Bakgrund: De svenska företagens lånebaserade finansiering har historiskt sett mestadels utgjorts av banklån framför företagsobligationer. Efter finanskrisens start 2008, och fram till och med fjärde kvartalet år 2012, har den svenska företagsobligationsmarknaden vuxit med drygt 60 procent. I media framställs en bild där regelverket Basel III har gjort och kommer göra företagsobligationsmarknaden till en viktigare finansieringskälla för svenska företag. En studie om företagsobligationsmarknaden efterfrågas av Svenskt Näringsliv. Syfte: Syftet med studien är att kartlägga och utifrån institutionell teori analysera hur de ekonomiska förutsättningarna för den svenska företagsobligationsmarknaden har förändrats sedan år 2008. Genomförande: För att uppnå studiens syfte har ett kvalitativt tillvägagångssätt tillämpats. Empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med aktörer på företagsobligationsmarknaden. En intervjuguide utformades med grund i institutionell ekonomisk teori, med fokus på transaktionskostnader. Samma teoretiska referensram har sedan använts för att analysera den insamlade empirin. Slutsats: Tiden innan år 2008 kännetecknades av att företagen valde banklån. Detta för att bankerna kunde hantera banklån till låga transaktionskostnader. Institutionella förändringar sedan år 2008 har lett till att transaktionskostnaderna sänkts på företagsobligationsmarknaden. Företagsobligationer har således blivit ett bättre alternativ för många företag, även fast små företag fortfarande är utestängda från marknaden. / Background: Swedish corporates’ debt financing have historically mostly consisted of bank loans instead of corporate bonds. Since the beginning of the financial crisis of 2008, leading up to the fourth quarter of 2012, the Swedish corporate bond market has grown by over 60 per cent. Media coverage of the market presents a picture where the corporate bond market has become an important source of financing as a result of the legal framework Basel III. A study of the corporate bond market has been requested by the Confederation of Swedish Enterprise. Aim: The purpose of the study is to identify and, by the use of institutional theory, analyse how the market conditions in the Swedish corporate bond market have changed since the year of 2008. Completion: To achieve the purpose of the study a qualitative research method has been applied. Empirical data have been collected through semi-structured interviews with stakeholders in the Swedish corporate bond market. An interview guide was designed from an institutional theory perspective with a focus on transaction costs. The same theoretical framework has been used to analyze the empirical data. Conclusion: Before the year of 2008, debt financing was characterised by bank loans. This was the result of the banks’ ability to keep transaction costs low. Since the year of 2008, institutional changes have decreased transaction costs on the Swedish corporate bond market. Corporate bonds have become a more attractive alternative for many companies, even though small companies are still excluded from the market.

Många av de bostadsrättsföreningar som har stora lån redovisar negativa resultat systematiskt år efter år. Att föreningarna redovisar underskott är inte ett juridiskt problem men det kan få andra konsekvenser. Intäkterna täcker inte avskrivningarna vilket gör att föreningarna blir beroende av bankerna för att kunna underhålla sina fastigheter i framtiden.  Uppsatsens syfte är att öka förståelsen för den ekonomiska situation som nybyggda bostadsrättsföreningar befinner sig i. Frågan är hur bankerna ser på bostadsrättsföreningar som redovisar negativa resultat, vilka riskerna är och om de kommer bevilja lån till dem.  Metoden som används är semistrukturerade intervjuer med tjänstemän från banker och genom att fråga dem hur de förhåller sig till att låna ut pengar till bostadsrättsföreningar som ständigt går med underskott få en förståelse för problemet. Intervjuerna tolkas kvalitativt och sker med ett litet urval.  Resultatet av studien visar på att bankerna i dagsläget inte ser några större problem med de negativa resultaten. Dock så menar två av de intervjuade bankerna att de ser problem med att föreningarna sparar för lite. Den ena menar på att enbart det negativa resultatet inte är avgörande för om en förening får lån eller inte. Man ser fortfarande till helheten med kassaflöde och skuldkvot som grund samt ekonomiska planer och underhållsplaner. Medan den andre anser att föreningar som gör underskott sparar för lite.  Slutsatsen som dragits är att även om bankerna inte ser några större problem med den ekonomiska situation som bostadsrättsföreningar befinner sig i idag så är det något som kan förändras i framtiden. Att vara så pass ekonomiskt beroende av banken kan bli ett problem i framtiden. Utifrån institutionell teori och agentteori menar vi att det finns en risk med dagens system som innebär att både banker och föreningsstyrelser ser kortsiktigt på den ekonomiska planeringen samt att bankerna tar en för hög risk. Något som talar för att föreningarna kommer att få lån i framtiden är att bankerna har lån till föreningarna sedan tidigare där panten riskerar att tappa i värde om inte ytterligare lån beviljas för att vårda panten. Vi tror att bankerna kommer ge lån i framtiden men att avgifterna kommer att behöva höjas generellt, ju förr desto bättre och att bostadsrätterna i samband med det kommer att sjunka i värde. / Many of the housing associations with large loans systematically report negative results year after year. The fact that associations are running deficits is not a legal problem, but it can have other consequences. Income does not cover depreciation, leaving associations dependent on banks to maintain their properties in the future.  The aim of the paper is to increase understanding of the financial situation of newly built housing associations. The question is how banks view housing associations that report negative results, the risks and whether they will grant loans to them.   The method used for the interviews is semi-structured with officials from banks and by asking them how they feel about lending money to housing associations that are constantly running deficits gain an understanding of the problem. The interviews are interpreted qualitatively and a small sample is used.  The results of the study show that banks do not currently see any major problems with the negative results, but that at least two banks see problems with associations saving too little. However, one of them argues that the negative result alone does not determine whether an association receives a loan or not. They look at the overall cash flow and debt ratio as well as the financial plans and the maintenance plan. While the other believes that associations that make deficits save too little.  The conclusion is that although banks do not see any major problems with the financial situation of housing associations today, this is something that may change in the future. Being so financially dependent on the bank may become a problem in the future. Based on institutional theory and agency theory we argue that there is a risk in the current system that both banks and association boards take a short-term view of financial planning and that banks therefore take too much risk. One indication that the associations will receive loans in the future is that the banks have loans to the associations in the past where the collateral risks losing value if additional loans are not granted to maintain the collateral. We believe that banks will provide loans in the future but that fees will have to be raised in general, the sooner the better, and that the apartments therefore will fall in value.

Frågeställning: Hur ser bankernas kreditbedömning för små och medelstora företag ut och hur kommer den att förändras i och med införandet av de nya regelverken K2 och K3? Hur resonerar banker vid kreditbedömning när företag redovisar enligt K2 och K3?Vill bankerna styra åt en viss tillämpning eller önskar de rapportering på basis av den löpande bokföringen? Syfte: Syftet med detta examensarbete är att undersöka och analysera bankers kreditbedömning för små och medelstora företag, samt vilken påverkan kreditbedömningen kommer få efter införandet av de nya redovisningsregelverken. Metod: Studien hade en deduktiv forskningsansats och metoden var kvalitativ. Semistrukturerade intervjuer genomfördes som datainsamlingsmetod. Empirin analyserades med hjälp av den referensram som blev insamlad under en litteraturstudie och en artikelsökning. Slutsats: Studien visade att kreditbedömningens utgångspunkt är väldigt lika för de undersökta bankerna. Bankernas kreditbedömning har ännu inte påverkats av de nya regelverken K2 och K3 men det kan ändras i framtiden. Bankerna vill framförallt ha tillräckligt med underlag från företagen så att de kan göra en bra kreditbedömning. / Research questions: How does the banks credit assessment for SMEs look like and how will it change with the introduction of the new regulations K2 and K3? How do banks reason at credit assessment when companies report according to K2 and K3? Would banks steer to a particular application or do they wish to get reports on the basis of the daily accounting? Purpose: The purpose of this study is to investigate and analyze banks’ credit assessment for small and medium-sized enterprises, as well as the impact of credit assessment due to the new accounting regulations. Method: The study had a deductive research approach and the methodology was qualitative. Semi-structured interviews were carried out as a data collection method. The empirical data were analyzed using the reference frame which was collected in a literature search and an article search. Conclusion: The study outcome shows that the credit assessment starting point is very alike from the examined banks. The banks credit assessment process has not been affected due to introduction of the new regulations K2 and K3 although it can change in future context. The banks want, above all, to have enough material from the companies so that they can make a good credit assessment.

Crowdfunding as it looks today has had rapid growth in popularity as a financing alternative for start-ups. By seeking capital from a large number of private investors who will invest a smaller amount of money, the financing market has changed and access to capital has increased. This study has made a comparison between the different funding options. The aim of this study is to compare the development of companies financed by crowdfunding against companies traditionally financed to evaluate which approach is the strongest. Furthermore, the authors intend to identify risks with crowdfunding and to observe trends. The study has been conducted through a quantitative method with a deductive approach where the data is collected mostly from the companies annual reports. The result of the study shows that the companies that are traditionally financed have a higher level of sales and sales growth. One trend that the study has shown is that after the company's first two years, sales, sales growth and operating profit from companies financed through crowdfunding begin to decline.

Small businesses account for most of all Swedish companies on the market. Difficulties for small businesses to seek capital come from the financial crisis 2008. The global crisis resulted in banks not granting loans to small business as often as before, mainly due to the banks asserting small business as high risks. Small businesses sought therefore alternative financing. The purpose of this study is to obtain a deeper understanding of what the opportunities and limitations that the small companies experience with the usage of crowdfunding as a form of financing and why they choose it over traditional financing options such as bank loans. A case study has been implemented in this paper to study small businesses seeking crowdfunding on the Swedish platform Fundedbyme. The research questions have been studied through a qualitative research with semi-structured interviews. Essential theories that were chosen to analyze this subject was information asymmetry, signaling theory, pecking order theory and previous research. In conclusion the study shows that bank loan was considered as an attractive financing alternative for small businesses because they could get larger sums of capital. Further conclusions were that small businesses chose crowdfunding because they received capital and representatives. However, crowdfunding was regarded as restrictive with unclear legislations and regulations in the crowdfunding market. A combination of crowdfunding and traditional financing form was preferred by most of the companies that was interviewed. / Småföretagen står för majoriteten av alla svenska bolag som finns på marknaden. En förändring på småföretagens finansieringsalternativ har framkommit efter finanskrisen 2008. Den globala krisen gjorde så att banker inte var lika villiga att låna ut till småföretag eftersom de ansågs vara en hög risk. Detta resulterade till att småföretag sökte kapital genom andra finansieringsalternativ som crowdfunding. Syftet med studien är att erhålla en djupgående uppfattning kring möjligheter och begränsningar som småföretagen upplever i samband med crowdfunding som finansieringsform samt vilka skillnader som upplevs av småföretagen mellan crowdfunding respektive banklån som finansieringsalternativ. En fallstudie har framförts i denna uppsats där skribenterna har valt att studera småföretag som söker crowdfunding på den svenska plattformen Fundedbyme. Forskningsfrågorna har besvarats med hjälp av en kvalitativ forskningsansats genom semistrukturerade intervjuer. Studien valde väsentliga teorier för att analysera ämnet. Teorier som valdes var Informationsasymmetri, Signaleringsteori, Pecking order teorin samt tidigare forskning inom ämnet crowdfunding. Studiens slutsatser påvisade att småföretagen ansåg att banklån var ett attraktivt finansieringsalternativ eftersom företagen kunde få in större kapital. Ytterligare slutsatser tyder på att crowdfunding blev vald som finansieringsalternativ för att småföretagen fick både kapital och representanter i företaget. Småföretagen ansåg dock att crowdfunding besitter oklara lagstiftningar och regleringar. Majoritet av småföretagen föredrar en kombination av både crowdfunding och traditionella finansieringsformer.

The vast majority of the Swedish real estate companies are to some extent financed by debt and are dependent on external capital when expanding their business. Swedish real estate companies have traditionally financed their business through bank loans, but as a result of – among other things – stricter regulations, an increasing share of the Swedish real estate companies seek funding in the capital market, and corporate bonds in particular have emerged as an alternative to bank loans. In all types of lending, whether it is a bank loan or an investor who buys a bond, the lender must assess the credit risk of the company and / or the bond. This is to ensure the company's repayment ability and that the borrower gets sufficient compensation for the risk undertaken. In this thesis, the credit risk assessment process has been evaluated from two different perspectives to explore if there are any differences in the assessment conducted by banks and bond investors. In this thesis, it appears that the differences between the different parties' assessment are relatively small and that both parties evaluate approximately the same parameters and key performance indicators. / De allra flesta fastighetsbolag i Sverige finansierar sig delvis genom externt kapital och är beroende av nya krediter när de vill utöka sin verksamhet. Svenska fastighetsbolag har traditionellt sett finansierat sig via banklån men på grund av bland annat striktare regleringar väljer alltfler fastighetsbolag att söka finansiering på kapitalmarknaden, där framförallt företagsobligationer har växt fram som ett alternativ till bankfinansiering.  I alla typer av kreditgivning, oavsett om det handlar om banklån eller en investerare som köper en obligation, måste kreditgivaren göra en kreditriskbedömning av bolaget och/eller obligationen. Detta för att säkerställa bolagets återbetalningsförmåga och att långivaren får tillräcklig kompensation för den risk denne tar. I det här examensarbetet har kreditriskbedömningsprocessen utvärderats från två olika perspektiv för att se om det går att hitta några skillnader i bedömningen utförd av banker respektive obligationsinvesterare. Resultatet tyder på att skillnaderna mellan de olika parternas bedömning inte är särskilt stora utan båda parter utvärderar ungefär samma parametrar och nyckeltal.

Tidigare forskning visar på att småbolagens existens har en stor betydelse. Småbolag bidrar inte bara till att generera fler jobb, de bidrar också till den ekonomiska tillväxten. Dock kräver deras existens och fortsatta tillväxt mer kapital, de behöver därmed ha tillgång till krediter. Tidigare forskning visar på att småbolag har svårigheter att erhålla bankkrediter jämfört med större bolag. På grund av Basel-regleringarna och de införda kapitalkraven har bankerna blivit mer försiktiga och är inte villiga att ta allt för stora risker. Detta har visat sig påverka småbolagen negativt gällande deras tillgång till bankkrediter, vilka de har ett stort behov av för sin överlevnad och fortsatta tillväxt. Denna studie syftar till att identifiera och belysa de problem som finns vid kreditgivningen gentemot småbolag, även besvara forskningsfrågan: Vilka faktorer är avgörande vid kreditgivning gentemot småbolag?Studien är gjord i Sverige på Högskolan i Borås, uppsatsen är därför skriven på svenska. I studien används kvalitativ forskningsmetod med semi-strukturerade intervjuer. Efter att ha läst och betraktat tidigare forskning och teorier om utlåning gentemot småbolag har därför sju företagsrådgivare intervjuats. Företagsrådgivarna representerar de fyra största bankerna i Sverige, vilka är Nordea, Handelsbanken, Swedbank och SEB. Syftet med intervjuerna var för att få mer insikt i utlåningsprocessen gentemot småbolagen. För att fullborda studien analyserades informationen från tidigare forskning, teorier och informationen från intervjuerna vidare.Studien visar på att fenomenet Förtroende är avgörande när det gäller bankernas utlåning gentemot småbolag. I studien identifieras det att småbolagen bidrar till kreditrisker för bankerna på grund av att de saknar kvalitativa ekonomiska dokument, pantsäkerheter och en befintlig historik. Detta i sin tur gör att det blir svårt för bankerna att få tillräckligt med information vid bedömningen gällande bolagets kreditvärdighet. På grund av svårigheterna att få tillgång till information om småbolagen så spelar företagaren bakom bolaget en viktig roll för att skapa ett förtroende i bankrelationen. Under förutsättning att bolagets budget och årsredovisning ser presentabel ut, så kan företagarens intryck och hur relationen till banken slutligen blir vara avgörande. Denna studie visar också på att bankernas fokus på information om småbolaget skiljer sig åt från bank till bank, dock är förtroendet alltid det som slutligen avgör. Bankerna måste tro på kunden och se att bolaget är kreditvärdigt innan de ger ut krediter. Detta innebär att det allra viktigaste för ett småbolag för att erhålla krediter från bankerna är att vinna bankens förtroende.Att identifiera och belysa de problem som finns vid kreditgivning gentemot småbolagen och framföra de avgörande faktorerna vid kreditgivningen gentemot småbolagen avser att generera kunskap och uppmärksamma problemen. Detta i sin tur syftar till att få både banker och småbolag att bli medvetna och mer motiverade att möta och motarbeta de problem och brister som finns vid kreditgivningen. Studien belyser problematiken gällande att bankerna inte använder en generell ram vid kreditgivningen och lyfter upp betydelsen av förtroende mellan småbolag och storbanker. / Program: Civilekonomprogrammet

Background: The hurricane in the south of Sweden in January 2005 was the worst storm in Sweden for the last hundred years. The storm named Gudrun has blown down forest that according to estimation is corresponding to one year of cutting down in the entire country. Purpose: The purpose of this thesis is to describe how credit granters act when facing falling forest real estate mortgage and describe if they will make considerations due to the storm in the south of Sweden 2005. Method: With help of a qualitative method, we investigated how the credit granters act when facing falling forest real estate mortgage. Interviews were obtained with three credit granters, SEB, Landshypotek and FöreningsSparbanken in the county of Jönköping and Kronoberg. Conclusion: The conclusion is based upon the empirical study, the analysis and our own reflections and it shows that the credit granters do not change their policy concerning credit granting to forest real estate properties. The policy of the credit granters has proven to be valid even in this extreme situation. / Bakgrund: I januari 2005 drabbades södra Sverige av den värsta naturkatastrofen på 100 år. Stormen Gudrun blåste ner skog i en omfattning som en-ligt uppskattningar motsvarar omkring en normal årsavverkning sett över hela Sverige. Dock koncentrerades den nedblåsta skogen på en betydligt mindre yta, nämligen vissa delar av södra Sverige. I de drab-bade delarna ägs skogen till största delen av privata skogsägare och de har nu lidit ekonomisk förlust till följd av stormen. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva hur olika kreditgivare agerar när skogsfastighetspanter sjunker i värde, samt beskriva eventuella åtgärder som kan komma att vidtas av kreditgivarna mot bakgrund av den kraftiga stormen i södra Sverige 2005. Metod: Med hjälp av en kvalitativ metod undersöktes hur olika kreditgivare agerar när skogsfastighetspanter sjunker i värde. Intervjuer gjordes med tre kreditgivare, nämligen SEB, Landshypotek och Förenings-Sparbanken i Jönköpings och Kronobergs län. Slutsats: Med utgångspunkt från empiri, analys och egna reflektioner har vi kommit fram till att kreditgivarna inte kommer att genomföra några övergripande förändringar av kreditgivningen till skogsfastigheter till följd av stormen. Kreditgivarnas etablerade policy har visat sig hålla även i den här extremt svåra situationen.

<p>Background: The hurricane in the south of Sweden in January 2005 was the worst storm in Sweden for the last hundred years. The storm named Gudrun has blown down forest that according to estimation is corresponding to one year of cutting down in the entire country.</p><p>Purpose: The purpose of this thesis is to describe how credit granters act when facing falling forest real estate mortgage and describe if they will make considerations due to the storm in the south of Sweden 2005.</p><p>Method: With help of a qualitative method, we investigated how the credit granters act when facing falling forest real estate mortgage. Interviews were obtained with three credit granters, SEB, Landshypotek and FöreningsSparbanken in the county of Jönköping and Kronoberg.</p><p>Conclusion: The conclusion is based upon the empirical study, the analysis and our own reflections and it shows that the credit granters do not change their policy concerning credit granting to forest real estate properties. The policy of the credit granters has proven to be valid even in this extreme situation.</p> / <p>Bakgrund: I januari 2005 drabbades södra Sverige av den värsta naturkatastrofen på 100 år. Stormen Gudrun blåste ner skog i en omfattning som en-ligt uppskattningar motsvarar omkring en normal årsavverkning sett över hela Sverige. Dock koncentrerades den nedblåsta skogen på en betydligt mindre yta, nämligen vissa delar av södra Sverige. I de drab-bade delarna ägs skogen till största delen av privata skogsägare och de har nu lidit ekonomisk förlust till följd av stormen.</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva hur olika kreditgivare agerar när skogsfastighetspanter sjunker i värde, samt beskriva eventuella åtgärder som kan komma att vidtas av kreditgivarna mot bakgrund av den kraftiga stormen i södra Sverige 2005.</p><p>Metod: Med hjälp av en kvalitativ metod undersöktes hur olika kreditgivare agerar när skogsfastighetspanter sjunker i värde. Intervjuer gjordes med tre kreditgivare, nämligen SEB, Landshypotek och Förenings-Sparbanken i Jönköpings och Kronobergs län.</p><p>Slutsats: Med utgångspunkt från empiri, analys och egna reflektioner har vi kommit fram till att kreditgivarna inte kommer att genomföra några övergripande förändringar av kreditgivningen till skogsfastigheter till följd av stormen. Kreditgivarnas etablerade policy har visat sig hålla även i den här extremt svåra situationen.</p>

För att ett kreditinstitut ska låna ut pengar, måste de först göra en kreditbedömning. Väl där granskas finansiell information, återbetalningsförmåga samt även personen bakom företaget och dess egenskaper. Trots att bankbelåning är det vanligaste sättet att finansiera sin verksamhet för många små företag, visar flera studier att kvinnoledda företag har svårare att få lån jämfört med manliga entreprenörer. Syftet med denna uppsats är att få en ökad förståelse samt redogöra för vilka diskurser som råder bland kreditbedömare vad gäller betydelsen/rollen som personliga egenskaper har hos manliga och kvinnliga entreprenörer. I denna studie har en abduktiv ansats använts, som är en blandning av den deduktiva och induktiva forskningsansatsen. Studiens resultat kommer fram till att diskurserna som hittades är att en del av respondenterna anser att egenskaper är viktiga, medan en annan del anser att egenskaper är viktiga, dock inte avgörande. Vidare visar resultat att respondenterna anser att uppdelningarna mellan manliga och kvinnliga entreprenörer inte existerar och är olämpliga. Slutligen visar studien att en entreprenör är en person oavsett kön, som innehar entreprenöriella egenskaper. / In order for a credit institution to lend money, they must first do a credit assessment. Once there, financial information, ability to repay and also the person behind the company and its owners characteristics are reviewed. Despite the fact that bank loans are the most common way to finance their business for many small businesses, several studies show that women-led businesses have more difficulty getting loans compared to male entrepreneurs. The purpose of this essay is to investigate what discourses there are among the bank assessors when it comes to the meaning/role of the characteristics of male and female entrepreneurs on credit assessment. In this study, an abductive approach has been used, which is a mixture of the deductive and inductive research approach. The results of the study conclude that the discourses that were found are that one part of the respondents means that characteristics are important, while the other thinks it's important but not decisive. Further the results show that the respondents think that the dividing of male and female entrepreneurs does not exist and is inappropriate. Lastly the study shows that an entrepreneur is a person regardless of the person being a male or female, which have characteristics that are viewed as entrepreneurial.