No description available.

Bröstmjölk rekommenderas för spädbarn som enda föda upp till sex månaders ålder. Globalt sett syns en nedåtgående trend gällande amning vilket sannolikt kan medföra risker för barn i låginkomstländer. I höginkomstländer är det inte säkert att detta har samma betydelse, debatten pågår. Syftet med litteraturstudien är att beskriva faktorer som kan hindra/främja amning hos kvinnor. För att besvara studiens syfte valdes en litteraturstudie med kvalitativ metod för att identifiera vilka faktorer som är viktiga för att få fler kvinnor att amma. En litteraturstudie enligt Fribergs (2006) modell för litteraturöversikt valdes för att samla in data och ge oss en översikt över varför mammor väljer att amma eller att inte amma. Det analyserade materialet resulterade i två kategorier; faktorer som främjar respektive förhindrar amning. Faktorer som bland annat främjar amning är positiva känslor kring amning, kunskap och erfarenhet, stöd från personal samt stöd från partner. Resultatet visar att stöd är viktigt samt att närståendes förhållningssätt till amning är av stor betydelse. Slutsatsen är att stöd samt utbildning för ammande kvinnor behöver prioriteras i form av mer och bättre utbildning samt emotionellt stöd både under graviditet, men också under den fösta tiden då barnet är fött.

<p>Urininkontinens är en sjukdom erkänd av Världshälsoorganisationen(WHO)1998. The International Continence of Society(ICS) har definierat urininkontinens: "Det är ett urinläckage som är objektivt påvisbart och utgör ett socialt och hygieniskt problem för individen" urininkontinens drabbar ofta kvinnor i förbindelse med graviditet, förlossning eller kejsarsnitt. Det kan räcka med att bli gravid. Syftet med litteraturstudien var att belysa riskfaktorer som kan orsaka stressinkontinens under graviditet och efter vaginal förlossning. Resultatet visar att vaginal förlossning som avslutas med forceps utgör störst risk att drabbas av stressinkontinens. Det behövs fler studier för att upplysa barnmorskor om hur de kan ge evidensbaserad vård till kvinnor som föder vaginalt för att undvika urodynamiska skador.</p>

<p>Efterfrågan på föräldrastöd ökar i form av behov av fler träffpunkter, stöd i att kritiskt granska information och professionell rådgivning. Samhället erbjuder en mängd olika resurser av föräldrastöd däribland barnmorskans arbete vid mödrahälsovården, vilket bland annat innebär att ge blivande föräldrar stöd genom information, utbildning och rådgivning inför föräldraskapet. Syftet med studien är att undersöka barnmorskans upplevelse av sitt förberedande arbete med blivande förstagångsföräldrar inför föräldraskapet. Studiens teoretiska utgångspunkt är lärande och förändringsprocesser ur ett sociokulturellt perspektiv. Undersökningen baseras på en kvalitativ intervjustudie med inspiration av fenomenologi. Åtta kvinnliga barnmorskor intervjuades. Datamaterialet har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom två huvudteman; barnmorskans roll och pedagogiska färdigheter och barnmorskans upplevelse av blivande föräldrar. De två huvudteman genomsyras av vikten av att <em>möta människan där den är</em> och <em>skapa medvetenhet</em>, vilket är essensen i barnmorskornas upplevelse av sitt förberedande arbete med blivande förstagångsföräldrar. <strong></strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong> </strong></p>

Efterfrågan på föräldrastöd ökar i form av behov av fler träffpunkter, stöd i att kritiskt granska information och professionell rådgivning. Samhället erbjuder en mängd olika resurser av föräldrastöd däribland barnmorskans arbete vid mödrahälsovården, vilket bland annat innebär att ge blivande föräldrar stöd genom information, utbildning och rådgivning inför föräldraskapet. Syftet med studien är att undersöka barnmorskans upplevelse av sitt förberedande arbete med blivande förstagångsföräldrar inför föräldraskapet. Studiens teoretiska utgångspunkt är lärande och förändringsprocesser ur ett sociokulturellt perspektiv. Undersökningen baseras på en kvalitativ intervjustudie med inspiration av fenomenologi. Åtta kvinnliga barnmorskor intervjuades. Datamaterialet har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom två huvudteman; barnmorskans roll och pedagogiska färdigheter och barnmorskans upplevelse av blivande föräldrar. De två huvudteman genomsyras av vikten av att möta människan där den är och skapa medvetenhet, vilket är essensen i barnmorskornas upplevelse av sitt förberedande arbete med blivande förstagångsföräldrar.

Urininkontinens är en sjukdom erkänd av Världshälsoorganisationen(WHO)1998. The International Continence of Society(ICS) har definierat urininkontinens: "Det är ett urinläckage som är objektivt påvisbart och utgör ett socialt och hygieniskt problem för individen" urininkontinens drabbar ofta kvinnor i förbindelse med graviditet, förlossning eller kejsarsnitt. Det kan räcka med att bli gravid. Syftet med litteraturstudien var att belysa riskfaktorer som kan orsaka stressinkontinens under graviditet och efter vaginal förlossning. Resultatet visar att vaginal förlossning som avslutas med forceps utgör störst risk att drabbas av stressinkontinens. Det behövs fler studier för att upplysa barnmorskor om hur de kan ge evidensbaserad vård till kvinnor som föder vaginalt för att undvika urodynamiska skador.

Bakgrund: SFOG har tillsammans med SBF, SNS och LÖF upprättat riktlinjer för förlossningsvården som bland annat berör dokumentation av CTG. Dessa har tagits fram genom ”Projekt säker förlossningsvård” och antagits av Blekingesjukhuset Karlskrona år 2008. Syfte: Syftet var att undersöka barnmorskors och läkares följsamhet av CTG-dokumentation, vid aktivt förlossningsförlopp, i förhållande till lokala PM, aktuella riktlinjer och nationella styrdokument på förlossningsavdelningen, Karlskrona. Metod: Retrospektiv journalgranskningmed deskriptiv design har använts.  Datainsamling omfattar tidsperioden 2011-07-01 t.o.m. 2012-03-04. Totalt ingick 748 journaler och 1547 dokumentationer i studien. Dataanalys har skett med hjälp av statistikprogrammet SPSS. Resultat: Av journalerna hade 22% ingen dokumentation om CTG och 46% av dokumentationerna innehöll en klassifikation. Åtgärd har dokumenterats i 80% och dokumentationerna var skriven utan förkortning i 45%. Följsamheten av klassificering och åtgärd tillsammans var totalt 44%medan barnmorskors var 38% och läkares 8%. Konklusion: Följsamheten av CTG-dokumentationbehöver förbättras på förlossningsavdelningen i Karlskrona. Majoriteten av vad som dokumenteras följer inte PM, riktlinjer och nationella styrdokument. / Background: SFOG, SBF, SNS and LÖF have conducted guidelines for obstetric care including documentation of CTG. These have been developed during “Projekt säker förlossningsvård” and adopted 2008 by the hospital in Blekinge, Karlskrona. Aim: The aim of this study was to examine the compliance of CTG documentation by midwives and physician, during active labor, in relation to local PM, current guidelines and national policy at the labor ward Karlskrona. Method: Retrospective study using descriptive design was used. Data collection covers the time period 2011-07-01 to 2012-03-04. Totally 748 records and 1547 documentations were reviewed. Data analysis was progressed in SPSS. Result: Of the total records, 22% did not have any documentation about CTG and 46% of the collected documentations had a classification. Action was documented in 80%, and the documentations were written without an abbreviation in 45%. Compliance of classification and action together was 44%, midwives had  38% and physicians 8%. Conclusion: The compliance of CTG documentation needs improvement in the labor ward in Karlskrona. The majority of documents are not followed by PM, guidelines and national policy documents.

Amning är viktig ur många aspekter. Om amningen inte fungerar kan det få känslomässiga konsekvenser för den nyblivna modern och anknytningen till barnet kan också påverkas negativt. Tiden för nyblivna mödrar att tillgodogöra sig amningskunskaper och -färdigheter på BB har minskat på senare år då vårdtiden har kortats. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka nyblivna mödrars upplevelse av amningsstöd på BB. Elva vetenskapliga artiklar granskades och bedömdes. Hur nyblivna mödrar upplevde amningsstödet på BB kunde urskiljas i fyra kategorier; Råd och information, Bemötande och praktisk hjälp, Individuell bekräftelse och Stress. När amningsstödet inte motsvarade mödrarnas önskemål, ledde det till känslor av osäkerhet och otillräcklighet. Fortsatt forskning är nödvändig för att ta reda på hur amningsstödet kan förbättras för nyblivna mödrar på BB. Det behövs ett nytt sätt att organisera och arbeta för att vården skall bli mer jämlik, där mödrarna i större utsträckning är delaktiga och ges eget ansvar. / Breastfeeding is important in many aspects. If breastfeeding does not work, it may have emotional consequences for the new mother and attachment to the child may also be adversely affected. The time for new mothers to benefit from breastfeeding knowledge and skills in the maternity ward has declined in recent years when the hospital stay has been shortened. The purpose of this study was to examine new mothers' experiences of breastfeeding support in the maternity ward. Eleven scientific papers were surveyed and evaluated. How new mothers experienced breastfeeding support in the maternity ward were evident in four categories: Advice and Information, Treatment and practical help, Independent confirmation and Stress. When breastfeeding support did not meet their mothers' wishes, it led to feelings of insecurity and inadequacy. Further research is needed to find out how breastfeeding support can be improved for new mothers in the maternity ward. We need a new way of organizing and working in healthcare to be more equal, where the mothers to a greater extent are involved and given responsibility.

Background: Parents that loose a child in connection to labour are in great need of support.Health care provider treatment and support is of great importance to how the parents will experience something that is doomed from the beginning to be one of the most tragic events the parents will ever experience. For care givers to live up to this it is incredibly important that there are worked out guidelines to follow at these situations.Aim: To chart and describe Swedish maternity wards care program with reference to “IUFD”.Method: All clinics in Sweden have been questioned regarding care program for handling of “IUFD”. Care programs has been gathered, charted and described.Results: 87% (29 of 33) off the maternity wards has a plan for treatment and guidelines for “IUFD”. Care programs are more or less explanatory and a number of variables are present in different extents.Conclusion: That ones children die is the most tragic thing that can happen to a parent.The writer is of the opinion that it is of outmost importance that these parents get the best thinkable nursing and care.There are good guidelines regarding “IUFD” at the majority of the clinics, but to safeguard the quality the writer is of the opinion that it would be good if there where national guidelines for the shaping of these care programs.

Bakgrund: Amning är av stor betydelse för det nyfödda barnet och mamma, både ur närings- och trygghetsaspekter. Tidigare studier om sambandet mellan förlossningssätt och amning visar motstridiga resultat; vissa studier indikerar att sectio påverkar amningen negativt medan andra studier inte visar på något samband.Syftet: Att undersöka huruvida det finns demografiska och hälsorelaterade skillnader hos mammor gällande förlossningssätt samt om förlossningssätt påverkar amningsdurationen upp till två månaders ålder.Metod: Studien har en populationsbaserad kohortdesign och omfattar n= 35250 mamma-barn par i Örebro- och Uppsala län, där barnet fötts åren 1993-2001. Statistiska analyser har genomförts med Chi-square test, binär logistisk regressionsanalys och multivariat logistik regressionsanalys.Resultat: Visade att mammor som förlösts med sectio ammade i lägre utsträckning vid två månaders ålder i jämförelse med mammor som förlösts vaginalt. Många riskfaktorer identifierades för en ökad risk att förlösas med sectio: län, hälsofaktorer hos mamma och barn, paritet, mammans ålder, rökning samt socioekonomiska faktorer. Resultatet kan hjälpa barnmorskan i hennes profession, genom att kunskap erhålls om dessa samband. Barnmorskan kan därmed identifiera riskfaktorer, arbeta förebyggande och underlätta initieringen av amning.Konklusion: Barnmorskor kan med hjälp av denna studie öka medvetenheten hos vårdpersonal angående sectioförlösta mammors behov av extra stöd vid initiering av amning.