl) inokulat som innehöll ca 100 colony forming units tillsattes till ANA-buljong samt aeroba buljongen Brain Heart Infusion (BHI) eller den anaerobbuljongen Fastidious Anaerobe Broth (FAB). Prov från buljongerna odlades ut efter två, fyra och sju dygns inkubering. Tillväxtsgrad vid olika inkubationstider jämfördes mellan ANA-buljongen och BHI-buljongen/FAB. ANA-buljongen utvärderades även för odling av kliniska prov. De kliniska proven odlades ut på agarplattor samt inokulerades till ANA-, BHI-buljong och FAB. Vid utodling från buljongerna jämfördes fynden från BHI-buljongen och FAB med fynden från ANA-buljongen. Tillväxten verkade vara snabbare i ANA-buljongen jämfört med BHI-buljong och FAB. Vissa arter, exempelvis Cutibacterium acnes, uppvisade en betydligt snabbare tillväxt i ANA-buljongen. Vissa bakteriearter tillväxte men överlevde inte längre inkubationstider och kunde efter dessa inte detekteras. Anrikningen av blandfloror i ANA-buljongen resulterade i överväxt av en art vilken konkurrerade ut de övriga arterna. Detta fenomen uppstod inte i FAB. Att ersätta de två kliniska buljongerna med ANA-buljongen hade varit fördelaktigt både praktiskt, ekonomiskt och ur ett hållbarhetsperspektiv. Eftersom ANA-buljongen enbart visade sig användbar vid odling av renkulturer men inte vid odling av blandfloror är den inte optimal för klinisk diagnostik. Men den skulle eventuellt kunna nyttjas vid ortopediska Kamme-Lindberg-odlingar då det oftast är fråga om renkulturer. / ANA-broth is developed to enrich both aerobic and anaerobic bacteria by incubation in an aerobic environment. The broth contains antioxidants that protect anaerobic bacteria from reactive oxygen species and make it possible for anaerobic bacteria to grow in an oxygenated environment. The purpose of the study was to evaluate the ANA-broth and see if the broth could replace the two broths that are being used clinically today.  Eleven bacterial species and four mixed floras were used to evaluate the ANA-broth. One microliter (µl) inoculum with about 100 colony forming units was used to inoculate ANA-broth, Brain Heart Infusion (BHI) broth and Fastidious Anaerobe Broth (FAB), respectively. Samples from the broths were then used to inoculate agar plates after two, four and seven days of incubation, to evaluate the difference in enrichment effectiveness at different incubation times in relation to the clinically used broths. The ANA-broth was also evaluated by using clinical samples from patients. The findings from the ANA-broth were compared with the findings from the BHI-broth and FAB. The growth in the ANA-broth was quicker compared to the BHI-broth and FAB. Some bacterial species grew but became non-viable in the ANA-broth after a longer period of incubation. Bacterial species within mixed floras were not able to grow in coexistence in the ANA-broth. One bacterial species took over and competed out the residual bacteria. This phenomenon did not occur in FAB. If the ANA-broth could replace the broths now used clinically then that would be advantageous both in terms of practicality, economy and from a sustainability perspective. Though, the ANA-broth is not optimal for clinical use considering that only one bacterial species within a mixed flora was able to grow. As the broth has greater potential for cultures containing only one bacterial species it could possibly be suited for orthopaedic Kamme-Lindberg cultivation.

No description available.

This study investigates the analyses and clustering of Campylobacter spp., Listeria monocytogenes and Shiga toxin-producing Escherichia coli (STEC) at Livsmedelsverket. Livsmedelsverket is a control authority in Sweden. They work with eating habits, what food contains and safe food and good drinking water, where outbreak investigations of the above-mentioned bacterial types is a part of the work. For the investigations Livsmedelsverket uses a pipeline that is written in the programming language Python. The purpose of this project is to add identification of virulence genes and analysis of the STEC bacterium to the script. But also to develop the existing method to be able to cluster more isolates without losing information, enable the user to adjust parameters in the pipeline and write an ethical analysis to the work that is done. Our study shows the analysis and clustering of the three different types of bacteria, clustering of the samples from the analysis, both adaptively and statically, and that it can determine serotype, sequence type and virulence genes. We therefore conclude that STEC can be added to outbreak investigations at Livsmedelsverkets in-house pipeline. The clustering method has also been modified to be able to use more of the information given from the samples with the restriction of having lower accuracy.