Arbetet utgår från att ge barn ett alternativ på kläder som inte bestämts till ett visst kön genom att arbeta med färgsättning, illustration och sedan mönsterkonstruktion. Detta mönster ska sedankunna appliceras på barnkläder. Problemet idag ligger i att kläder och andra identitetsgivande ting kan begränsa barnen i att kunna vara den man är. Det finns en stark könsuppdelning av färg i butikeroch i marknadsföring för kläder och leksaker. Syftet med det här arbetet är att erbjuda ett alternativ på barnkläder som inte utgår ifrån en könsstereotypisk färgssättning.Utifrån en workshop tillsammans med förskolebarn har ett mönster arbetats fram i syfte att användas på kläder för 4-7 åringar. Barnen ska inte känna sig hindrade att använda färger, vare sig man är pojkeeller flicka. Alla barn ska kunna ta färgen tillbaka! Det här är ett inlägg i genusdebatten för ett mer jämställt samhälle.

En barnbyxa med justerbar benlängd som möjliggjorde att längden kunde justeras allt efter barnet växte togs fram av ett svenskt modeföretag. Därmed ökade livslängden på plagget. Byxan återkallades från marknaden då den bröt mot produktsäkerhetslagen för att den dragsko som utgjorde lösningen kunde innebära stryprisk för barnen. Om en farlig produkt når marknaden kan det ha förödande konsekvenser för både konsumenter och företag, därför är det viktigt att företagen har kunskap om de lagstiftningar som gäller för deras produkter och fastställa dess säkerhet innan de lanseras på marknaden. Det finns ett ökat hållbarhetstänk idag och produkter och processer blir allt grönare, men samtidigt ökar konsumtionen vilket gör att resultatet blir plus minus noll. Syftet med denna studie är därför att, ur ett hållbarhetsperspektiv, ta fram en konceptuell barnbyxa med justerbar benlängd med produktsäkerhetslagen och konsumenters preferenser i åtanke. Det sistnämnda är viktigt då byxan inte kan bidra till minskad konsumtion om föräldrar och barn inte vill köpa plagget. Studien baserades på analys av tidigare forskning och en enkät- och marknadsundersökning. Utifrån det insamlade materialet fastställdes en kravspecifikation för den nya lösningen och det gjordes en riskanalys av den nya byxan för att garantera dess säkerhet gentemot slutkund. Baserat på vad som framgick i jämförelsen med kravspecifikationen och riskanalysen gjordes justeringar och sedan togs en slutgiltig lösning fram. Den nya lösningen har kanaler sydda längs med benens framsida och i dem löper ett tygskärp som är fastsytt vid fotändarna. Tygskärpets ände kommer fram vid sömmen mellan byxben och linning. Benlängden justeras som ett skärp och gör att byxan draperas längs benet. Tygskärpets längd kan justeras 12 cm vilket gör att byxan bör kunna brukas över tre år. De delar av tygskärpet som hänger utanför kanalerna placeras i hällor längs med kanalernas framsida. Genom barnbyxor med justerbar benlängd, tillverkade i god kvalitet, kan den problematiska masskonsumtionen minskas. Minskningen sker då detta plagg inte behövs bytas ut lika frekvent och en av de vanligaste anledningarna till köp av barnkläder är just att barnet vuxit ur sina plagg. Resultatet visar att det går att tillverka en barnbyxa som stämmer väl överens med produktsäkerhetslagen och konsumenters preferenser samt som går i linje med det ökade hållbarhetstänket.

Denna studie har fokuserats på fyra frågeställningar ställda av Gneis Design- och produktutvecklingsansvarige. De har ställts i syfte att informera de anställda om produkter och dess faktiska funktioner tillsammans med att kunna säkra beslut som tagits och framtida beslutsfattande. Dessa frågeställningar, vilken handske är varmast; Hur ska handskarna torkas; Är läderförstärkning i handflatan bättre än polyuretan; Fungerar den vaddering som används i handflatan bättre vid grepp av objekt än den vanliga vadden; Har legat tillgrund för framtagning av tester i projektet. Resultatet har varit att torka handskarna i torkskåp är högst rekommenderat. Läder är mer slitstarkt än vad den polyuretan som företaget använder idag är och Grip Control vadderingen framtagen för att vara bättre vid långvarigt grepp än vadderingen som används i resterande handske. Vidareutveckling av test för värmeavgivning bör göras för att kunna dra några tillförlitliga slutsatser och optimering av dessa tester har gjorts under projektets gång vilket har resulterat i ett protokoll för framtida tester.

<p>Det gemensamma syftet med antologin är att genom deltagande observationer och intervjuer få en inblick i barns vardagskultur. Detta fokus har vi valt på grund av att vi tycker att det är intressant att se hur barn tar efter vuxenvärlden och hur de socialiseras in i samhällets normsystem. Barns vardagskultur är uppbyggd av en mängd olika företeelser som sker på många olika platser i samhället. Vi har därför valt att diskutera några utav dessa företeelser. Magnus Palmqvist skriver i sin del, Barns lek ur ett genusperspektiv, om hur barn, i åldrarna 6-9, leker ur ett genusperspektiv. Han diskuterar detta utifrån hur flickor och pojkar ritar och beter sig på ett fritidshem. Stina Jornefelt skriver i sin del, Barns lek – En studie om lekens betydelse i förskolan, om hur barn, i åldrarna 3-5, använder sig av lek i förskolan. Viktiga aspekter i antologidelen är leksaker och den ”fria leken”. Linda Forss skriver i sin del, Barns kläder – En studie med fokus på förhandlingen om och synen på barns kläder, om barns och vuxnas syn på kläder, hon diskuterar även förhandlingen om kläder dem emellan. Den åldersgrupp hon fokuserat sig på är barn upp till 12 år.</p>

Det gemensamma syftet med antologin är att genom deltagande observationer och intervjuer få en inblick i barns vardagskultur. Detta fokus har vi valt på grund av att vi tycker att det är intressant att se hur barn tar efter vuxenvärlden och hur de socialiseras in i samhällets normsystem. Barns vardagskultur är uppbyggd av en mängd olika företeelser som sker på många olika platser i samhället. Vi har därför valt att diskutera några utav dessa företeelser. Magnus Palmqvist skriver i sin del, Barns lek ur ett genusperspektiv, om hur barn, i åldrarna 6-9, leker ur ett genusperspektiv. Han diskuterar detta utifrån hur flickor och pojkar ritar och beter sig på ett fritidshem. Stina Jornefelt skriver i sin del, Barns lek – En studie om lekens betydelse i förskolan, om hur barn, i åldrarna 3-5, använder sig av lek i förskolan. Viktiga aspekter i antologidelen är leksaker och den ”fria leken”. Linda Forss skriver i sin del, Barns kläder – En studie med fokus på förhandlingen om och synen på barns kläder, om barns och vuxnas syn på kläder, hon diskuterar även förhandlingen om kläder dem emellan. Den åldersgrupp hon fokuserat sig på är barn upp till 12 år.

Inledning Skillnaden mellan tjejers och killars kläder från ett identitetsperspektiv har debatterats i media de senaste åren, liksom vikten av att få klä sig hur man vill samt att få vara den man vill vara. Utifrån detta är det angeläget att undersöka barns uppfattningar om kläder utifrån ett könsperspektiv. Syfte I vår studie vill vi undersöka vad förskolebarn anser vara ett accepterat klädval utifrån enpersons kön. Genom observationer av barns reaktioner när en förskollärare läser den normkritiska boken "Viktors nya tröja” hoppas vi kunna få en inblick i hur barn resonerar kring innehållet i boken och hur de ser på vad som är accepterat i klädväg utifrån olika könsnormer. Metod Vi har valt att genomföra observationer av ett boksamtal. Den kritiska hermeneutiken användes som metod för analys. Vi gjorde sex observationer och dessa genomfördes i grupper om två-tre barn per grupp, födda 2011-2012, samt en förskollärare. Under observationerna fördes löpandeprotokoll. Resultat I vår studie såg vi att barnen reagerade med nyfikenhet på den normkritiska bok som lästes avförskollärarna. Barnens åsikter var ganska samstämmiga när det gällde hur normer för tjejkläderrespektive killkläder ser ut. De var dock öppna för att killar kunde gilla de kläder och färger som ansågs tillhöra normen för tjejer och tvärtom, men det fanns en viss oro för att ett normbrytande klädval kunde leda till att man blev retad.

Att dela ett intresse för barnmode och barninredning i sociala medier är stort bland många föräldrar. På Instagram läggs det upp bilder på barn i trendiga barnklädesmärken och fina detaljer från olika barnrum. På Facebook diskuteras märket Mini Rodini och på Instagram sökes och delas barnrumsinspiration. Denna studie fokuserar på det här intresset – hur det tar sig uttryck i sociala medier och vad det säger om konsumtion, livsstil och identitet. Syftet med studien har varit att lyfta fram olika perspektiv på detta kulturella samhällsfenomen och att beskriva, analysera och fördjupa hur barnmode och barninredning diskuteras och visas upp i sociala medier av och bland föräldrar. Arbetet är en kulturstudie som tar sin utgångspunkt i teorier om identitet, konsumtion och meningsskapande processer i relation till barninredning och barnmode. Det består av två långa journalistiska reportage där de respektive ämnen jag studerar tas upp i var sitt, samt en reflektionsrapport. Där diskuterar jag och reflekterar kring produktionen av det journalistiska arbetet, dess undersökningsmetoder, etiska dilemman, källkritiska hållpunkter och bakgrund. Den journalistiska produktionsdelen av examensarbetet består av intervjuer med fem personer som med sina olika perspektiv har bidragit med en utökad förståelse för de fenomen jag skriver om. Dessa intervjuer är i reportagen sammanvävda med fakta och kunskap från researcharbetet. Reportagen visar att det finns många som diskuterar, har åsikter om och älskar att prata om barninredning och barnmode.

Arbetet har utförts i samarbete med Naturskyddsföreningen för att undersöka vilka vattenavvisande behandlingar som görs på ytterplagg för barn och hur tillverkarna förhåller sig till perfluorerade ämnen. I arbetet har vattenavvisande ytterplagg för barn i förskoleåldern studerats, med syfte att se i vilken mån perfluorerade ämnen används i plaggen. Barnen som har studerats är utomhus varje dag i alla väder. Vid kraftigt regn eller när det är mycket blött ute används vattentäta regnställ, vid lättare väta bär de ytterplagg med vattenavvisande funktion. En egen oljedropptestmetod har utvecklats. Testet har utförts på de plagg som hänger på förskolorna. Det finns flera typer av vattenavvisande behandlingar. De vanligaste är perfluorerade ämnen, silikoner, dendrimerer och vaxer. De har olika egenskaper och funktioner sinsemellan. De perfluorerade ämnena har den bästa vattenavvisande förmågan och de är också de enda som är oljeavvisande. Perfluorerade ämnen är persistenta, bioackumulerande, hormonstörande och toxiska. Hormonstörande ämnen kan bidra till fetma, cancer, neurologiska störningar, fortplantningsstörningar och missbildningar. Silikoner har goda vattenavvisande egenskaper. Råvaran till silikoner är persistent, bioackumulerande och toxisk. Även dendrimerer har goda vattenavvisande egenskaper. Lite är känt om miljö- och hälsopåverkan men partiklar i nanostorlek kan potentiellt ta sig in cellerna och orsaka cancer. Inga allvarligare miljö- och hälsokonsekvenser av vaxer/paraffiner har hittats. De har sämre vattenavvisande egenskaper, påverkar greppet och tål tvätt och nötning dåligt. De kläder som används på förskolorna håller generellt barnen torra, men en försämring kan märkas på gamla eller dåligt konstruerade plagg. Ytterplagg som behandlats med perfluorerade ämnen är vanliga. Företagen har fasat ut perfluorerade ämnen under de senaste åren, planerar att byta ut dem eller har vidtagit åtgärder enligt Reach. Dendrimerer är det vanligaste alternativet till perfluorerade ämnen. Inga krav förekommer från vare sig företag eller användare på att plaggen ska vara smuts- och oljeavvisande. / Program: Textilingenjörsutbildningen

Följande studie syftar till att undersöka hur ett genusneutralt mönster för barnkläder skulle kunna se ut med avseende på färg och motiv. Forskning genom design har använts som tillvägagångssätt, varpå olika designförslag tagits fram. För att få inblick i den rådande samhällssituationen inför designprocessen studerades bland annat teorier gällande normer, genus, färg, motiv och form. Genom en kvantitativ pilotstudie, besvarad av 100 personer, undersöktes människors föreställningar gällande färg och motiv i förhållande till kön. Då det inom den akademiska litteraturen fanns luckor kring genusneutralitet genomfördes en förstudie i form av kvalitativa intervjuer med en Art Director, en unisex-designer, två forskare samt en genuspedagog. Syftet med förstudien var att skapa kännedom kring begreppet genusneutralitet och för att skapa ett bredare underlag till designprocessen. Under designprocessen kopplades lärdomar från såväl teorier som pilot- och förstudie in, varpå fyra olika mönster skapades. För att undersöka huruvida skapade mönster kunde ses som genusneutrala genomfördes kvalitativa intervjuer med barn, vuxna, klädbutiker samt en genuspedagog. I värderingsprocessen deltog totalt 30 personer. Resultatet visar att tre av fyra skapade mönster kan ses som genusneutrala, även om ett tenderade att uppfattas som något flickigt och ett annat något pojkigt. Ett av de skapade mönstren upplevdes ej vara neutralt utan uppfattades som pojkigt. Avslutningsvis diskuteras resultatet och studien i stort.

Som flicka förväntas du vara duktig, vara fin i håret och se till att den stökiga pojken sitter tyst och fint. Många, inklusive jag själv har nog hört talas om pojke-flicka taktiken på musiken, under lunchen och genom vilotimmen. Som pojke förväntas du vara aktiv, gilla bilar och spela fotboll. Du ska inte gråta; var en man och du får absolut inte klä dig i rosa. Detta är förväntningar som samhället placerat på dig på grund av ditt socialt konstruerade kön, ditt genus. Dessa förväntningar börjar tidigt, redan innan du föds och de följer och formar dig genom hela ditt liv. Samhällets genusnormer påverkar beteenden, sociala koder och även kläderna vi bär, flickor kan ha på sig byxor och blått men pojkar får inte klä sig i en rosa klänning. I detta examensarbete har jag undersökt hur genusnormer påverkar och formar barn med fokus på klädindustrin. Detta projekt har tagit avstamp i problematiken kring tabubeläggandet och exkluderingen av feminint kodade färger och element inom unisexmarknaden. Resultatet av projektet ämnade att ifrågasätta och belysa denna problematik, vilket resulterade i tre mönster som fokuserade på att inkludera och lyfta det feminina för att skapa tillgänglighet för alla oavsett könstillhörighet. / As a girl, you are expected to be good, have nice hair and make sure that the loud boy sits quietly and behave nicely. Many, including myself, have probably heard of the boy-girl tactic implemented at school during music, lunch and through rest time. As a boy, you are expected to be active, like cars and play football. You should not cry; be a man and you should absolutely not dress in pink. These are expectations that society places on you because of your socially constructed sex, your gender. These expectations begin early, even before you are born and they follow and shape you throughout your life. Society’s gender norms affect behaviors, social codes and also the clothes we wear, girls can wear trousers and blue but boys are not allowed to dress in a pink dress. In this thesis, I have investigated how gender norms affect and shape children with a focus on the clothing industry. This project is based on the problem of taboo coating and the exclusion of feminine coded colors and elements in the unisex market. The result of the project was intended to question and shed light on this problem, which resulted in three patterns that focused on including and highlighting the feminine in order to create accessibility for everyone, regardless of gender.