Syfte: Syftet med studien var att belysa barnmorskans upplevelse av att möta flyktingfamiljer på BB.Design: En intervjustudie baserad på enskilda semistrukturerade intervjuer med kvalitativ innehållsanalys.Omgivning: Två BB-enheter varav en i södra och en i norra Sverige.Deltagare: 10 barnmorskor, varav fem i södra och fem i norra Sverige intervjuades. Samtliga deltagare gav sitt muntliga och skriftliga samtycke till att delta i studien.Resultat: Barnmorskorna upplevde att de hade samma resurser som tidigare trots en ökad arbetsbelastning sedan flyktingkrisen. Vidare upplevde barnmorskorna svårigheter att kommunicera med flyktingarna trots professionell tolk vilket kunde leda till risker inom vården. Det önskades utbildning inom kulturella skillnader samt information och ett fördjupat samarbete med migrationsverket. Barnmorskorna upplevde möten med flyktingar lärorika och spännande samtidigt som det fanns en splittring inom arbetsgruppen vid vård av flyktingar som var svår att hantera. Majoriteten av barnmorskorna ansåg att de kunde ge en ändamålsenlig vård men att flyktingarna behövde få en ökad kunskap om det svenska vårdsystemet.Slutsats: Resultatet visar vikten av utbildning och samarbete. Barnmorskorna måste få bättre kunskap inom kulturella skillnader samt få redskap från arbetsgivaren för återkoppling och återhämtning. Det anses även vara av stor vikt att minska barnmorskornas ökade arbetsbelastning och fler tolkar behövs med bättre tolkkunskaper.Klinisk betydelse: Det behövs mer utbildning bland barnmorskorna för att möta kulturella skillnader på BB-enheter. Vidare anses det vara av stor vikt att barnmorskor får mer resurser i form av tid och mer personal för att minska barnmorskornas ökade arbetsbelastning. Barnmorskorna behöver en mer organiserad återkoppling på arbetsplatsen samt utbildning i hur de ska hantera familjer utsatta för traumatiska händelser. Studien skulle kunna leda till ny kunskap som kan vara ett redskap för att förbättra barnmorskornas arbetssituation samt flyktingfamiljers omhändertagande på BB. / Objective: The purpose of this study was to elucidate the midwife experience to meet refugee families in postnatal ward. Design: An interview based on individual semi-structured interviews with qualitative content analysis. Setting: Two maternity units, one in southern and one in northern Sweden. Participants: Ten midwives, five from southern Sweden and five from northern Sweden were interviewed. All participants gave their verbal and written consent to participate in the study. Findings: The midwives experienced that they worked with the same resources as before the refugee crisis despite the increased workload at the maternity unit. Furthermore, the midwives experienced difficulties in communicating with the refugees despite professional interpreter which could cause damage within the given care. The midwives request education in cultural differences and an enhanced information and cooperation with the immigration office. The midwives experienced the meetings with the refugee families as exiting and educational but they had noticed there was a split within the working group about the refugee families that was difficult to handle. The majority of the midwives felt like they could provide the appropriate care but that the refugees needed to get a better knowledge in the Swedish health care system. Key conclusion: The results show the importance of education and cooperation. The midwives must have improved knowledge of cultural differences and get improved ways of feedback and recovery from the employer. It is also considered to be of great importance to reduce the midwives increasing workloads and additional interpreters is needed to receive feasible interpreting skills. Implications for practice: We need more education among midwives to meet the cultural differences in maternity units. Furthermore, it is considered essential that midwives receive more resources in terms of time and more staff to reduce the midwives' workload. The midwives need a more organized feedback in the workplace and training in how to deal with families exposed to traumatic events. The study could generate the new knowledge that can be a tool to improve the midwives work situation and the refugee families’ disposal at prenatal ward.

Diabetes är en kronisk sjukdom och en av de vanligaste icke smittsamma sjukdomarna i världen. I samband med att sjukdomen blir vanligare, blir också barnmorskans möten med kvinnor som lider av sjukdomen fler och god kompetens inom området är nödvändig. Att leva med diabetes innebär en stor omställning framför allt vid sjukdomsdebuten och vid förändringar som präglas av ändrade levnadsvanor och ökat ansvarstagande. För att kunna minska graviditets komplikationer, bör den gravida kvinnan sträva efter att hålla sina blodsocker inom normal nivå (Diabetesportalen). Gravida kvinnor med typ 1- diabetes från Uppsala län skrivs tidigt över till specialmöd-ravårdsmottagningen på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Dessa kvinnor genomgår samtliga av sina graviditetskontroller på specialmödravårdsmottagninen. Mottagningen erbjuder samlad expertis i form av barnmorskor, diabetessköterskor, specialistläkare inom diabetes samt obstetriker som tillsammans utformar en behandlingsplan där hänsyn tas till kvinnans sjukdom och graviditetens utveckling. Syftet med studien var att kartlägga vården i samband med graviditet och barnafödande för kvinnor med diabetes. Metod: En journalgranskning utfördes av vården vid Specialistmödravårds mottagning i Uppsala under år 2014 efter ett utarbetat protokoll. Resultat: De 27 kvinnorna med diabetes typ 1 och typ 2 hade en ökad risk för komplikationer under graviditet och barnafödande. De komplikationerna som beskrevs i journalerna var spontan abort, missbildningar, intrauterin fosterdöd och skulderdystoci. Av de 20 kvinnorna som fullbordade sin graviditet, födde fem kvinnor vaginalt och övriga 15 kvinnor födde med sectio och akut sectio. I de granskade journalerna observerades en fördröjd amningsstart och en kortare amningsduration.  Av de 20 kvinnorna som födde barn hade två kvinnor inte initierat amningen alls, sju ammade delvis och resten initierade amningen först efter två dagar.  Vid efterkontrollen hade 55 % av kvinnorna etablerat exklusiv amning, medan 20 % ammade fortfarande delvis och 25 % av kvinnorna hade slutat amma. Slutsats: Journalgranskningen pekar på att det finns förbättringsområden inom vården av gravida och födande kvinnor med diabetes. Förslag på rutiner som kan utvecklas är amningsförberedelse, hud mot hud vård och ökat stöd vid amningsstarten för de kvinnor som önskar amma. Barnmorskan har en viktig roll att minska oro, ha förståelse för kvinnans situation för att kunna ge en individuellt anpassad vård.

Barnmorskan handlägger den normala förlossningen där förebyggande och sjukvårdande åtgärder ingår. Hela arbetslagets kunskaper och erfarenhet ska tillvaratas och vårdarbetet fördelas utifrån patientens behov. World Health Organisation (WHO) menar i definitionen av sexuell och reproduktiv hälsa att det är kvinnors rättighet att gå igenom en säker förlossning. En förlossningsskada eller komplikation kan påverka kvinnans sexuella och reproduktiva hälsa negativt postpartum. I Sverige har 23 förlossningskliniker av 49 implementerat ett arbetssätt med kollegial närvaro under förlossningens utdrivningsskede. Syftet med studien var att beskriva den förlösande barnmorskans upplevelse av kollegial närvaro under förlossningens utdrivningsskede. Ett frågeformulär med öppna frågor användes där 32 av 44 tillfrågade barnmorskor svarade. Resultatet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Kollegial närvaro upplevs som ett "Kollegialt stöd" genom att kollegan bidrar till en trygghet och det finns möjlighet till assistans. Det "kollegiala lärandet" innebär en upplevelse av möjlighet till vägledning och lärotillfälle. Barnmorskorna upplever att "Teamwork är en förutsättning för en fungerande kollegial närvaro" då det finns ett bristande teamwork barnmorskorna emellan och det finns en oklar kollegial betydelse för utförandet av perinealskydd. Arbetsplatsens kultur kan påverka barnmorskornas upplevelse och agerande. Stödet av kollegan kan påverka kvinnans vård då en högre säkerhet möjliggörs genom att någon mer bedömer handläggningen. Barnmorskor har olika synsätt på hur vården ska bedrivas, såsom "with woman" eller "with institution". Kollegial närvaro kan upplevas som teamwork om inte upplevelsen är att kollegan lägger sig i handläggningen eller tar över. Att reflektera förbättrar yrkesutövningen och kan även ha en terapeutisk effekt. Genom att lära av varandra kan barnmorskorna utvecklas i sin profession.

Abstrakt (svenska) Titel: Infertilitet – vems rätt att bestämma? En kvalitativ intervjustudie kring barnmorskors erfarenheter av att arbeta med infertilitet. Författare: Rebecka Kristensen Berlin, Umeå Universitet -Institutionen för Omvårdnad   Syfte: Att undersöka hur barnmorskans erfarenheter av parens reaktioner uppfattas i samband med infertilitetsproblematik. Studiedesign: En kvalitativ intervjustudie innefattande fyra barnmorskor har genomförts på en barnmorskemottagning. Intervjumaterialet analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys, vilket i korthet innebar följande steg: Materialet transkriberades ordagrant och bröts därefter ned i meningsbärande enheter, för att kunna sortera data utifrån innehåll. Kondensering utfördes i syfte att lyfta fram kärninnehållet. Abstraktion utfördes för att få fram koder, i syfte att reducera mängden text men även för att därefter kunna sammanfoga snarlika ämnen till underkategorier, vilka sedan grupperades i huvudkategorier tillhörande ett gemensamt tema. Resultat: De fyra huvudkategorier som uppkom var känslor, kommunikation, rättighet och prevention. Känslor: Oro, stress samt nedstämdhet var vanligt förekommande. Mäns känslor var svårare att identifiera då kvinnor ibland kom ensamma till besöken, samt män ibland dolde känslor bakom aggressivitet. Kommunikation: God information skapade förtroende. Råd om livsstilsförändringar samt vidareremittering var en viktig form av stöd. Rättighet: Ingen har rätt till barn, men alla ansågs ha rätt att försöka få barn. Privatekonomi samt samhällets krav påverkar dock i stor utsträckning paren vid misslyckade försök eller önskan om ytterligare barn. Prevention: Vikten av information kring infertilitet vid undervisning i skolan, vid preventivmedelsamtal och vid cellprovtagning poängterades. Slutsats: Att vara väl införstådd med de känslor som kan uppstå i samband med infertilitet möjliggör att ge tillfredställande stöd. Särskilda ansträngningar behöver göras för att nå män, såväl emotionellt som preventivt. Stort utrymme för förbättring finns gällande preventiva åtgärder, i syfte att fördjupa allmänhetens kunskaper kring infertilitet. Nyckelord: kvinnlig infertilitet; manlig infertilitet; känslor; barnmorska; kvalitativ forskning / Abstract (English)     Title: Infertility. Who´s right to decide? A qualitative interview study regarding midwives experiences to work with infertility. Author: Rebecka Kristensen Berlin, Umeå University- Department of nursing   Objective: To investigate midwives thoughts and experiences regarding couples reactions in connection with infertility.  Study design: A qualitative interview study comprising four midwives have been conducted. The resulting data was analyzed using qualitative content analysis, consisting of the following steps: The material was transcribed verbatim and then broken down into sentences, to aid in sorting the data based on content. Condensation was carried out in order to highlight the core content. Abstraction was performed to obtain codes, in order to reduce the amount of text , but also to subsequently merge similar content into subcategories , which were then grouped into categories. Results: Four main categories emerged. Feelings: anxiety, stress and depression were common. Men’s feelings were more difficult to identify since women sometimes came alone to appointments, and men sometimes concealed their feelings behind aggression. Communication: Good information created trust. Advice on lifestyle changes and referrals were important forms of support. Empowerment: No-one has the right to a child, but the right to try to have a child. Personal and societal demands, however, affect the couples at failure to conceive or desire for additional children. Prevention: The importance of information about fertility in school, at contraception counselling and routine smear exams was emphasized. Conclusion: Awareness of the feelings that infertility may give rise to, enables providing satisfactory support. Further efforts need to be made to reach males emotionally as well as preventatively. There is great possibility for improvement in regards to public awareness about infertility. Keywords: female infertility; male infertility; emotions; midwife; qualitative research

Bakgrund: Stöd inom abortvård har en stor betydelse för att upprätthålla en professionell förhållningsätt i mötet med patienten i abortsituationen och ge fullgodvård. Syfte: Syftet med den här studien var att beskriva barnmorskors och sjuksköterskors behov av stöd inom abortverksamheten. Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med sjuksköterskor och barnmorskor på en svensk kvinnoklinik för att uppnå studiens syfte. Resultat: Resultatet visade att behoven av stöd skiftade, beroende på vårdpersonalens olika utbildningar, arbetslivserfarenheter och personliga egenskaper. Behoven av stöd kunde innefatta kunskap, emotionellt stöd och etisk reflektion. Samspel i vårdteamet som består av gynekologer, barnmorskor, sjuksköterskor och kuratorer var viktigt för att kunna skapa bästa möjliga arbetsmiljö. Förutom grundutbildning som sjuksköterska eller barnmorska skulle behövas mer specifik utbildning inom abortvård. / Background: Support in abortion care has a great significance for maintaining a professional approach at the meeting with the patient in abortion situation and provide professional care. Aim: The aim of this study was to describe midwives and nurses' needs for support in abortion activities. Method: Qualitative semi-structured interviews were conducted with nurses and midwives at the Swedish women's clinic to achieve the objectives of the study. Findings: The results showed that the needs of aid shifted, depending on the health care professionals of different education, work experience and personal qualities. The need for support could include knowledge, emotional support and ethical reflection. Interaction of the treatment team consisting of gynecologists, midwives, nurses and counselors were important in order to create the best possible working environment. In addition to initial education as a nurse or midwife would need more specific training in abortion care.

<p>The aim of the present study was to gain a deeper understanding of the experiences of the contact with the ”fear of childbirth”-team (called Aurora-team) made by women who feared childbirth. Qualitative content analyses according to Graneheim and Lundman was used to analyse 91 womens own written notes made at the end of a questionnaire which (with a quantitative approach) evaluated the counseling made by the Aurora-team at a hospital in the south of Sweden. The following five categories developed during the analyses; experience of the conversation, not knowing creates fear, thoughts regarding mode of delivery, the importance of how the birth plan is managed and the personnel´s standpoint regarding fear of childbirth. These categories can be seen as parts of the themes of experiences which made the fear of childbirth easier or which made it worse. This study shows the importance of meeting the individual woman in the Aurora-consultation in order for the woman to feel respected by the midwife. In order to do so education in communicative techniques should be offered to the Aurora-midwives. It would benefit the feeling of security of the women if the personnel would treat and acknowledge fear of childbirth in the same way, ie from a uniform and professional standpoint. Most women wanted someone to talk to about the delivery experience. This show of the preventive role the postpartum-consultation could have of fear of childbirth.</p>

No description available.

No description available.

Bakgrund: Perineala bristningar är vanligt förekommande vid vaginal förlossning. Bristningar kan leda till bland annat smärta i underlivet som i sin tur kan påverka den sexuella hälsan negativt. Befintlig forskning visar att en förlossningsställning kan påverka både uppkomsten samt graden av bristning, dock framkommer inte förklaring om varför. Syfte: Undersöka barnmorskors uppfattning av förlossningsställningens betydelse för perineala bristningar under utdrivningsskedet. Metod: Studien baseras på en fenomenografisk forskningsmetod där tio intervjuer har genomförts med barnmorskor från sex olika förlossningsavdelningar i södra och mellersta Sverige. Resultat: Förlossningsställningen uppfattas av barnmorskor kunna avlasta trycket mot perineum, undvika ett utdraget utdrivningsskede, vara avgörande för kvinnors kroppskontroll samt bidra till ett långsamt framfödande, vilket uppfattas minska risken för uppkomst av perineala bristningar. Förlossningsställningen uppfattas även kunna öka belastningen mot perineum, minska kvinnors möjlighet att själv kontrollera sin kropp samt bidra till spänd muskulatur i bäckenbotten, vilket uppfattas öka risken för perineala bristningar. I denna studie belyser även barnmorskor värdet av kommunikation med de födande kvinnorna under utdrivningsskedet. Detta uppfattas vara en av de viktigaste faktorerna för att förebygga perineala bristningar. Konklusion: Barnmorskor uppfattar att förlossningsställningen har olika betydelser för perineala bristningar. De för också ett resonemang kring varför och hur bristningar kan uppkomma samt förebyggas relaterat till olika förlossningsställningar. / Background: Perineal tears are common in vaginal delivery. The injury can lead to vaginal pain, which in turn can affect the sexual health negatively. Existing research shows that a birth position can influence both the onset and the degree of rupture, but does not reveal the explanation of why. Aim: Investigate midwives perception of the birth positions significans to perineal tearing during the second stage of labor. Method: The study is based on a phenomenographical research where ten interviews were conducted with midwives from six maternity hospitals in southern and central Sweden. Result: Birth positions is perceived by midwives to relieve pressure on the perineum, avoid prolonged second stage of labor, be crucial to women's body control and contribute to a slow birth, which is perceived to reduce the risk of perineal tearing. The birth position perceived also to be able to increase the pressure against the perineum, reduce women's ability to control their body and contribute to tense muscles in the pelvic floor, which is perceived to increase the risk of perineal tearing. This study also highlights the value of midwives communication with women giving birth during the second stage of labor. This is perceived to be one of the most important factors for the prevention of perineal tearing. Conclusion: Midwives perceive that birth position has different meanings for perineal tearing. Midwives also reason why and how perineal tearing can occur and be prevented related to different birth positions.

Syfte: Att belysa kulturdoulans erfarenheter av att möta nyanlända kvinnor före, under och efter förlossning. Design: En kvalitativ metod med induktiv ansats användes. Data insamlades genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Omgivning: Kvinnokliniken i en stad i norra Sverige. Deltagare: Kulturdoulor som kontinuerligt medverkade vid förlossningar. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier: Kulturens inflytande, En drivkraft att hjälpa och att vilja utveckla sig själv, Kulturdoulan är en länk mellan språk och känslor Slutsats: Enligt kulturdoulan är hon en länk mellan språk och kultur. En kulturdoula har oftast fött barn själv samt bistått andra som fött barn. Genom sina egna erfarenheter och utbildning har hon goda kunskaper om förlossningsvård. Detta kombinerat med att kunna flera språk och att vara närvarande under hela förlossningen skapar enligt kulturdoulan en känsla av trygghet för kvinnan. Hon står alltid på kvinnans sida och gör sitt yttersta för att hon ska få en positiv upplevelse. Kulturdoulan kan ofta fylla rollen som en nära kvinnlig släkting eller vän. Kliniska implikationer: Antalet personer som söker asyl i Sverige förväntas vara fortsatt högt. Detta innebär att barnmorskor kommer att möta många kvinnor födda utanför Norden från olika kulturer. I Sverige är mödradödligheten låg men av dem som drabbas är utlandsfödda kvinnor i majoritet, vilket har visats till stor del bero på språkförbistringar. Kulturdoulaprojektet är relativt nytt och lokalt men förhoppning finns att projektet utökas till att i större utsträckning innefatta mödrahälsovården och tiden efter förlossningen samt få en större utbredning nationellt. / Objective: To illuminate the cultural doula’s experiences of meeting newly arrived women before, during and after childbirth. Design: A qualitative method with inductive approach was used. Data was collected through qualitative semistructured interviews and analyzed by qualitative content analysis. Settings: The womens clinic in a city in northern Sweden. Participants: Cultural doulas who continuously participated in childbirth. Findings: The analysis resulted in three main categories: The influence of culture, A driving force to help and wanting to develop oneself, The cultural doula is a link between language and emotions Key conclusions: According to the cultural doula, she is a link between language and culture. It is common that the cultural doula has given birth her self as well as assisted other in childbirth. Through her own experience and education she has good knowledge of care during childbirth. This combined with being able to talk several languages and being present throughout the the childbirth creates a sense of safety for the woman according to the cultural doula. She always take sides with the woman and does the utmost for her to have a positive experience. The cultural doula can often fill the role of a close female relative or friend. Implications for practice: The number of asylum seekers in Sweden is expected to remain at a high level. This will mean that midwives will meet many women born outside of Nordic countries from different cultures. The maternety mortality in Sweden is low, however, of those affected, women born abroad are in majority, which has been shown to be caused mostly by language barriers. The cultural doula project is relatively new and local but will hopefully expand to include the antenatal care and the period after the childbirth and to be more widely distributed nationally.